Kunder som tafsar på butiksanställda vid provhytten, blottare som låtsats vara kunder för att sedan visa upp sitt kön, chefer och väktare som utsätter anställda för trakasserier. Det är vardag för personalen inom service och handel. Branschens upprop #obekvämarbetstid har undertecknats av 377 personer.
Ni har alla haft med oss att göra. Vi möter varandra nästan dagligen. Vi svarar på dina frågor. Vi står i kassan och receptionen. Vi klipper ditt hår, vi packar dina varor och tipsar, stylar och tillmötesgår.
Det är vi som jobbar inom service- och handelsbranschen. Det vårt jobb att bemöta dig med respekt, ödmjukhet och förståelse.
Nu vittnar vi om ert bemötande; ni chefer, kollegor, säljare, väktare och kunder som behandlar oss med avsaknad av de egenskaper ni kräver av oss.
I likhet med många andra branscher, där kvinnor vittnar om sexuella trakasserier och övergrepp, så är inte vår bransch förskonad. Det strukturella förtryck och de maktstrukturer som belyses av #metoo är allestädes närvarande i vår bransch. En bransch som innefattar osäkra och tvivelaktiga anställningsformer, avsaknad av kollektivavtal och förstagångsjobb för många, vilket ytterligare medför att gynna tystnadskulturen vi så länge kvävts under.
Vi har samlat vittnesmål från de som äntligen vågar berätta under uppropet #obekvämarbetstid. Vi har berättat för varandra och vi kommer fortsätta berätta. Vi vet vilka ni är.
Vi är inte tysta längre och nu kräver vi en förändring.
-
Vi kräver trygga arbetsplatser fria från diskriminering, förtryck, sexualiserande jargong, trakasserier och övergrepp — från arbetsgivare, chefer, kollegor, kunder, säljare och väktare.
-
Vi kräver att alla chefer och arbetsgivare tar ansvar och tydliggör de enligt lag obligatoriska rutiner och riktlinjer som skall finnas på varje arbetsplats, för att förebygga och motverka diskriminering och sexuella trakasserier. Ni har ett ansvar att se till att överträdelser uppmärksammas, åtgärdas, rapporteras och följs upp.
-
Vi kräver att Svensk Handel, KFO och andra arbetsgivarorganisationer tar sitt ansvar för att utbilda sina medlemmar i vilka skyldigheter som åligger dem gällande diskriminering och sexuella trakasserier.
-
Vi vill se en tydlig plan och agerande för hur man jobbar med sina medlemmar för att skapa tryggare arbetsplatser.
-
Vi vill se utbildningar för chefer och arbetsgivare gällande hur man bemöter sexuella trakasserier och övergrepp.
-
Vi vill se en tydligare och mer frekvent närvaro från fackliga organisationer, både på arbetsplatser och gentemot medlemmar. Vi vill se mer och djupare utbildning för ombud, förtroendevalda och anställda gällande sexuella trakasserier och övergrepp.
Vi vill även uppmana alla i butiks- och servicebranschen att ansluta sig till fackliga organisationer för att ytterligare påverka vår situation på arbetet. -
Vi vill också se tydligare direktiv om hur man kan gå tillväga och vart man kan vända sig om man utsätts för sexuella trakasserier eller övergrepp på eller i anknytning till jobbet och inte tillhör någon facklig organisation.
-
Vi kräver att personal, på uppdrag av arbetsgivare/chef, i butiker och liknande arbetsplatser som är offentlig plats, ska få större befogenhet att porta och avvisa personer som trakasserar eller på annat sätt ansätter personal och/eller övriga kunder. Detta för att kunna skapa och upprätthålla en trygg arbetsmiljö.
Att underteckna detta upprop innebär inte att man personligen utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp, utan att man står bakom det.
Vill du lämna vittnesmål så maila [email protected]
Fler berättelser kommer att publiceras på vår instagram @obekvämarbetstid
Här följer våra vittnesmål:
I dag blev jag ”catcalled” av två äldre män när jag gick och slängde vår butikssopor. Flera gånger i månaden tar manliga kunder på min kropp och drar mina armar till sig för att få se närmare på mina tatueringar, helt utan att fråga. En äldre stamkund lutade sig nyligen över kassadisken och väste att jag har vackra ögon. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag blivit kallad lilla gumman av män. Förra månaden grät jag på lagret för en man vägrade ta min hjälp och istället bad min nyanställda kollega om hjälp då han ansåg att jag som kvinna inte kunde förstå honom. Har även ringt väktare flera gånger på grund av sexuella anspelningar från kunder. Senast frågade en om jag sover naken.
För ca två år sedan jobbade jag på en arbetsplats där många av de anställda var unga, och jargongen var brutal. Alla avdelningar umgicks med alla, så rykten spreds snabbt på arbetsplatsen. Denna säsong hade min yngre kollega blivit skiftledare. Hon mötte väldigt mycket motstånd och få var konstruktiva. En av arbetsledarna (dvs hennes närmsta chef) var inte otydlig med att visa sitt missnöje och refererade till henne som hora när han pratade med andra. Därtill hör att samme arbetsledare hade rykte om sig att vara sliskig och att han raggade väldigt friskt på nyanställda tjejer.
En gång sent på kvällen innan jag skulle stänga kom det in en äldre man som på knagglig engelska sa att han var massör och sökte arbete hos oss. Att han kunde visa på mig. Sen pekade han på sitt kön och frågade något som jag till slut förstod handlade om var man kunde köpa sex. Då ringde jag på väktarna men han hann gå innan.
En gång kom en kille in i butiken och ville köpa byxor men de fick inte vara för tighta. Jag tänkte ”Okej, här är en grabb som vill vara bekväm”, så vi började titta på löst sittande byxor. Ganska snabbt märkte jag att det här var skumt. Han började snacka om att han var tvungen att bära flera par kalsonger för hålla den på plats och att han ibland använt gummisnoddar. Jag kunde inte tro mina öron men som den duktiga butikssäljare jag var så försökte jag hålla masken och fortsatte leta tillräckligt löst sittande byxor. Varenda par byxor jag höll upp kommenterade han att det blir för tight, ”kolla kolla” och började gestikulera mot skrevet. Han ville att jag skulle kolla på honom i provrummet där han fortsatte berätta vilket problem det var att alla byxor var för tighta. Sedan smög han runt i butiken och slutade inte titta på mig.
…för ett par år sedan när jag som ganska ny säljare i den butiken jag jobbade i då, skulle hjälpa en kund hitta ett plagg till sin fru. På den tiden provade jag ibland kläder för att visa kunden hur de satt på, och eftersom det här var en så lugn dag så tänkte jag att det inte var något problem att göra det även denna gång. Grejen var att han kom in i provrummet när jag var där inne och tryckte in mig i ett hörn och började tafsa på mig. Tog mig på rumpan och försökte kolla ner i mina trosor. På något vänster lyckades jag avleda honom, fortsatte vara trevlig och sa att jag bara skulle hämta en sak och sedan komma tillbaks. Jag tog tag i min kollega som larmade vakterna som grep honom nästan direkt. Polisanmälan gjordes och trots att det fanns med på övervakningsfilmen att han tog sig in i provrummet med mig så lades fallet senare ner på grund av bristande bevis. Efteråt fick jag bra stöd från min chef, men fick också höra kommentarer från kollegor som tyckte att det var dumt gjort av mig att från början prova kläder, trots att vi alla gjorde sånt lite då och då.
Listan efter att ha jobbat i butik i drygt ett år kan tyvärr göras lång. Kommentarer som ”en vacker blomma till en vacker tjej” när jag ska ta betalt, ”jag gillar tjejer som sätter sig när jag kommer in” när jag skulle fixa en sak på golvet. Närgångna män, diffusa kommentarer med sexuell anspelning, förminskande och idiotförklarade.
Det värsta jag varit med om är dock de två gånger jag fått frågan ”vad kostar det att gå förbi dig då?” och ”och vad kostar du?” när jag säger summan…
…när jag skulle sälja en trimmer. Gubben frågade om det ingick batteri och jag svarade att det gör det och visade på kartongen. Han trodde mig inte så jag öppnade, tog ut batteriet och lät honom hålla i det. Går till kassan, skannar in trimmern och in kommer min manliga, dubbelt så gamla kollega. Tro fan att gubben med ett litet leende frågar honom om det ingår batteri. Bisarrt kan inte ens börja beskriva det.
I samband med stängning av butik en lördagskväll stötte jag på en manlig stamkund utanför. Han börjar med att fråga om jag skulle hitta på något under kvällen varpå jag svarade att jag bara skulle ta det lugnt. Det hade kunnat vara ett avspänt samtal om han inte våldtäktshotat mig och menat på att jag får passa mig med att röra mig ute så sent på kvällen för jag vet inte vad han skulle kunna göra. De vänner han hade bakom sig började skratta. Jag själv hade ångest inför stängningarna i fyra månader.
En kille på cirka 15-17 år kom in i butiken en eftermiddag då jag jobbade själv. Han ville testa jeans och jag gav han några par han kunde prova. Jag märkte att något var skumt eftersom han tittade över provrumsdörrarna medan han ”provade”. Jag frågade hur det gick, ifall storleken passade. Han öppnade dörren till provrummet och då såg jag att han hade på sig lösa träningsshorts med ett jättestånd, typ som en tältpinne. Jag blev generad och samtidigt väldigt skärrad, äcklad och rädd. Gav honom en annan storlek utan att titta på honom. Jag märkte på skuggorna att han runkade medan han tittade på mig. Jag sprang till kassan och kallade jag dit väktarna.
Killen hann smita från butiken och väktarna fick inte tag på honom. Det värsta av allt var att jag kände en så otrolig skam, äckelkänsla över att han tittade på mig under tiden då han runkade. Det var även jag som fick torka bort sperman han hade sprutat på väggen och spegeln. Jag har genom humor kunnat prata om det, som en sjuk grej som hände på jobbet. Mår fortfarande illa när jag tänker på det…
Efter gymnasiet fick jag huvudansvaret för kassorna och tidningarna i en mataffär, och som 18-åring kändes detta stort. Chefen var runt 7-10 år äldre, han var social och glad. Ganska snabbt upptäckte jag att han kunde tända till från ingenstans. Han var närgående men inget jag egentligen reflekterade över. En handfull morgnar närmade han sig med kommentarer som ”Körde din pojkvän slut på dig igår?” ”Fick du en omgång inatt eller?”. Värsta var under en lunchrast då jag, chefen och en kollega var i lunchrummet. Jag hade ätit upp och lade mig och vila på soffan i samma rum. Då börjar chefen prata om vilket typ av sex jag och min pojkvän hade, att jag kom hit slutkörd på morgnarna och vad min kollega trodde om allt detta. Jag minns hur han ändå blir obekväm men faller för den grabbiga stämningen och stämmer in med chefen. Jag vill bara sjunka genom soffan och sluta existera.
Det sjuka är att jag först inte kunde komma på någonting som hänt under de tre åren jag jobbat i butik eftersom det är så himla många händelser att de till slut blir normala och ”vardag” på jobbet. Vet inte hur många gånger kunder (alltid män) gått förbi och kommenterat mitt utseende eller min kropp på ett sexuellt sätt. De har ställt sig nära och tagit på mig för att ”jag sett lite kall ut och de ska hjälpa till att värma mig”. De står i självscanningskassan och låtsas scanna mig och frågar om de kan få mig på köpet eller hur mycket jag kostar. När jag skriver något på kvittot får jag höra ”hoppas du skriver ditt nummer där också så att jag kan ringa dig sen” från medelålders män när deras barn står bredvid. Det är så svårt att veta hur jag ska reagera för jag blir så otroligt chockad och känner att jag fortfarande måste le och vara trevlig mot kunderna.
En manlig medarbetare som alltid arbetar bakom ryggen på mig bara för att kunna viska i mitt öra vad han tycker om min rumpa. En dag drog han in mig på toaletten ”för att visa hur kåt han är”. Chefen tar mig inte på allvar och säger ”boys will be boys”.
Jag har ofrivilligt sett tre manliga kön under mina tio år i butik. Blottare som låtsats vara kunder för att sedan stolt stå där och visa upp sitt kön.
En av mina gamla chefer sa till mig ”Tur att du inte har kort kjol på dig i dag, Jag är så jävla kåt att jag blivit tvungen att knulla dig”.
… kunder som bjudit ut mig och sen blivit aggressiva och hotfulla när jag sagt nej. En ringde till och med hem till min mamma som han hittat på Eniro och frågade efter mitt nummer efter att han presenterat sig som hennes framtida svärson. Detta efter att jag sagt nej tre ggr.
Jag har, som många andra, fått lära mig att ett leende och en trevlig attityd är det bästa medlet för att sälja. Men aldrig i min karriär, trots många vädjanden, har jag fått vägledning i hur jag ska avleda dessa män som fått mig att utstå så många timmar av ångest.
Jag har vid flera tillfällen fått skåda mäns kön i provhytten, fått samtal där jag blivit frågad om en avsugning ingår i jeansprovningen, om jag kommer med på köpet osv…
Jag står ensam i butiken och en man kommer in och börjar kika omkring. Jag frågar snällt ”Behöver du hjälp att hitta någonting?” Till svar får jag ”Oh my god, you’re so fucking sexy!” Jag blev obekväm och svarade knappt mer än ”Ok… I guess…” Han blev förbannad och sa ”What the fuck do you mean by that?! When I compliment you, you should be thankful!” Jag sa då ”Well, I didn’t ask for your compliment, I’m just trying to do my job.” Det eskalerar och denna man börjar skrika om hur sexig jag är och att jag ska vara tacksam. Han blir aggressiv och rör sig emot mig, till slut står jag inträngd i ett hörn med hans ansikte skrikande några centimeter ifrån mitt. Jag tar mod till mig och i ren panik börjar jag vifta med armarna och skrika primalskrik. Han blir chockad och mållös och går till slut ut ur butiken. Jag bryter ut i gråt och kallar på centrumvakterna, efter lång tid kommer dom. När jag förklarar för dom och går igenom situationen får jag till svar ”Jaaa. Vi vet vem den här mannen är, han har varit på andra säljare i gallerian”. Jag blir chockad och frågar ”Men vad har ni gjort åt det då?!” Jag får till svar ”Det är inte så mycket vi kan göra tyvärr.” Jag minns att den här händelsen satte ren skräck i mig. Jag var rädd för att gå till jobbet och jag hade i flera nätter svårt att somna. Ingen hjälp fanns att hämta någonstans och känslan av att inget skydd fanns att få var så påtaglig.”
Jag har haft kollegor som pratat om en kopp kaffe som ”våt och varm” och trängt mig vid kaffemaskinen. Kunder som sagt att ”lite kul behöver inte frugan få reda på.” Chefer som sagt ”det är så skönt att du inte är så känslig som många tjejer.” när de precis dragit ett vidrigt skämt. För att jag inte fått fram ett ord. För att jag inte talat om det för någon. För att jag var ung och inte vågade säga ifrån.Visst, med åren blev jag starkare men det har förstört mycket för mig i hur jag värderar mig själv. Hur självmedveten jag är. Och mer. I dag har jag bytt bransch.
Jag började jobba inom handel när jag gick i skolan som extra-knäck.
På mitt första jobb var chefen alltid arg och kallade oss för ”korkade tjejer” och svor åt folk.Jag hamnade av en slump i en typiskt mansdominerad bransch och har i dryga tio år fått höra; ”öh tjejen, vad är du bra på då..!” Följt av ett flin. ”Hörru har du ingen av grabbarna här?” ”Klarar du verkligen av det där?” När det är gjort; ”Ojoj du är en stark liten tjej du!” Med ett stort flin. Som om det är en komplimang… Och mycket mer. En gång väntade en kund hellre i 45 minuter på ”någon av gubbarna” än att få hjälp av mig.
På en arbetsplats när jag var drygt 20 år hade jag en chef som alltid pratade sex. Han skulle visa hur bra han är på att använda tungan. Han tryckte sitt skrev emot min rygg när jag plockade i hyllorna. Stannade mig i korridoren för att få mig att känna mig trängd och ta på mig. En gång när jag plockade varor och stod på knä vid en låg hylla hörde jag kvävda skratt. Jag vände mig om och där stod han med tre män och stirrade och skrattade. När chefen såg att jag vänt mig om blinkade han åt mig och räckte ut tungan.
Första veckan på mitt nya extrajobb hade jag en manlig kund som provade byxor. Varje gång han kom ut ur provhytten för att visa hur de satt så pekade han mot sitt skrev för att jag skulle titta och sen kommenterade han saker som ”den är för stor, visst? Det blir för tight va?” och flinade åt mig. Till slut ville han att jag skulle kommentera hur stor hans snopp var. Jag vågade inte ens svara så jag bara nickade och gick. Det här hade jag inte fått lära mig hur jag skulle hantera.
16 år i butik och så mycket skit man tagit, hört och sett under åren. Så många kränkningar och så mycket sexism. Otäcka gubbar som först är trevliga men sedan blir obehagliga. En man jag ofta pratade med tillsammans med hans fru. Medan hans fru gick runt i butiken så kunde han stå och bara titta på mig en lång stund, och sedan komma fram och viska att jag är ju så vacker att han inte kunde låta bli att titta. En annan man som kände ett behov av att upplysa mig om att han fortfarande kunde leverera i sängen.
När jag var 18 år började jag jobba extra i butik. Vi hade då en väktare som kom in varje dag på sin runda. Det började med att det kom sexistiska skämt i stil med: ”men du, den där lilla rumpan skulle passa bra hemma hos mig” eller en dag när jag stod på en stege och han tydligt kollade på min rumpa och säger till min manliga kollega ”men du, en sån där skulle man haft hemma du”. Efter ett tag började han ta för sig med händer på min kropp. 18 år och osäker så försökte jag slingra mig med ett leende och gömma mig bakom kassan varje gång han kom in. Det stoppade inte; han traskade in bakom kassan och tog på mage, rygg och armar med ett flin som sade typ ”du bör ha respekt för mig och det är helt okej att jag beter mig såhär”. Till slut ringde min chef till väktarbolaget för att säga till vad som försiggick, men inte blev det något av det där…
… hade jag en manlig kund i butiken som jag hjälpte med att hitta jeans. Klättrade upp på en stege för att nå ett par uppe på en hylla. Får då kommentaren: erkänn att du inte ens behövde klättra dit för att hämta rätt storlek, du ville bara visa upp din kropp lite för mig”. När han sedan provade dessa valde han att klä av sig allt utom kalsonger och öppna upp draperiet. Jag såg bara draperiet öppnas och gick dit för att se hur det gick med byxorna. Fick då höra att ”Förstod väl att du skulle komma hit om jag klädde av mig, såg nog hur du stirrade. Ska du med in här också eller?” Generad slängde jag ur mig ungefär ”Haha, men du, det var inte min mening. Tror du klarar det där själv ja” och gick därifrån.
På arbetsintervju frågar ägaren om jag tycker min personliga integritet är viktig för mig. Jag frågar varför han ställer frågan, vilket verkar göra honom både irriterad och uppspelt. ”Jag gillar att bestämma hur mina flickor ska se ut. Jag vill bestämma vad jag ska få njuta av att titta på om dagarna. Jag vill se kvinnliga former och det säljer ju så bra”. Medan han säger detta stirrar han på mina bröst.
Min chef ringde ofta när han var berusad och bad mig komma hem till honom och hans fru. Ibland var hans fru fnittrande i bakgrunden då han ringde. Han sms:ade även bilder på sin fru; om inte nakna så väldigt lättklädda. Han skickade även sms där han berättade om sina sexuella fantasier som innefattade trekanter med mig, honom och hans fru. Ofta med våldsinslag.
Vi hade ett arbetsrum i källaren. Så fort jag och chefen var ensamma och jobbade där så frågade han alltid om mitt sexliv: vad jag gillade och inte gillade, om jag föredrog sexleksaker och att han isåfall hade tips på de han testat på andra, hur många jag legat med, om jag haft sex med någon omhand ålder (jag var 24, han 50+). Jag svarade aldrig och bad honom sluta eller försökte prata om något jobbrelaterat istället. Undvek källaren och var ständigt rädd för honom, men också att förlora jobbet.
Min chef brukade referera till mig som den dotter han aldrig fått och varje gång jag gjorde någon av mina arbetsuppgifter och han bedömde det som ett bra jobb så ville han belöna mig. Detta genom att säga att han ville kyssa mig och göra så mycket mer som en ung tjej som jag aldrig skulle få chans att uppleva annars.
När min provanställning var slut och vi skrivit under nya anställningsbevis så skulle min manliga chef bjuda på en lyxig lunch för att fira. Under provanställningen nämnde han ofta den lunchen och att det var en tradition. Nyanställningen av mig var den första på många år och tydligen hade alla (kvinnliga) kollegor blivit bjudna på en liknande lunch. Chefen pratade ofta om det men kollegorna nämnde aldrig något om det. När det var dags så var jag exalterad men blev ganska förvånad då vi gick till en ganska sliten kvarterskrog med en lika sliten lunchbuffé. Han valde ett bord långt in i den glesbefolkade lokalen. När vi satt oss så sa han att det kändes som att han kunde prata med mig om sånt han ”inte ens kunde prata med grabbarna om”. Han berättade att efter en viss tids sjukdom hade haft problem med sin fru. Att han länge gått i terapi och att han varit deprimerad. Men sedan jag började jobba hade allt förändrats. Han berättade sedan: ”Jag har inte haft erektion på flera år men när jag tänker på dig så står den i givakt som om jag vore tonåring. Varje gång jag knullar min fru tänker jag på dig och jävlar vad vi knullar nu. Fan jag är så hård nu. Bara att se dig äta får den att stå som ett spjut. Om du bara visste vad jag fantiserar om.” Jag var helt paralyserad.
Jag arbetar i en liten butik där det ofta bara är jag och chefen. Då och då kommer hans vänner i olika ärenden och då passar de på att ha ”roligt” på min bekostnad. ”Är du kåt i dag?” är en stående fråga. ”Hoppa upp på disken ska du få den hårt.” ”Jag går och hämtar hans verktyg, du kan väl suga av honom så länge?” ”Fan vad du är sexig. Jag hade aldrig klarat av att gå här om dagarna. Jag hade varit tvungen att stoppa in den.”
Mitt första jobb utanför familjeföretaget var för en manlig chef i ett nystartat företag. Det visade sig att jag var den enda anställda och intalade mig att det var rimligt. På introduktionsdagen visade han mig runt och gårdsbutiken fanns i anslutning till hans bostad, i vilken han sa att jag kunde äta min lunch. Första arbetsdagen var han ej på plats och jag hann aldrig luncha på grund av alla kunder. Dag två var han på plats och frågade varför jag inte ätit någon lunch dagen innan, varpå jag förklarade. Han sa då att det bara var att låsa en stund, sätta upp en skylt och äta i lugn och ro. När jag gick in för att luncha så satt han i köket, på en stol, med gylfen uppknäppt och onanerade. ”Jag har väntat i ett dygn på den här showen.” Jag SPRANG ut och gick aldrig tillbaka. Har aldrig nämnt det för någon.
Blev öppet sexuellt trakasserad av en manlig kollega i en relativt liten butik. Övriga kollegor (alla kvinnor) sa att han varit likadan mot dem. Jag bad dem om hjälp men ingen vågade säga emot av rädsla att själva bli utsatta igen. Tog därför upp problemet med (manliga) chefen som sa att det inte var något att bry sig om och att jag ”måste tåla ett par skämt.” Mådde MYCKET dåligt av detta så jag sjukanmälde mig två dagar då jag bara grät. När jag kom tillbaka till jobbet ville man avsluta min provanställning eftersom jag inte verkade kunna samarbeta i grupp.
Jag och en annan kvinnlig kollega kommer till ett jobb där vi ska ta ner en häck med motorsåg. Kunden börjar skratta när han får syn på oss. Mina arbetarbyxor är slitna på knäna. Manlig kollega skrattar menande och kommenterar det flera gånger. ”din pojkvän måste vara glad när du så villigt går ner på knä!” ”Slitna knän? Sånt gillar vi! Tjejer ska stå på knä!”
Så många gånger jag blivit misstrodd och dumförklarad av män runt omkring mig. När det gäller backa med släp, starta/köra maskiner, serva maskiner exempelvis. Jämt står det någon eller flera runt om en och vill tala om hur jobbet går till. Som tjej i trädgårdsbranschen blir man hela tiden misstrodd, vilket gör att man måste jobba dubbelt så bra som killarna.
Det kom in en karl i medelåldern och skulle ha jeans. Jag hjälpte honom självklart med detta, och när denna man skulle prova ett par så gick jag och frågade honom hur det gick. Då drog han upp draperiet till provhytten med sin snopp rätt i vädret, och sa ”jag tror dom är för små eller vad tror du?” I ren panik så tittade jag åt andra hållet och sa ”Ja, vänta så hämtar jag ett par andra åt dig”. När han hade fått på sig dessa så ropade han på mig och drog upp draperiet igen. Klev ut ur provhytten ännu en gång med snoppen rätt i vädret och sa att dessa också var för små… jag fortfarande i chock sa till honom att det är den största jag har sedan gick jag och ställde mig vid kassan, och tänkte att nu kan jag inte hjälpa honom mer. Han gick till slut. Jag mådde så oerhört illa och visste inte var jag skulle ta vägen. När min kollega kom var jag likblek och fick sätta mig på lagret ett tag för att djupandas. Efter allt hänt kom vettet tillbaka till mig och jag kände varför i hela fridens namn ringde jag inte vakten på en gång?
En stammis som har jobbat här tidigare brukade stå och skämta med mig en halvtimme då och då, han var fantastiskt trevlig och glad men började efter ett tag ta på mig genom att kittla mig och hålla fast mig på skoj, varpå jag alltid svarade med ett ”lägg av för fan”. Detta togs naturligtvis inte på allvar. En tidig morgon smyger han upp bakom mig och tar stryptag. Hårt. Jag armbågar han i revbenen och sliter mig loss, rätt skärrad. ”Vad fan gör du? Jag slår dig hårt som fan om du gör så igen.” Han skrattar. ”Men gumman, bli inte så arg. Du ska vara glad att jag inte våldtog dig istället.”
En man kom in på jobbet. Det första han gör är att gå fram till mig i kassan och säga ”ringer du polisen kommer jag döda dig. Sen kommer jag döda alla andra som kommer för att hjälpa dig. Sen kommer jag döda poliserna. Fattar du?!” Han tillbringar där efter en timme med att härma allt jag säger, kasta sina kläder på mig, riva inredningen i butiken och ömsom säga att han hatar mig ömsom att han älskar mig. Jag har förträngt det mesta han sa och gjorde, men efter en timme springer han in bakom kassan och håller fast mig. Jag säger nej flera gånger medan han är på väg mot mig men sedan sitter jag i ett järngrepp. Han står och kysser mig på huvudet och slickar mig över ansiktet i en minut innan han släpper och går. Jag låser genast dörren och tillbringar ytterligare en timme med att försöka få han att gå medan han slår sönder rutor och försöker bryta upp dörren. När han till slut gått inser jag att jag borde ringt polisen, men allt jag agerade på var självbevarelsedrift. ”Gör allt du kan för att få han att gå utan att provocera.” Som tur är så luskade jag fram namn och arbetsplats under vårat ”samtal” så polisen fick uppgifterna sen. Tror inte det fick några konsekvenser dock.
Man i femtioårsåldern kommer under högsommaren in och frågar efter en vinterprodukt. Jag sa att produkten kunde finnas undanställd på lagret och att jag skulle gå och se efter. Han insisterar på att följa med och hjälpa. Inne på den lilla, trånga lagerytan talar han oavbrutet om sin skilsmässa. Han talar förskönande om sig själv och hur gott ställt han har det. Jag försöker styra samtalet till grundämnet men han blir alltmer påstridig och börjar ställa privata frågor. Jag försöker skratta bort det hela samtidigt som jag försöker få oss ut från lagret. Han pratar konstant och innan jag lyckas ta mig ut i från lagret säger han att nästa gång han kommer in i butiken så måste jag ha rött läppstift på mig eftersom det är så otroligt sexigt och att han skulle gå igång på det DIREKT.
Man i trettiofemårsåldern kommer och ska köpa något till sin syster. Han talar dålig/ingen engelska. Förstår strax att det är en jacka han är ute efter. Han vill att jag agerar provdocka eftersom jag och systern har ungefär samma storlek. Vår kommunikation är extremt bristfällig och han ska mäta mina armar, han måttar med sina händer. Till slut ställer han sig bakom mig, tar händerna på mina bröst och trycker sitt kön mot mig. Till slut tar jag mig loss. Jag var vid tillfället uppenbart gravid.
Strax innan stängning en kväll så klev två unga killar in i butiken. De betedde sig väldigt märkligt och gick längs väggarna, nästan som att de inte ville att jag skulle se dem, så jag uppmärksammade dem och hälsade. Efter en liten stund så gick den ena ut och ställde sig precis utanför larmbågarna, den andra killen kom fram till mig där jag stod och fixade vid kassan.
”Hej. Du är väldigt söt, skulle jag kunna få flörta lite med dig?” Blir helt kall i hela kroppen och benen blir till spagetti och jag hör hjärtat rusa i öronen på mig. Här står jag själv i den lilla butiken med en ung kille som är ett huvud längre än mig. Jag svarar hårt tillbaka att nej det får han absolut inte. Att det här är min arbetsplats och att jag har rätt att känna mig trygg och frågar honom om han hade uppskattat om jag eller nån annan skulle komma och trakassera honom på hans jobb. Jag slänger mig på telefonen och säger att jag ringer väktarna och att jag aldrig vill se han eller hans kompis i butiken igen. Han fattar vinken och ber om ursäkt och går ut. Jag skakar och jag slår fel nummer till vakten säkert 10 gånger innan jag äntligen får stänga butiken och sätter mig bakom kassan och gråter. Jag blev verkligen livrädd… Men framförallt var jag så jävla arg! Var kanske inte den värsta av alla upplevelser jag varit med om, men jag kände mig så hjälplös så jag tänker mycket på den situationen.
Förr stod mitt namn på kvittot och med ett lite mer ovanligt namn så hittades jag på Facebook. La aldrig till några kunder men när de kom tillbaka till butiken fick jag oftast utskällningar och hot. Varför la jag inte till dem när jag är så trevlig mot dem? Jag var falsk, lekte med deras känslor osv. En man hittade mitt telefonnummer, fick ett sms där det stod: ”Jag står utanför din lägenhet och väntar på dig.” Vågade inte gå hem ensam. Numera står bara butikens namn när jag är på jobb.
… problemet med stamkunder som tror att vi känner varandra bara för att de handlar hos mig. Försöker hålla det opersonligt men på något sätt slutar det alltid med att det kommer intima frågor, som när jag förlorade oskulden, om jag gillar sex, ska vi inte ses efter jobb. Även om jag säger att de inte har något med det att göra respekteras inte det. Från helt okända har jag fått frågor om hur mycket jag tar för en natt, och listan fortsätter. Detta är några exempel jag kommer ihåg på rak arm. Som tur är har jag en kvinnlig chef som förstår mig som jag får stöd ifrån som också vet hur det är att jobba i butik. Utan hennes stöd hade jag kanske inte älskat mitt jobb fortfarande efter 8 år.
Jag jobbar i en skönhetsbutik och måste såklart sminka mig. Jag och min kollega står och pratar varpå en man i ca 40-50-årsåldern kommer fram: ”Ursäkta, hej, jag måste bara säga att du var väldigt vacker, men du skulle vara finare i mindre smink.”
Jag blir helt paff och samtidigt väldigt arg inombords, han har ingen rätt att kommentera på mitt utseende alls. Så jag svarar: ”Tack, men i mitt yrke och för min image så gillar jag att ha lite mer smink.”
”Så synd på en så söt tjej, tro mig jag är konstnär så jag vet vad jag pratar om. Du är jättefin men bara lite mindre så hade det varit superfint…”
En man provade byxor och när jag skulle kolla hur det gick öppnade han och hade massivt stånd och byxorna var inte knäppta. Han ville ha tightare byxor sa han och jag hämtade andra för jag trodde att det inte var meningen att han hade fått stånd. Kom tillbaka och det var samma sak igen, han ställde sig även i profil och sa ”vad tycker du?”, varav jag sa att han fick hjälpa sig själv istället.”
En full man i 50-60-årsåldern kommer in fem minuter innan vi stänger, vakten har gått förbi så jag vet att det dröjer innan han kommer tillbaka. Mannen vill prova tröjor och går in i provrummet, kommer ut igen och vill ha ”hjälp att ta av tröjan”. Jag vågade helt enkelt inte säga något och hjälpte honom dra av den varpå han då ”lägger” sig mot mig, säger ”fan vad fin du är, har du kille lilla gumman” medan han klämmer mig på rumpan, sen bajsar han på sig. Han betalar 5000 kontant och när han gått gråter jag och ringer mig chef och hon säger ”oj, vad jobbigt jag förstår, men du får se det som att du gjorde ett bra sälj iallafall”.
Otaliga gånger killar kommit in i gäng i butiker man jobbat i, säger ”Tjena gumman, jobbar du här? Kan du hjälpa mig att hitta lite kläder?” Jag hjälper till medans kompisarna fnissar, öppnar sen provrummet när han byter om och frågar om ”jag blir sugen på att knulla honom”.
Har haft kollegor som tafsat och juckat på mig.
När jag jobbade i en av stadens största gallerior märkte jag att väktarna i centrum gillade oss i butiken lite extra. Varje dag efter att de gått sin lilla runda i centrum kom de alltid upp för att hänga och snacka skit med oss. Och i början kändes det bara bra att etablera en kontakt med väktarna ifall något skulle hända, men efter ett tag blev det direkt obehagligt när den ena vakten kom in i butiken. Han kunde ge mig oombedda träningsråd och visa på mig hur jag skulle lyfta, han snokade ut att vi bodde i närheten av varandra och erbjöd sig varje dag att köra mig till och från jobbet och ibland erbjöd han sig även att vara min personliga tränare. Trots att jag ställde mig demonstrativt längst in bakom kassan varje gång han kom in, så liksom tryckte han sig fram och tog en kram ifrån mig. Killen var kanske 190 cm så det var svårt att kroppsligt säga emot. Att väktare och butikspersonal får en yrkesrelation är inget konstigt, men när man inte känner sig trygg med väktarna så har det gått jävligt snett.
Så sent som för några veckor sedan på jobbet står jag och förklarar passformen på ett par jeans för en kund. jag berättar att den här modellen även är lite längre i grenen. Varpå den manliga kunden greppar tag om sitt könsorgan ordentligt.
Har blivit kallad ”DIN JÄÄVLA FITTAAA!!” av manlig kund då jag vägrade släppa in denne i butiken efter stängning.
Jag var på julmiddag med jobbet när fick jag en manlig kollegas hand innanför trosorna under bordet. Samma kollega tog mig även på bröstet under middagen. Det fanns en ganska grabbig jargong på arbetsplatsen bland flera manliga kollegor och de tyckte väl sånt mest var en ”kul grej” att göra. Det skämtades efteråt om huruvida jag var rakad eller ej samt hur stora bröstvårtor jag hade. Länge försvarade jag deras beteende genom att tänka att det varit en slags komplimang.
På samma julfest hade ”grabbarna” endast köpt dildos som julklappar.
Manlig kund som ville ta ut mig på dejt, fastän jag sade nej samt berättade att jag hade pojkvän. Kunden frågar då om han får kyssa mig samt vill ha mitt telefonnummer.
I helgen när jag stod själv i butiken kliver det in en man som jag direkt kände igen. Denna man såg jag ändå upp till för några år sen, då han är känd inom musikscenen jag hänger i. Senaste åren har det visat sig att han inte alls är den en trodde, utan en stor ”mansgris”. Han har betett sig väldigt illa och egoistiskt mot många jag känner. Jag blev direkt illa till mods och insåg att jag kommer bli tvungen att ta honom som kund. Agerar glad och trevlig som jag är som butikssäljare. När jag pratar med honom utanför provhytten, öppnar han och drar ner brallorna så han står i endast kalsonger.
En kund ropade ”älskling, kan du hämta nya brallor, de här var alldeles för tighta för min kropp”.
En annan kund jag hade hjälpt en stund säger ”du, kan du göra mig en tjänst?” ”Ja, självklart?” ”Du är en så vacker flicka. Men gör mig en tjänst och sträck på dig mer! Du skulle bli så mycket vackrare.”
Jag står i kassan. Det är rea. Manlig kund frågar om det är rea på mig också. Manlig kund kommer fram till mig på golvet och ber om hjälp med underkläder till sin flickvän. Jag frågar vad hon tycker om för något. Kund svarar att han inte vet, men att det ska vara något ”sexigt”. Kund ser nöjd ut med sin kommentar. Jag visar en vara jag gissar kund uppfattar som ”sexig”. Kund tycker inte den är ”sexig” nog. Jag visar en vara jag tycker är högst motbjudande. Trossnöre + superpush med extra mycket inlägg. Den tycker kund är sexig. Här känns det olustigt. Jag frågar kund om han vet vilken storlek hon har. Det vet kund inte. Men genom att ögna mig uppifrån och ner och ”luftmåtta” med händerna framför mina bröst kommer han fram till att hon har större bröst än mig. Just där och då tänker jag inte så mycket på det bisarra i denna situation. Jag vill bara bli av med kunden så snabbt som möjligt.”
Jag står precis utanför provrummen och galgar upp kläder kunder slängt i provrummen. Hänger dem på klädstången. Manlig kund sticker ut huvudet mellan draperierna, och undrar om jag kan hjälpa honom. Kund ser glad ut. Självklart, säger jag. När kund drar bort draperierna helt ser jag att han provar jeans. Och har stånd. Det är helt uppenbart att kund är grymt nöjd med detta, och dessutom tycker att det är helt ok att visa upp detta för mig. På min arbetsplats.
En manlig kund kom in i matbutiken jag jobbade i och frågade specifikt efter mig. Jag blir stel och undrar om det är samma man som vid ett tidigare tillfälle hade sett mig efter jobbet i vanliga kläder och börjat ragga på mig och ville hålla igång en konversation genom att ställa personliga frågor medan jag handlade. Han, småbarnspappa, hade sen väntat in mig när jag handlade klart efter jobbet och ute på parkeringen ropade han efter mig om jag ville ha skjuts hem. Jag sprang hem.
Så när jag fick höra att en annan man frågat efter mig bad jag butikschefen att få se på övervakningskamerorna om jag kände igen honom, vilket jag inte gjorde. Vid den här tidpunkten hade jag blivit väldigt obekväm och vågade inte gå hem själv efter stängning utan fick då skjuts hem av kollegor och ibland Securitas. Efter ett par samtal med butikschefen som först ger mig sitt stöd säger han sen ”du behöver inte oroa dig att han ska göra något, det är säkert bara någon som blivit lite intresserad av dig på avstånd. Sånt händer.”
Det här hände under min första eller andra sommar, då jag var 19-20 år gammal. Jag var i scanningen och tömde papperskorgar (står då böjd över en papperskorg) när jag känner hur någon daskar till min rumpa. Jag vänder mig om och där står en man och flinar, varpå jag blir så upprörd att jag knappt kan prata. Men jag säger i alla fall att så gör man inte under några som helst omständigheter, varpå han fortsätter flina och svarar att det bara var ett skämt. Därefter har hans väninna/partner betalat hos min kollega och de går. Jag pratar med kassaledaren och hen kollar igenom övervakningsbandet och det syns tydligt hur han stirrar på mig och riktigt bestämmer sig för att gå ur kön för att kunna smälla till mig på rumpan.
Kassaledaren är precis som jag väldigt upprörd men ledningen tar det inte på allvar utan pratar om att ”vi kan nog få honom att be om ursäkt” då han var en stammis som tydligen jobbat i samma affär tidigare. De fick det att verka som om det inte var en stor grej och att jag överreagerade. Eftersom jag inte kände att ledningen stöttade mig över huvud taget utan förminskade händelsen och mina känslor, vågade jag inte anmäla. Jag var rädd att de inte skulle låta mig få använda övervakningsbanden, jag tänkte såklart inte på att jag hade rätt till dem vid en anmälan. Jag klarade inte av att tömma papperskorgarna på flera månader utan att kolla mig över axeln och stryka utmed väggarna och får fortfarande ringa på kollegor när han kommer och handlar så de kan ta över.
Detta hände i våras: Jag ligger på knä i scanningen för att komma åt att sätta in tomma kolsyrepatroner i ett skåp när en kund på cirka 70-80 år kommer fram och säger ”Jasså, här sitter du på knä och bara väntar på att jag ska komma”. Det är väldigt tydligt i sättet han säger det på att han antyder att jag väntar där på att helt enkelt suga av honom. ”Nej, jag är på knä för att ställa in kolsyrepatronerna i skåpet”. ”Det ska jag säga till din pojkvän”. Samme gubbe brukar jämt prata om att det är lätt att fastna inne i butiken då det är så många ”söta tjejer att kolla på”. Jag har oändligt med sådana här historier, men då ledningen tydligt inte brydde sig efter det med gubben som slog till mig på rumpan har jag inte vågat säga till dem när det hänt fler grejer, jag pallar inte att de lägger skulden på mig igen.
Jag hade i yngre 20-årsåldern fått en provanställning i en liten matbutik. Personalen var trevlig och jag trivdes väldigt bra. En rast när jag satt på toaletten och räckte mig efter bindor i en kasse framför mig upptäcker jag något hårt och lysande. Det visade sig vara en riggad mobilkamera som filmade mig för fullt. Kollade igenom flera filmklipp och ser den manliga delägaren justera kameran i början av varje filmsnutt. Ser också att han sparat på de bästa klippen av kvinnliga kollegornas toalettbesök. Den kvinnliga delägaren följer dagen efter med mig till polisen men pratar hela tiden om hur hemskt det är med folk som blir oskyldigt utpekade — detta trots att mannen erkänt för henne kvällen innan när hon konfronterade honom. Han ringde mig även och bad mig dra tillbaka anmälan då hans fru och hans pappa mådde så dåligt. För mig var det viktigaste att han skulle få en prick i registret. Flera år senare ringer en tidning upp och berättar att han gjort det igen. I en ny butik, även där delägare, riggade han upp en riktig kamera bakom elementet på toaletten. Tack vare min tidigare anmälan valde kedjan att iaf tillfälligt stänga av honom från jobbet.
Förutom vår redan pressade arbetssituation där man ska slå vartenda mål, varenda minut under varje arbetspass ska man dessutom värja sig från de där jävla männen. De som inte fattar att man är trevlig och gör sitt jobb utan tror att de även har rätt till ens kropp.
Jag kan inte ens räkna antalet småkalsonger[…]en sett under ens dagar som jeansförsäljare. Eller hot om våld från arga kunder som inte får reklamera byxor. För mig är nog inte kunderna värst. Det är cheferna och väktarna, de som egentligen ska få en att känna sig trygg på jobbet.
— Chefer som mobbar bort kollegor med småbarn, ifrågasätter deras engagemang när de vill gå ner i arbetstid. (vilket man har laglig rätt till tills barnet är 8 år gammal)
— Chefer som nedvärderar och systematiskt tystar kvinnliga butikschefer. Just för att de är kvinnor. Att de är hysterior med för mycket åsikter. Och att de kan bli gravida.
— Chefer som jobbar med uppenbara härskartekniker.
— Väktare som ställer sig framför och alldeles för nära och säger ”alltså vad krävs det egentligen för att jag ska få ligga med dig” eller ”om jag får en natt med dig, då jävlar skulle året va gjort”
— Väktarchefen i gallerian jag jobbar på personalfesten (med fru som också jobbar i gallerian och två barn): ”Gallerians snyggaste brud, skulle knulla dig vilken dag som helst”. Veckan efter i nyktert tillstånd: ”jävlar vad porrig du är i håret” Väl här säger jag ifrån och läxade upp honom i att vara porrig är fan inte en komplimang. Blev kränkt och spenderade nästkommande månad med att kalla mig för jävla feminist runt om i gallerian.
Jag jobbade på [företag] i både [stad] och [storstad] och visste att det var ganska tuff miljö att arbeta i. Under en sommar hade systembolaget en period då vi som jobbade kunde ha en pin på oss där de stod ”Gissa min ålder”. Vilket då gav kunderna möjlighet att gissa vår ålder, syftet med det var väl att visa hur svårt det är att gissa någons ålder. De flesta som gissade var oftast snälla och det hela var ganska lättsamt. Men de fanns såklart också kunder (läs män) som såklart skulle lägga till någon kommentar. Som en man var cirka 40 som kollade på mig och gick sedan bakom kassan och kollade in mig bakifrån och sa: ”Ja du ser ju iaf mogen ut”. Jag var i chock så sa aldrig något tillbaka utan tog bara betalt och sen gick han. Hade också en man till kund som kom precis innan vi stängde, frågade om jag kunde hjälpa honom med något och han svarade ”Inget du inte skulle örfila mig för”. Fick så mycket skit från män under tiden på [företaget], men de där två är de jag minns mest.
Tredje året på gymnasiet på vårterminen får jag en praktik och ett jobb på en klädkedja. Jag är överlycklig. Men chefen är läskig, arg, och otrevlig.
När jag har varit där i två veckor kommer han in på det trånga och smala lagret när jag gör en plocklista. Han står i vägen och säger att vi ska hångla. Jag blir helt stel och vet inte hur jag ska tackla denna situation. Han står kvar och ler när han ser hur obekväm jag är. Sen vänder han, skrattar och går.
Jobbar efter att ha studerat hela hösten. Står vid scanningväggarna och sätter upp scannrar. Scanningställningen har jag placerad vid den mittersta väggen.
Kund 70-80 år gammal kommer.
— Dig har jag inte sett på länge!
— Nej, jag har studerat.
Jag tar några scannrar och går mot den vänstra väggen, då han står vid den högra och detta är en kund jag undviker då han brukar säga väldigt äckliga grejer.
— Jag studerar din kropp.
Jag går längre bort och låtsas att jag inte hört honom. Men får sedan gå tillbaks igen då jag ju har min scanningvagn nära honom.
Han, igen:
— Jag studerar din kropp
Jag vänder mig mot honom.
— Jaha, det är ju väldigt opassande.
— Varför det?
— Eftersom du är väldigt mycket äldre än mig och det gör mig obekväm.
— Men ser jag en vacker kropp så MÅSTE jag ju kolla på den.
— Nej. Det MÅSTE du inte. Det är otroligt opassande och ingenting jag tycker om.
Jag tar scanningvagnen, bär den istället för att rulla den så att det ska gå snabbare för mig att komma därifrån, och känner hur han kollar på mig när jag går. Det värsta är att det här kommer inte få honom att ändra på sig ett dugg.
Ett helt gäng med män ställde sig utanför butiken, där vi i princip alltid arbetar själva. Männen började titta på mig, granska mig nedifrån och upp med gillande miner. Jag kunde inte höra vad de sa, men förstod att de pratade om mig. De tittade på mig som om jag också var något i butiken man kunde köpa för pengar. Efter en stund kom de in i själva butiken, men istället för att titta på böckerna vi säljer, började de cirkulera runt för att beskåda min kropp ur alla vinklar. Jag försökte vara professionell och såväl hälsade som frågade om de ville ha hjälp. Svaret jag fick kom i form av att en av männen gick fram mot mig, ställde sig tätt inpå mitt ansikte och sa ”Nej. Men wow, det är så här det ska se ut”.”
Jag fick jobb i en cool märkesbutik. Efter jag har börjat jobba får jag veta att jag är anställd för att jag har snygg urringning. Jag gillar verkligen chefen och han är en fantastisk coach. Men ibland drar han ner min top så att mer av brösten ska synas när jag pratar med köpstarka kunder. Jag har jobbat tre veckor i butiken när det är julfest. Efter middag och lite drinkar går vi ett stort gäng på efterfest. Jag tar en shot, blir helt konstig, min chef säger att jag kanske har råkat få i mig droger. Min chef hjälper mig hem, på vägen trycker han upp mig mot en vägg och börjar hångla med mig. Jag kan inte riktigt göra något åt min situation så jag låter honom ha sex med mig. Sen går han hem till sin fru. Jag berättade inte för någon, dels för att jag inte ville bli ”hon som knullar med chefen/på jobbet”, dels för att jag inte ville ställa till med något under min provanställning, dels för att jag hade en pojkvän.
Det var en äldre man i sjuttioårsåldern som kollade in mig när han handlade i en annan kassa. Jag kände redan då att han var obehaglig. Strax efter frågade väktaren som jobbade i butiken om jag kände honom, eftersom han hade gömt sig bakom en pelare vid utgången och stirrade på mig när jag satt i matkassan.
[…]i butiken drar en kund in mig i provrummet. Han tränger in mig i ett hörn och försöker kyssa mig. Jag undviker honom men försöker vara artig så att han fortfarande ska vara nöjd med min service.
På mitt nya jobb visade en känd radio- och tv-profil kuken för mig när jag ska hjälpa honom med byxor, inte bara en utan två gånger. En rullstolsburen man kallar mina kvinnliga kollegor för horor och slänger avföring på golvet.
Jag hade precis betjänat en manlig kund i kassan som helt plötsligt säger att han vill ha mitt nummer på hans kvitto, det är andra kunder i kön och han ger sig inte. ”Ingen behöver veta, kom igen nu, är du rädd för att chefen ska få reda på det? Jag ska inte berätta för någon”. Som att det var anledningen till att jag inte ville ge mitt nummer till en okänd man.
Jag satt i kassan och såg ett flin med undersökande ögon längre ner i kön, jag som alltid är glad och supertrevlig mot kunderna kände att jag behövde tona ner det lite när det är den här mannens tur. Han sade mitt namn sådär lagom sliskigt och när jag inte gav den fnittriga responsen han ville ha fick jag plötsligt höra ”Varför är du så sur för?”. Enligt honom ingick det alltså i min yrkesroll att svara på hans flirt.
” […] på en fest med kedjans anställda, upp till toppen, och våra märken och deras säljare. En riktig röjig fest! Det som hände var strax efter festen var avslutad och vi skulle ta en buss tillbaka till hotellet. Jag och en kollega kliver på och går längst bak i bussen tillsammans med två manliga säljare från ett märke och vi skrattar och har kul. Vi har dansat hela kvällen så vi alla var rätt möra och trötta men vi fortsätter att prata och skratta på bussen hem till hotellet. När bussen åker på en stor väg så ställer jag mig upp i mitt gången och håller i mig i sätena för att kunna prata bra med alla som satt där bak. Rätt vad det är så kör ena säljaren (med hög anställning) upp sin hand mellan mina ben och klämmer till, hårt. Jag är berusad men jag hajar till och frågar vad fan han gör? Han har fortfarande kvar handen, nästan smeker med den och flinar upp mot mig ”vadå? Har ju sånt schysst grepp!” Jag slår bara bort handen och sätter mig på motsatt sida. Och han tar upp sin mobil för att visa bilder på sin lilla familj.
På mitt jobb är en välkänd, dömd, våldtäktsman stamkund. Det är inte bara jag och mina icke-män kollegor som blir illa till mods och känner oss ambivalenta hur vi ska bemöta honom. Våra övriga kunder blir förtvivlade när de lyckas lista ut vem han nu är. […] Våra chefer tycker vi ska agera professionellt ”han har suttit av sitt straff nu”. Många av mina kollegor, inklusive jag själv mår riktigt dåligt över att tvingas vara trevliga och professionella [emot honom] … Vi kan förstås, tyvärr, inte hindra honom från att komma till oss och handla varje dag.
Men känslan av konstant oförstående över denna situation från ledningens håll i kombination att försöka rättfärdiga allt inför andra kunder är så otroligt tungt att bära. Söker mest bekräftelse över att mina känslor inför detta är OK eller hur jag annars kan hantera situationen? Är så jävla svårt att hantera detta tycker jag.
Jag får en ny chef på jobbet. Min omedelbara reaktion är att han är ett svin, jag hade rätt. Han visar bilder på sitt kön för kvinnor på jobbet. Han visar nakenbilder på sin flickvän för manliga kollegor. Han visar ”porrbilder” som han har tagit själv. Andra chefer gillar honom och tycker att han har skojig stil, han är ju så skojfrisk och härlig. Han pratar om sex hela tiden och talar om tjejer som ”en till pinne”. Han berättar ingående om hans olika sexuella eskapader. Alla får höra om detta, ingen säger något. ”Han är så rolig, han skojar ju bara.” Han påstår att jag har visat brösten för honom på en sommarfest, det har jag inte. Han påstår alla möjliga saker (sexuella naturligtvis) om andra kvinnliga kolleger, jag tror att han ljög. Alla vet, ingen säger något, han är ju en skojig prick. Han får sparken då det framkommer att han har stulit pengar från jobbet. Det fanns en kvinnlig chef och över tio manliga på det företaget. Det rådde någon form av ryggdunkarmentalitet mellan cheferna.
Det var inte ovanligt att få höra stön-ljud, få sexuella förslag och bli kallad stumpan, baby eller älskling när man ringde någon närliggande butik och det råkade vara en manlig kollega som svarade. Även efter jag blev butikschef.
Jag är med en kollega på efterfest, jag vill gå hem. Han vill inte att jag ska gå hem, så han trycker upp mig mot väggen i porten, hånglar med mig. Jag försöker ta mig loss, då fäller han mig. Jag ligger i trappan, han ligger ovanpå mig och hånglar med mig. Jag lyckas ta mig loss och går hem. Efter säger han att han är kär i mig. Jag känner starkt obehag när vi ska stänga butiken själva efter det, men jag vill inte berätta för någon. Jag tycker synd om min kollega som är kär i mig, jag kanske har sänt ut fel signaler?
En händelse när jag satt i kassan, en manlig kund skulle betala men betalningen strulade så jag var tvungen att starta om terminalen och säger sen: Så, nu kan du betala.
Han: Vad vill du att jag ska göra?
Jag: Det är bara lägga in kortet
Han: Ska jag stoppa in den?
Jag: Du kan ha i kortet ja.
Han, något upphetsad men lugn i tonen: Så du vill att jag ska… stoppa in den, är det så??, med betoning på stoppa in.
Jag sa inget mer utan stirrade på skärmen, han betalade och gick.
En säljare för ett stort jeansmärke skulle sälja in en ny vår-tvätt för oss och sa: ”Denna har vi arbetat riktigt länge på för att den ska se riktigt våldtagen ut!” Jag och mina kollegor bara kollade på varandra. Vad fan sa han?
Byggarbetarna som jobbet anställde för att totalrenovera butiken gav mig dagligen blickar och kommenterade till varandra på språk vi inte förstod men man anade ändå vad de kommentarerna gällde. En av dem fick flera varningar men fick ändå vara kvar.
Jeg stod alene på jobb og en mann kom inn, 35-ish, og så helt vanlig ut (som de alltid gjør). Han fortalte at han behøvde noe spesielt til en bachelor fest han skulle holde for sin kompis. Når han selv hadde giftet seg så hadde hans kompis fått han til å gå i strømpebukser på sin bachelor fest og nå ville han ta igjen med noe værre. Ettersom vi ikke solgte strømpebukser så gikk han bort til trusene og begynte å kikke der. Disse var ganske gjennomsiktige og ja, ment for personer uten en penis. Han ville prøve disse og jeg sa at han da såklart måtte kjøpe dem først. Han kjøpte dem og gikk mot prøverommet. Han vil ha min mening og spør etter en saks for å gjør dem ennå ”værre” og jeg gir en saks til han. Til slutt kommer han ut av prøverommet med penisen hengde utenfor og spør om dette er ok og jeg sier da nei. Etter dette går han ut fra butikken. Jeg opplever ikke at jeg har tatt noen større skade av dette i ettertid mer enn at jeg blir irritert over hvorfor jeg må bli eksponert for en penis på min arbeidstid. Som mange andre har vittnet om så irriterer jeg meg også over meg selv og på hvorfor jeg ikke sa ifra, hvorfor ga jeg han saksen og hvorfor sa jeg ikke at han skulle gå eller hvorfor ringte jeg ikke på vaktene? Det er nok det som, for meg, er mest provoserende med denne hendelsen. At jeg ikke med en gang oppfatter denne episoden som helt uakseptabel pga av hvordan samfunnet rundt oss forklarer disse menn som ”bare en galning”. Det er på en måte forventet at det finns noen ”råttne egg” av alle de kundene som kommer inn i butikken, mens det i realiteten er et resultat av en struktur som ikke gynner kvinner.
Jag har varit ganska förskonad i mitt arbete, och tror att det beror mycket på att jag hittills arbetat med fantastiska, kvinnliga kollegor. Jag har inte upplevt obehag från väktare eller andra medarbetare. Men visst dyker det till och från upp kunder som anser sig kunna bete sig illa och nedvärderade för att jag råkar vara ung och kvinna. Ofta mycket äldre män har skämtat om min hårfärg, flirtat, kommenterat mitt utseende och min kropp, frågat om relationsstatus och velat kramas eller röra mig.
För några veckor sedan köpte en man ett bord och stolar i second hand-butiken jag arbetat i. Dagen innan han skulle hämta prylarna skruvade jag loss benen av bordet, för att jag insåg att bordet inte skulle gå in i hissen upp med benen kvar. Tänkte, lika bra att göra det i dag när det är lugnt så att jag slipper krångla med det imorgon. När mannen kom för att hämta sina prylar blev han superglad och tackade så väldigt, och skulle bestämt ge mig en kram. Tyckte att jag var himla snäll som skruvat isär bordet.
Ett par dagar senare kommer mannen in och vill visa en bild på hur möblerna blev hemma hos honom, och fortsätter prata om att han vill bjuda mig på något för att jag varit så snäll. Jag förklarar att det inte behövs, att jag inte vill bli bjuden på något och att jag bara gjort mitt jobb. Han fortsätter att fråga vad jag tycker om, om han får bjuda på fika, när jag slutar, när jag är ledig, var jag bor. Jag blir av med honom när jag förklarar att jag behöver hjälpa andra kunder.
Han kommer tillbaka en andra gång, samma dag. Jag upplever honom som obehaglig och smiter in i personalrummet och ber min kollega hantera honom så att jag slipper. Hon kommer tillbaka in i personalrummet och då har han varit iväg och köpt en flaska vin, som han ville lämna till mig. Hon berättade att han sagt att han skulle komma tillbaka senare.
Och han kom tillbaka en tredje gång, samma dag. Nu känner jag mig väldigt obekväm och jobbar ensam i butiken. Här önskar jag att jag hade vågat skälla ut honom och kasta tillbaka den där satans vinflaskan, men jag vågade inte det. Ville bara bli av med honom. Vinflaskan åkte i soporna istället. Den här gången ville han försäkra sig om att jag fått hans present och berättar att han skickat en vänförfrågan på Facebook. Vet inte hur han hittat mig. Han såg att jag har hästar och ville komma och rida. Försöker igen luska ut var jag bor. Butiken skulle stänga två veckor senare, så jag tänkte att jag kunde låta vänförfrågan hänga lite i luften och neka honom när butiken stängt för att inte göra honom arg. Tänkte att han kommer nog inte in igen innan vi stänger. Två dagar senare dyker han upp igen, när jag arbetar själv. Fortsätter prata om mina hästar och vill så gärna komma och rida. Pratar om att jag är så himla snäll och snygg. Efter den här dagen blockade jag honom istället för att bara neka hans vänförfrågan på Facebook. Gick och var orolig dagarna efteråt, men han kom inte in igen.
Det har tagit nästan tio år för mig att prata om sexismen jag råkade ut för i min förra butik för jag har skämts så mycket över det. Många kvinnor har säkert utsatts för betydligt grövre saker, men med åren har jag börjat förstå att allt hänger ihop. Övergreppen. Tafsandet. Våldet. Sexualiserandet. De oskyldiga skämten.
Jag jobbar i butik och har haft dem som arbetsgivare i tolv år nu. Jag var 20, dvs väldigt ung och naiv, när jag började. På företaget har vi leveransförare som hämtar och lämnar varor dagligen i butikerna. En av killarna var väldigt närgången av sig och brukade kittla och ta på ens midja när han kom in. Jag och min kollega tyckte alltid det var obekvämt men vi viftade bort det och tyckte på något sjukt sätt synd om honom. Som vi kvinnor ofta gör.
Efter ett tag på jobbet märkte jag att en annan leveranskille var ovanligt förtjust i att just jag hjälpte till med att lyfta upp och in kartonger i butiken när han lämnade dem. En dag såg jag honom och min bästa manliga vän på jobbet stå och titta på mig och skratta när jag lyfte. Jag fattade inte ett skit och log som ett fån och fortsatte jobba.
Någon dag senare kallade min butikschef in mig på sitt kontor. Det ska tilläggas att min butikschef var kvinna. Hon berättar att leveranskillarna går runt på huvudkontoret och pratar om mina bröst, och att de högre cheferna hört dem. De ställde alltså ner kartonger för mig att böja mig ner och lyfta upp så de kunde titta ner i min urringning som nöje. ”Cheferna undrar vad det är med tjejerna på vår butik”. Allt vi gjorde var att jobba.
Samtalet avslutades med att min chef sa åt mig att jag måste ha kläder som täcker min byst mer. Inget ord om att männen borde uppföra sig professionellt. Ingen av mina arbetskamrater som visste om att chefen hade det här samtalet med mig sa något om att de gjorde något fel. Felet var mitt.
Jag gick hem till min sambo och grät. Jag ringde mamma och grät. Jag kände mig förnedrad och skämdes. Över min kropp. Över att jag var så naiv och trodde de var mina vänner. Och sen bytte jag kläder.
Jag önskar jag var starkare och klokare då och förstod att ett företag som vår butik, vars syfte ta hand om människor, borde lagt skulden hos de männen som sexualiserade mig på mitt jobb. Men jag bar tydligen ansvaret för deras sexualitet.
Nu jobbar jag i butik, men efter gymnasiet så jobbade jag några säsonger i en nöjespark. Första säsongen så stod jag i spelbås. Det gällde alltid att hålla humöret uppe och skratta åt dåliga skämt och uppmuntra folk till att spela och trösta när det gick dåligt. Det var ofta stora grabbgäng och gubbar som sa opassande saker och det var bara att skaka av mig och låtsas att jag inte brydde mig. En gång som verkligen skakade mig var när ett gäng på åtta män som skulle spela hos mig, och det var ganska sent på kvällen så parken var nästan tom. De var högljudda och bröliga. Några av dem började hänga över bänken mot mig och sa ”du måste ligga med vinnaren”. Jag försökte skratta bort det och sa nej men du kan vinna en nalle etc, men de fortsatte tjata ”nej! du måste ge ett ligg till vinnaren!” Till slut så hade alla åtta märkt vad som hände men istället för att säga ifrån så började alla hojta och larva sig att de måste kämpa hårdare nu när de kan vinna sex. När en till slut vann så kom han fram mot mig medan alla grabbar dunkade honom i ryggen. ”Ska vi ligga här bakom eller?” sa han och lutade sig över bänken och jag stod med ett stelt leende så långt bak som jag kunde stå i spelet. Jag sa nej några gånger och försökte skratta bort dem, men allt jag kunde tänka på var hur många de var och att jag inte kunde se någon annan i närheten. Efter vad som kändes som en evighet men säkert bara var en minut så tröttnade de, kallade mig tråkig, och gick vidare. Plötsligt var jag glad att ingen annan var i närheten så att jag kunde gråta en skvätt ifred.
Jobbar i en hobbybutik och hade en manlig kund som kom in och ville att jag skulle visa honom alla varor som är ekologiska. För han handlar nämligen bara ekologiska varor och äter bara ekologisk mat vilket han deklarerar flera gånger. Han är alltså inte ute efter en specifik vara utan vill att jag ska valla honom genom hela butiken och visa allt som är ekologiskt. När vi kommer till avdelningen med garn visar jag ett ullgarn som är gjort av ekoull och jag säger att jag själv gillar att sticka med det. Då frågar han om det är för att jag får sexuella känslor av det. Jag blir ställd och illa till mods och försöker skratta bort det. Sen får jag fortsätta hjälpa honom i ytterligare 20 minuter.
När jag jobbade i matbutik var det en man som handlade någon gång i veckan som alltid dröjde sig kvar och stirrade på en på ett otäckt sätt. Han letade sen reda på alla kvinnor/tjejer som arbetade i butiken på Facebook och skrev meddelande under flera månader och ville träffas.
Jag jobbade som demonstratis i en matvarubutik och stod en dag och demade grillkorv. En gubbe på 65+ kommer in och börjar prata om hur förmögen han är, sen berättar han att han gillar yngre tjejer.
När han berättar om vilken kroppsform han föredrar så tittar han ständigt på mig och förklarar att han föredrar fasta kroppar, största fokus ligger på att brösten ska vara fasta och ingenting ska hänga. Jag började med att försöka skratta bort allt med började till slut känna att jag måste hugga emot. Jag pratar till honom som om han vore ett barn. Försöker få honom att se det faktum att alla kroppar är olika, men att oavsett vad så kommer alla kroppar hänga mer eller mindre.
När jag märker att han bara hånar mig och dumförklarar allt jag säger så går jag istället på honom och talar om att hans kropp är långt ifrån perfekt. Det svar jag får är att ”hans kropp är i bättre skick än många i min ålder” han säger sen också att ”om han träffar en tjej och hennes kropp börjar hänga så byter han bara till en annan tjej”, ”tjejer gillar ju män med pengar oavsett hur männen ser ut”.
Efter ungefär 25 minuter så försöker jag bara ignorera honom, jag går därifrån en stund men han står kvar och väntar på mig. Tillslut klämmer han ur sig att ”korven ska in, med eller utan senap”. Han tittar på mig med en så obehaglig, kåt, jävla gubb-blick och skrattar åt det han just sagt. Jag står som fryst och kan inte annat än att skratta med.
Fick ett meddelande på dejtingappen Badoo av chefen på en av bensinmackarna i stan. Han ville att jag skulle börja jobba hos dem och slängde i samma veva ur sig hur fin rumpa han tyckte jag hade. Att han spanat in min kropp tidigare och att rumpan verkligen var i hans smak. Så jävla oproffsigt och äckligt. Tog inte jobbet.
En man som ringer till butiken och frågar om underkläder finns i viss modell, färg etc. Samtalet går över i att fråga vad jag har på mig, hör stönande i luren och jag lägger genast på.
En gång kom en man in som var läkare, och han ville köpa tofflor till ”sina sköterskor”. Jag har stött på sånt här i alla serviceyrken jag haft. Män som tar sig friheter att glo, förminska, vara nedlåtande, närgångna och anspela på eller direkt prata om sex…
Eller män som tycker de är berättigade för att de har makt; har mött poliser, läkare, vd:ar som varit riktigt obehagliga.