Tack vare sociala investeringar för att främja jämställdhet – som äldreomsorg, förskolor, föräldraförsäkring, pappaledighet och flexibla arbetstider – har de nordiska ländernas ekonomier vuxit betydligt mer de senaste 50 åren än de annars skulle ha gjort. Det visar en ny rapport från OECD.
Enligt nya rapporten Är den sista milen längst? Ekonomiska vinster av jämställdhet i nordiska länder har familjevänliga satsningar under de senaste 50 åren ökat BNP-tillväxten per capita med mellan 10 och 20 procent. Detta genom att öka kvinnors sysselsättning.
I rapporten har den mellanstatliga organisationen för mellanstatligt samarbete, OECD, analyserat konsekvenserna av politik som förts i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och haft till syfte att öka kvinnors tillträde till arbetsmarknaden.
BNP per capita i den nordiska regionen skulle enligt denna analys ha varit cirka 14 000 kronor lägre i Finland och drygt 83 000 kronor lägre i Norge om kvinnors sysselsättning varit på samma nivå nu som i mitten av 1960-talet. Att påverkan är lägre i Finland beror på att kvinnorna redan då förvärvsarbetade i stor utsträckning.
Rapporten pekar också på återstående brister när det gäller jämställdhet på arbetsmarkanden: Andelen kvinnor på ledande positioner på från 27 procent i Danmark till 39 procent i Sverige, samt lönegapet som sträcker sig från 6 procent i Danmark till 18 procent i Finland. OECD-snittet är 14 procent och fortsatta åtgärder för att främja jämställdhet kunde enligt organisationen bidra till ytterligare ökad tillväxt.
– Jämställdhet är både en grundläggande mänsklig rättighet och en nyckelfaktor för att driva inkluderande tillväxt, sade Ángel Gurría, generalsekreterare för OECD, i sitt tal i samband med att rapporten lanserades i Montreal vid OECD:s socialpolitiska forum.
– De nordiska länderna har valt olika vägar men haft det gemensamma målet att ge män och kvinnor samma möjligheter i arbetslivet. I dag är Norden världens mest jämställda region och den här rapporten visar vilka stora samhällsvinster som följer med en effektiv jämställdhetspolitik, säger Annika Strandhäll, socialminister i Sverige och ordförande i Nordiska ministerrådet för socialpolitik, i ett uttalande.