Den amerikanska ligan NFL förbjuder spelare att knäböja under nationalsången i protest. Om en spelare protesterar på det viset kommer laget framöver att bötfällas. Spelare som vill protestera ska i stället stanna kvar i omklädningsrum under nationalsången.
Det var i onsdags som beslutet offentliggjordes av National football league (NFL). Protestformen att knäböja under nationalsången på NFL-matcher inleddes av Colin Kaepernick mot systematisk rasism och det dödliga polisvåldet mot svarta 2016. Då fanns ingen regel som explicit förbjöd en spelare från att knäböja under nationalsången inför matcher. Enligt det nya regelverket kommer lag vars spelare inte står under nationalsången bötfällas, vilket i sin tur kan innebära att lagen bötfäller enskilda spelare som protesterar. Kritik mot beslutet kommer bland annat från New York jets vd Christopher Johnson, som meddelat att laget inte kommer att straffa spelare som väljer att protestera i framtiden:
– Som jag gjort tidigare kommer jag att stödja våra spelare var vi än hamnar som lag. Vårt fokus ligger inte på att tvinga på regler, böter eller begränsningar från klubben.
När Colin Kaepernick inledde sin protest möttes han av både stort stöd och hård kritik. Kritiken kom inte minst från president Donald Trump som menade att Kaepernick borde försöka hitta ett bättre land, men att han skulle misslyckas med det och hösten 2017 sade Trump i ett tal att NFL:s klubbägare borde be de som protesterar att dra åt helvete och lämna planen. Därför ses NFL:s beslut i förra veckan av många som en eftergift till presidenten som i en kommentar till beslutet ifrågasatte om spelare som knäböjer i protest ”ens borde vara i landet”.
Kaepernick själv har inte gett några direkta kommentarer på NFL:s beslut vilket kan bero på att han sedan oktober 2017 driver ett rättsfall mot NFL, då han menar att klubbägarna konspirerat och samrått i syfte att stänga honom ute från spel som en konsekvens av hans protest. Journalisten Shaun King har nu rapporterat att han pratat med flera spelare som överväger att vägra spela resten av säsongen i protest tills dess att det ”de facto-förbud”, som de menar hindrat Kaepernick och hans tidigare lagkamrat Eric Reid från att få nya NFL-kontrakt, lyfts.
”De förslavades hem”
Många har kritiserat NFL:s nya regelverk som ses som ett sätt att begränsa yttrandefriheten som skyddas i USA:s grundlag i the First amendment. I en syrlig kommentar skriver Andy Borowitz i the New Yorker att NFL nu har lagt yttrandefriheten till listan över ”förbjudna substanser”: ”Även om NFL sedan länge har förbjudit substanser som anabola steroider och tillväxthormoner så tros the First amendment vara den första rättigheten som garanteras i grundlagen att läggas till på listan.”
En annan som reagerade på NFL:s offentliggörande var Bernie Sanders tidigare pressekreterare. ”Om bara ett knä på Freddie Grays rygg upprörde er lika mycket som ett knä på marken så skulle detta vara över” skriver demokraten Symone D Sanders på Twitter. Hon syftar på Freddie Gray som dog en vecka efter att han gripits av polis, på grund av en allvarlig ryggradsskada 2015 som han tillfogades under polistransporten.
Justin L Mack, reporter på tidningen Indystar, skriver i en opinionstext att NFL genom beslutet vill sätta sina svarta spelare på plats:
”Tala när du blir tilltalad. Arbeta hårt och underhåll oss. Du kommer att få bra betalt, men våga inte gå emot oss för då kommer du vara utan jobb. Och du lilla svarta pojke som har har utövat den här idrotten hela ditt liv: Du kan också få berömmelse och rikedom så länge du gör som du ska.” Han påtalar också att de 32 klubbarna i NFL ägs av vita män medan en majoritet av ligans spelare utgörs av svarta män. ”Var på det klara med att tvingas att stå, eller att tvingas att göra något alls, gör det här till de delvis frias land och de förslavades hem.”
Tidigare under våren prisades Colin Kaepernick av Amnesty international som delade ut hederspriset Ambassador of conscience award till honom för hans kamp. Colin Kaepernick förklarade när han inledde protesten 2016 att han inte tänkte ”visa stolthet för en flagga i ett land som förtrycker svarta människor” och människor som rasifieras:
– För mig är det här större än (amerikansk) fotboll och det vore själviskt av mig att titta åt ett annat håll. Det ligger kroppar på gatorna och folk får betald tjänstledighet och kommer undan med mord, sade han då till NFL Network och syftade bland annat på de många svarta personer som dödats i samband med polisingripanden i en lång rad uppmärksammade fall som Michael Brown, Eric Garner och Tamir Rice. Senare utvecklade han sin kritik:
– Jag kommer att fortsätta sitta ner… jag tänker att fortsätta att stå med människor som förtrycks. För mig är det här något som måste förändras, och när det sker en meningsfull förändring – och jag känner att flaggan representerar det den är tänkt att representera, och det här landet representerar människor på det sättet som det ska – då kommer jag att stå upp, sade han.
Idrottare direkt drabbade
Svarta idrottare har länge protesterat mot rasism och sociala orättvisor i landet – 1967 vägrade Muhammad Ali att göra värnplikt och delta i Vietnamkriget. Hans protest ledde till att han fråntogs sin tungviktstitel. Under hösten 2014 bar basketspelaren LeBron James en tröja med texten ”I can’t breathe” [jag kan inte andas] i protest mot att Eric Garner dödades i samband med ett polisingripande, Garner yttrade just de orden innan han dog. En annan basketspelare som protesterat är Tina Charles som visat stöd för rörelsen Black lives matter och hon beskrev också att många spelare i ligan WNBA är direkt berörda av det utbredda dödliga polisvåldet mot afroamerikaner i landet.
Att idrottare är direkt berörda har också illustrerats det senaste året. I april släpptes en film om gripandet av den tidigare NFL-spelaren Desmond Marrow, som ska ha skett i december 2017, där poliser trycker upp honom mot en bil och sedan mot marken. På marken trycker en polisman en hand mot Marrows hals varpå han säger:
– Jag kan inte andas, jag kan inte andas, kort därpå tar polisen bort sin hand från Marrows hals.
Och i veckan släpptes en annan film av hur basketspelaren Sterling Brown chockades med elpistol, till synes utan någon orsak, efter att poliser omringat honom på en parkeringsplats. Händelsen är från i januari i år men först nu har filmen från polisernas kroppskameror släppts. Brown som spelar i laget Milwaukee bucks säger att polisens använde skrämseltaktik mot honom. Han har nu fått en ursäkt av polischefen Alfonso Morales.