För att kunna svara på frågan hur utbrett övergrepp är inom sporten krävs mer, och bättre, forskning menar Kari Fasting som är professor emerita vid Norwegian school of sport sciences. Hon har beskrivits som en av världens mest kända idrottsforskare och är också hedersdoktor vid Malmö universitet. Hon förklarade att fenomenet har många olika namn, våld, genusbaserat våld, övergrepp, trakasserier för att nämna några.

– Vi behöver mer kunskap och en gemensam terminologi, konstaterade hon.

Kari Fasting berättade bland annat att även det vi ser som lättare former av sexuella trakasserier, eller sexuellt ofredande, kan få långsiktiga konsekvenser för den som utsätts. Hon refererade en studie med elitidrottare där hon intervjuat bland annat en skidåkare som berättat hur en tränare lagt armen om henne i en skidlift på ett sätt som skapade obehag. Fortfarande tio år senare fanns frågor kvar hos skidåkaren som utsatts om varför tränaren agerat som han gjorde samt en kvardröjande obehagskänsla.

– Det är viktigt att veta att vad vi kallar lättare former av trakasserier påverkar idrottaren, och idrotten också.

Susanna Hedenborg, Centrum för idrottsforsknings nya ordförande öppnade måndagen genom att påtala vikten av forskning kring idrott. Foto: Bella Frank

Jenny Svender är forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet och har skrivit ett av kapitlen i Centrum för idrottsforsknings rapport till regeringen i maj i år. Hon påtalade vikten att uppmärksamma och förändra de strukturer som gör att vissa blir marginaliserade inom idrotten. Foto: Bella Frank

Den kanadensiske forskaren Jean Côté talade om vikten att barn inte tvingas specialisera sig inom idrotten för tidigt. Foto: Bella Frank

Susanne Johansson, GIH. Foto: Bella Frank

Håkan Larsson är professor i idrott på GIH och berättade om att det ofta finns en brist på ett systematiskt jämställdhetsarbete inom olika idrottsföreningar. Men proaktiva föreningar och förbund finns. Foto: Bella Frank

Sexuella övergrepp och trakasserier togs också upp under rubriken Från policy till praktik – mot sexuella trakasserier och övergrepp inom idrotten av Susanne Johansson, fil dr. i idrottsvetenskap som förra året disputerade på Gymnastik- och idrottshögskolan. Hon genomförde den första svenska studien om förekomst av sexuella övergrepp och trakasserier inom föreningsidrotten 2011. Hon arbetar nu bland annat med att titta på hur förbund och föreningar kan agera mot sexuella övergrepp inom idrotten i praktiken. Hon pekar på att det ofta går väldigt lång tid från det att en person inom idrotten utsätts för ett sexuellt övergrepp (med övergrepp avser hon hela skalan av ovälkomna sexuella handlingar) tills dess att övergreppet blir känt:

– Det är viktigt att minska tiden, det handlar inte om att öka pressen på att berätta, utan att vi förbättrar förutsättningarna för att kunna berätta, betonade hon.

För att peka på svårigheterna som kan uppstå inom en förening om misstankar om sexuella övergrepp eller trakasserier väcks bad hon publiken fundera på ett scenario som inbegriper oro att en person är utsatt, men utan att det finns bevis och den eventuellt utsatta personen vill inte berätta eller nekar. Hur ska en då agera? I den korta diskussionen framkom exempel på hur ett par idrotter har hanterat detta: Bland annat genom uppförandekoder och tydliga riktlinjer. Susanne Johansson pekade på att det ofta finns gråzoner som kan göra det besvärligt att agera, men att det är viktigt att komma fram till bättre kunskap och metoder att förebygga och agera om något händer.

– Ofta ligger det på den utsatta att ta initiativet, därför är det viktigt att lyfta vad omgivningen kan göra.

Under konferensen presenterades också de resultat av den fördjupande rapport som Centrum för idrottsforskning i maj i år presenterade för idrottsminister Annika Strandhäll. Uppdraget var brett: att titta på hur olika idrotter ”utformats, uppfattas och bedrivs samt hur detta påverkar könsfördelningen inom dessa idrotter”, lyfta fram goda exempel där ”heteronormativa regelverk och verksamhetsformer” brutits, liksom att titta på och analysera ”fördelningen av resurser mellan kvinnors och mäns idrottande” bland annat.

– Uppdraget blev extremt mycket i tiden då jämställdhetsfrågor diskuterats mycket under året, sade Johan R Norberg, fil. dr i historia och professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, samt utredare i rapporten.

– Jämställdhet är viktigt men uppstår inte av sig självt, sade han och pekade på att tjejer i större utsträckning än killar lämnar föreningsidrotten för att träna i privat regi som exempelvis på gym, att det ofta finns en större jämställdhet inom idrotten sett till medlemmarna men mindre av detta sett till styrelserummen, samt att olika typer av stöd till idrotten som inte syftar till att stödja vissa grupper framför andra ändå gör det.

– Det är lång väg kvar till jämställd idrott. På i princip alla nivåer är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika.

Konferensen inleddes av Centrum för idrottsforsknings nya ordförande, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap och docent i ekonomisk historia. Hon pekade på vikten av mer forskning kring idrott, ofta är det också flervetenskaplig forskning som behövs.

– Det är många som berörs av idrott, därför är det viktigt att veta hur det verkligen är.

Dagens första talare var den kanadensiske forskaren Jean Côté som presenterade forskning om vikten för barn och unga att prova olika idrotter eftersom en mångfald av sporter innebär större lärande samt att barnen får uppleva olika typer av miljöer. Han talade också om att tränare har ett mycket bredare uppdrag än att kunna lära ut hur en idrott fungerar. En tränare som fungerar som en bra ledare kommer i slutändan kunna bidra till att utövarna både blir bättre på sporten, utvecklar ett bättre självförtroende, större sammanhållning och stärker utövaren. Han varnade också för en tidig specialisering:

– Det är tydligt inom litteraturen, specialisering vid tidig ålder kan leda till bättre prestation men det har ett pris.