– Samarbetet inom Safwis har bidragit till att synliggöra och lyfta förebilder inom idrotten. Det känns fantastiskt att så många vill ta del av den här dagen och bidra till en ökad inkludering och jämställdhet inom idrotten, säger Åsa Bäckström, lektor vid GIH och en av initiativtagarna till Safwis i ett pressmeddelande.

Under kvinnodagen höll Safwis seminarier som lyfte kvinnor som har varit pionjärer inom svensk idrott, liksom kvinnors villkor inom idrotten då och nu. Bland annat talade John S Hellström lektor vid GIH om idrottskvinnor som nationalhjältar och han kunde visa att något hände vad gäller kvinnors möjlighet att firas som hjältar i början av 1990-talet. Genom att bland annat titta på de två stora idrottspriserna Bragdmedaljen som delas ut årligen av Svenska dagbladet och Sveriges radios Jerringpriset där vinnaren röstas fram av svenska folket framgår det att mellan åren 1925-1990 vanns medaljen av män 61 gånger, av kvinnor endast fyra gånger. Men under åren 1991-2017 var det 12 män och 15 kvinnor som vann priset. Även Jerringpriset har samma tendens: Efter 1990 är det snarare kvinnor som vinner priset:

– Runt 1990-talet sker något som gör det möjligt att hylla kvinnor på samma sätt som män. Nu blir ungefär lika många män som kvinnor som blir nominerade, sade han och visade också på forskning som genomförts av professorn i idrottsvetenskap Susanna Hedenborg och Helena Tolvhed, docent i historia, som har räknat på hur bevakningen av OS sett ut räknat på män respektive kvinnor under OS 2012 och 2004. Båda kommer fram till att OS det de åren var ungefär lika mycket rapportering om idrottare från båda könen. John S Hellström visade också en lista över de mest omskrivna idrottarna 2017 – sju av 20 var kvinnor. Men under frågestunden påpekade Martin Carlsson-Wall, chef för för Center for sports and business vid Handelshögskolan, att mångfald vad gäller etnicitet fortfarande är bristfällig:

– När får vi en kvinnlig Zlatan på listan?, undrade han.

”Känner ett ansvar”

En stark kandidat till att ta sig in på listan borde vara Kosovare Asllani, fotbollsstjärnan som varit proffs i PSG i Frankrike och Manchester city i England och som nu spelar med regerande svenska mästarna Linköping. På sportgalan, som Safwis höll för andra året i rad, utsågs Kosovare till en av 50 förebilder. Kosovare Asllani har länge varit en viktig spelare i det svenska landslaget men hon har på senare år blivit allt mer av en ledare och under Algarve cup nyligen var hon lagkapten i landslaget för första gången. Hösten 2017 fick hon Diamantbollen och i Vimmerby, där hon spelade fotboll under sin uppväxt, har hon fått en fotbollsplan döpt efter sig, Asllani Court. Hon har sedan hon började i landslaget haft som mål att öppna dörren för fler med utländsk bakgrund. I en intervju med Dagens nyheter 2017 sade hon:

– Jag spelar ju inte bara för mig själv utan känner ett ansvar för alla med kosovoalbanskt ursprung. Och för alla med utländsk bakgrund. Det låter säkert jättekonstigt, men för mig är det en jättestor drivkraft.

Hon och beklagade samtidigt att det inte gått i den riktning hon hoppats på, att tjejer med utländsk bakgrund ofta ses som ”kaxiga”. Kanske är en förändring äntligen i sikte: Det svenska landslaget som för några veckor sedan besegrade Ryssland med 3-0 i Algarve cup hade talangen Zecira Musovic, vars föräldrar flydde kriget i forna Jugoslavien, i mål, och förutom Kosovare Asllani på plan även stjärnskottet Loreta Kullashi som liksom Asllani har kosovoalbanskt ursprung.

Fotbollslandslaget ligger dock långt efter basketlandslaget vad gäller etnisk mångfald. Basket har alltid varit en inkluderande idrott med stor mångfald, och det speglas även i basketlandslaget där spelare som Farhiya Abdi, Binta Drammeh och Danielle Hamilton Carter är självklara stjärnor – liksom Amanda Zahui som också utsågs till förebild av Safwis. Amanda Zahui spelar i dagsläget i USK Praha, en av Europas bästa klubbar, och hon har också spelat i världens bästa liga, WNBA i USA och representerar fortfarande New York Liberty. 2015 blev hon draftad som andra person till Tulsa Shock och blev historisk: Aldrig tidigare hade en svensk blivit draftad så tidigt. Året därpå gick hon vidare till New York Liberty:

– Amanda är en exceptionell talang och med sina 198 centimeter har hon offensiv skicklighet som är unik för en spelare i hennes storlek. Hon kommer omedelbart att göra vårt lag mer dynamiskt i det offensiva spelet samtidigt som hennes defensiva förmåga kompletterar vårt försvar, sade tränaren Bill Laimbeer på lagets hemsida då.

I USA har Amanda Zahui stöttat kampen för Black lives matter då WNBA-spelare på olika sätt har tagit ställning för rörelsen.

– Det handlar inte om att tävla mellan hudfärger. Det handlar om att lyfta fram svartas värdighet och se till att alla får samma chanser i världen, sade hon till SVT Sport hösten 2017.

– Min inställning är att vi ska göra vad vi kan för att hålla fokus på problemet, och försöka lösa det. Problemet är, och har alltid varit, att svarta runt om i världen inte blir behandlade som vita, fortsatte hon.

Amanda Zahui uppmärksammades också nyligen i samband med de två svenska landskamperna i februari tidigare i år.

– Coacher ser mig som en naturlig ledare. Jag pratar väldigt mycket, speciellt på planen. Det gör att coacherna tror på mig, sade hon inför matcherna till SVT Sport.

Amanda Zahui är dessutom förebild för många unga baskettjejer och kommer att vara ansiktet utåt för basketlaget Vårby gäris i Vårby i Stockholms län, ett som startade 2017 men som nu jobbar hårt för att växa:

– Hon är ju ganska upptagen, men planen är att tjejerna ska få träffa henne när hon är i Sverige nästa gång. Visa att hon är en riktig människa, men som har basket som yrke. Kan hon så kan de, säger tränarna Hiba Achahbar och Sanna Ahmad i en intervju med Stockholm direkt.