Förväntningarna på den ”riktiga” omsorgsarbetaren som en vit kvinna lever kvar, samtidigt som fler vita män såväl som icke-vita kvinnor och män arbetar inom äldreomsorg jämfört med tidigare. Stora personalbehov kommer innebära breddad rekrytering även i framtiden. Men vilken betydelse det får för mötet mellan omsorgsmottagare och omsorgsarbetare diskuteras sällan.
I sin avhandling Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor visar Palle Storm, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet på dilemman både i svensk och kanadensisk kontext och hur dessa hanteras.
Avhandlingen visar att män i äldreomsorgen, oavsett land, kan utgöra ett problem, främst för att det finns äldre kvinnor och män som enbart accepterar hjälp från kvinnor.
– Vi måste reflektera över att omsorgsarbetets historia och feminina kodning innebär att kvinnor och män träder in i yrket under olika förutsättningar. Kön och hudfärg gör att vita kvinnor lättare tolkas som omsorgsgivande, medan män, särskilt icke-vita män, kan behöva bevisa sin duglighet för arbetet, både i förhållande till de äldre och till kollegorna. Tar vi inte hänsyn till detta finns risken att fler män innebär merarbete för kvinnorna, och att de äldre kan behöva acceptera hjälp av personal som de inte vill, säger Palle Storm i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
Erfarenheter av rasism och skepticism från de äldre lyftes av såväl den svenska som kanadensiska personalen i intervjuarna från äldreboenden som avhandlingen bygger på.
– För en del blir rasism en integrerad del i arbetets vardag och något som icke-vit personal menar att de måste vänja sig vid för att betraktas som professionell, konstaterar Palle Storm.
Tillräckligt med tid och flexibilitet i arbetet har enligt avhandlingens slutsatser stor betydelse för att kunna integrera både män och icke-vit personal i arbetet. Ett övergripande problem är att dessa frågor sällan lyfts högre upp i organisationen utan lämnas att lösa av personalen i arbetsgruppen, den grupp som har minst handlingsutrymme att åstadkomma förändring.
