Startsida - Nyheter

Kändisskap och intima relationer

I våras debuterade Maria Maunsbach med en roman om sökandet efter den perfekta tvåsamheten. I höst är hon aktuell med komediklubben Första/sista dejten. Feministiskt perspektiv möter en av Malmös hetaste kulturpersonligheter för ett samtal om debutromanen, om att leva som offentlig person och om kändisskapet på Instagram.

Vi möter Maria Maunsbach en strålande sommardag i Malmö. Hon välkomnar oss varmt till sin innergård. Hennes skratt är aldrig långt borta och läppstiftet sitter helt perfekt.

Debutromanen har landat i bokhandeln och recenserats flitigt under våren och sommaren. Romanen Bara ha roligt handlar om Lydia och Johannes och deras sökande efter kärleken men framförallt om sökandet efter tvåsamheten. Den perfekta tvåsamheten. Förväntningarna blir svåra att förverkliga när karaktärernas ideal ofta går isär.

– Jag ville skriva om deras förhållande, min tanke var att det är roligt att utforska den samtida relationen som är knepig och svår. Det var roligt, och enkelt för mig, att vara i berättelsen när jag jobbade med relationer och sex, säger Maria Maunsbach och syftar på sin tid som programledare för Ligga med P3.

Fiktiva och verkliga konflikter

Karaktärerna har mejslats till heteronormativa stereotyper. Lydia och Johannes samspel får spegla vardagens inlärda könsroller. I vardagsritualer, stora som små, kommer karaktärernas begränsade handlingsutrymme till uttryck.

– Karaktärerna har många konflikter kring mat till exempel, men han vet inte om det. Lydia är mycket bättre på att laga mat än Johannes men han vill framhäva sig själv mycket mer än vad hon gör. Det är så talande. Lydia kan låtsas som om hon inte har gjort något medan hon har förberett sig i tre dagar inför en måltid. Han berättar samtidigt stolt – och länge! – om sina billiga morötter. Jag tror att det är en ganska vanlig situation i relationer.

Kvinnors tysta anpassning till sin partner är något som Maria Maunsbach har gestaltat genom att följa vardagen i en nystartad relation.

– Kvinnor lär sig när han ledig, när han har tid och hur hans liv ser ut, medan det är saker som sällan sägs. Hon formar sig efter honom. Och det är en del av karaktären Lydias konflikt, hon vill inte formas efter honom men gör det ändå. Det tror jag är en vanlig konflikt för kvinnor i relationer med män.

Förväntningar som kommer i nära tvåsamheter kan vara svåra att balansera, menar författaren. Huvudkaraktären Lydias stora konflikt bottnar i att vilja ha en relation även om det blir på bekostnad av hennes egen person.

– Dels tror jag att hon formas efter honom för hon tror att det är vad som förväntas av henne. Sen tror jag också att hon gör så för att det ska kunna bli något mellan de två. Hon längtar efter en fast relation. Sen tror jag också att det är ett så inlärt mönster, för att hon har inte något annat sätt att agera.

Samhället är uppbyggt efter en tvåsam norm och människor inordnar sig i enheter om två. Maria Maunsbach har funderat mycket över hur och varför vi lever som vi gör.

– Livet kan vara ganska vidrigt. Det kan vara vidrigt att befinna sig i en tvåsamhet och ensamheten kan också vara otroligt vidrig. Men det är klart, jag har läst all statistik om hur mycket kvinnor kan förlora och framför allt hur olycklig en blir som kvinna i en heterosexuell tvåsamhet. En kan bli olycklig av en relation, men en blir samtidigt så olycklig av så mycket annat också. Jag har inte bestämt mig för vad som gör en mest olycklig?

Tvåsamhet på personligt plan

Sedan Maria Maunsbach slutade som programledare för Ligga med P3 har hon tagit sig an nya utmaningar. Men livet efter att ha varit öppen och frikostig med personliga och intima anekdoter kommer också med ett pris.

– Nu när jag har blivit lite mer av en offentlig person, jobbat med sex och så där, har det aldrig varit så fruktansvärt för mig personligen att inte vara i en tvåsamhet som nu, livet blir så himla oprivat. Med en monogam tvåsamhet skulle jag kunna ha ett privat sexliv. Det har jag inte nu och det är plågsamt, säger hon.

Hon fortsätter att berätta om livet efter debutromanen och några oväntade reaktioner.

– Det har varit många som har hört av sig och inte bara män, utan kvinnor också. Många uppfattar mig som en väldigt öppen person men jag har egentligen väldigt mycket integritet. Kvinnor som har hört av sig till mig har till exempel sagt ”shit vad roligt, tänk, vi har legat med samma kille” och så är det en främmande kvinna för mig. Det hon egentligen säger är att han har sagt detta om dig, det är en väldigt utsatt position för mig.

För Maria Maunsbach gör offentligheten att hon inte känner sig som en riktig person.

– Offentlighet gör att en inte längre är en riktig person. Är man Carola så har en blivit symbol för något, men för mig som bor här i Malmö i min lilla etta, det är inte precis som jag är Carola. Som en halvoffentlig person är man utsatt, jag har ingen som sköter mina sociala medier eller som sköter mitt liv, en blir så himla utsatt och också misstänksam mot människor, säger hon.

Kändisskapet på Instagram

När Maria Maunsbach jobbade på P3 var det viktigt att alla anställda skulle finnas närvarande på sociala medier.

Till en början använde hon sitt Instagramkonto för att lägga upp recept på glögg men uttrycket ändrades med tiden till att bli ett allt mer experimentellt konstprojekt. Efterhand växte en persona fram – den unge Strindberg.

Genom sitt alter ego kunde Maria Maunsbach distansera sig från det privata livet och använda Instagram som en konstnärlig plattform. Den unge Strindberg bjuder på nakenhet och livslärdomar.

I dag har hon omkring 8 300 följare och fler strömmar till.

– Många reaktioner på mitt Instagramkonto är att det handlar om kroppspositivism och det har jag aldrig identifierat mig med, jag känner att mitt konto är estetiskt. Jag känner att min närvaro har ett annat syfte.

Kvinnor som är nakna på sociala medier, som inte följer skönhetsnormerna, blir per automatik kategoriserade som aktivister. En kategorisering som Maria Maunsbach egentligen inte känner ska behövas, men som är oundviklig i dagens klimat på sociala medier.

– Jag har tänkt mycket på nakenhet på sociala medier och då särskilt kvinnlig nakenhet eftersom det alltid blir en form av aktivism.

Många kvinnliga konstnärer har haft perioder av nakenhet i sina karriärer och detta är något som Maria Maunsbach känner igen sig i och inspireras av.

– Det finns något i det, unga kvinnor i konsten måste på något sätt bearbeta sin kropp. Bearbeta blicken på kroppen, på sin kropp, säger hon.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV