Konstnärer har lägre inkomster än befolkningen i övrigt och det är en ökande skillnad. Utredningen Konstnär – oavsett villkor? visar att konstnärer som är kvinnor och de som har utländsk bakgrund har lägre lön. En lösning som utredaren tittat på är produktionshus, en form av kooperativ som bland annat redan finns i Botkyrka.
Den 28 mars överlämnade den konstnärspolitiska utredningen betänkandet Konstnär – oavsett villkor? till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Utredningens förslag presenterades av den särskilda utredaren Ann-Christin Nykvist på presskonferensen som sändes direkt på regeringens hemsida. Den svenska konstnärspolitiken har inte utretts på 20 år. Uppdraget var att utreda möjligheten för konstnärer i Sverige att försörja sig utifrån socialförsäkringssystemet och digitaliseringen som påverkar villkoren bland annat när det gäller upphovsrätt.
Det sociala trygghetssystemet i Sverige är byggt utifrån trygga anställningar och fungerar inte med konstnärernas villkor som ser helt annorlunda i form av anställning och lön. Medan 50 procent av konstnärerna är egenföretagare, är motsvarande andel i den övriga befolkningen 10 procent. Utredningen presenterar ett förslag om att stärka sjukpenninggrundande inkomst för konstnärer genom att skapa upphovsmannallianser. Utformningen blir ett uppdrag för Kulturråd.
Förstärkning i skapandet
Vad gäller pensionen är konstnärerna illa ute, och här föreslås en ny utredning av hur ett tjänstepensionsliknande system för konstnärer kan utformas.
Enligt utredningen utbildar konsthögskolorna inte för många, däremot finns en snedrekrytering.
– Rekryteringen kan breddas genom att förlägga utbildningarna på nya orter och ge möjlighet till distansutbildningar, säger utredaren Ann-Christin Nykvist under presentationen.
En lösning som nämns i utredningen är konstnärliga produktionshus där unga, vägledda av mer etablerade konstnärer, kan testa sig fram i skapandet och öka möjligheterna att komma in på konsthögskola.
Ett exempel på ett produktionshus är Smart som är ett internationellt produktionshus i Europa som är kooperativt och icke vinstdrivande med 85 000 medlemmar i nio länder. Smart har funnits i Sverige sedan 2012 och har 1 500 registrerade användare, framförallt inom om konstnärliga och kreativa yrken med särskilt stor brist på trygga anställningar.
Filial på Subtopia
Pruduktionshusets användare anställs i sina eget projekt och Smart fungerar som arbetsgivare och kan hjälpa till med kontrakten mellan användarna och deras uppdragsgivare.
– Syftet är att vara till hjälp för frilansare som är utsatta på arbetsmarknaden på ett sätt som kan te sig rättslöst. Till exempel när det kommer till föräldraledighet som är en självklarhet vid vanliga anställningar. Smart tar därför på sig rollen som arbetsgivare och hjälper till med fakturering, driva kulturprojekt och så vidare, säger Frida Wikström som är kommunikatör på Smart.
Smart har en filial i Subtopia i Botkyrka som lanserades i höstas som ett ”gig-arbetarnas motdrag”.
– På Subtopia i Botkyrka kommer Smart inte längre finnas veckovis utan hålla behovsbaserade workshops. Att finnas i Botkyrka är en självklarhet då stora delar av cirkus-communityn är baserade där. De är en stor användargrupp eftersom de behöver flexibla, internationella lösningar för att kunna arbeta över gränserna. Att vara en organisation som finns i nio europeiska länder är en stor hjälp för alla de frilansare som har hela världen som sin arbetsplats, säger Frida Wikström.
