I ett öppet brev skriver ett antal kvinnorättsaktivister från Iran om bakomliggande orsaker till de omfattande protesterna under de senaste dagarna i cirka 80 städer. Bland annat uppmärksammar de den utbredda fattigdomen bland kvinnor, som bidragit till revolterna som omskakat Iran och uppfattas som en vändpunkt i kampen för frihet och social rättvisa i landet.
I ett skarpt öppet brev på persiska som Feministiskt perspektiv tagit del av ger ett antal kvinnorättsaktivister i Iran sin syn på de bakomliggande orsakerna till de landsomfattande protesterna i Iran. Skribenterna menar att protesterna inte var oväntade och har sina rötter i de många demonstrationer, sittstrejker och andra aktioner som dagligen pågått i landet under de senaste åren. Ekonomiska krav har inte fått gehör och protester har kuvats av myndigheter och arbetsgivare. Det är enorma klassklyftor, orättvisor, privatiseringar och inte minst kvinnofattigdom som ligger till grund för protesterna, betonar kvinnorättsaktivisterna i Iran.
Kvinnofattigdomen
”I dag drabbas kvinnor i Iran hårdare av fattigdom och arbetslöshet än någonsin. Den iranska kvinnorörelsen uppmärksammade det allvarliga läget redan för fyra år sedan i ett uttalande och varnade för kvinnofattigdomen som breder ut sig”. Verkligheten som kvinnorörelsens aktivister varnade för, bekräftas av officiell statistik som de hänvisar till. Under de senaste tio åren har årligen 100 000 kvinnor förlorat sina arbeten. Bara under 2015 avskedades en av tre kvinnor, anställda på privat sektor, just under förlossningsledigheten (i Iran är den lagstadgade förlossningsledigheten, som motsvarar den svenska rätten till föräldraledighet, 6-9 månader). Antalet kvinnor som ensamma försörjer sin familj har under de senaste 20 åren ökat med 55 procent. Detta medan 82 procent av kvinnorna med försörjningsansvar är arbetslösa utan månadsinkomst.
Våldet kommer från ovan
Vidare uppmärksammar skribenterna det våld som iranierna utsätts för när de fredligt visar sitt sociala missnöje, inte minst under de senaste dagarnas protester.
”Under de senaste tre decennierna har alla fredliga protester och civilsamhällets försök att organisera sig i fackliga och fria organisationer mött repressalier.”
Kvinnorörelsens aktivister har gripits när de försökt kämpa mot könsdiskriminering även genom att anpassa sig till de trånga ramarna för vad som enligt lag är tillåtet. Kvinnorättsaktivisterna som undertecknat brevet kräver därför grundläggande förändringar, att alla fängslade friges och att rätten till demonstration och oberoende organisering erkänns.
Tusentals gripna
Officiellt har 3 700 rapporterats gripna med anledning av de senaste dagarnas protester, som startade 28 december i Mashhad och sedan spreds till cirka 80 stora och små städer. Mordet på studenten Sina Ghanbari, 23, i Evin-fängelset har bekräftats. Men fängelsemyndigheten säger att Ghanbari begick självmord. Enligt Amnesty international har ytterligare fyra dödsfall i häkte rapporterats, varav två i isoleringscell, enligt den framstående människorättsjuristen Nasrin Sotoudeh. I alla fyra fallen har aktivister och flera familjemedlemmar ifrågasatt officiella påståenden om att dessa fångar begick självmord, uppger Amnesty.
