Maria, vad har du haft för dig det senaste året?

– Det senaste året har jag arbetat med audiovisuell musik inom ramen för min masterutbildning i elektroakustisk komposition i Stockholm. Stycket Interlocked cycles for multichannel loudspeakers and lights som presenterades i KMHs klangkupol är en del av detta arbete med att få ljud och bild att samverka på meningsfulla vis. Jag har på uppdrag av Konstmusiksystrar komponerat stycket Epistasis för Malvakvartetten, vilket framfördes på Konserthuset i april. Jag har spelat på diverse olika platser det senaste året, Grönland, Mexico city, Tallin, Vilnius, Montreal, Bilbao och Bergen för att nämna några.

– Det senaste året har jag även komponerat musik för en frekvensstyrd Tesla-spole, inom ramen för Stina Nybergs Thunderstruck, som just nu är på turné i Sverige med Riksteatern. Eftersom vårt samarbete var så kul och givande valde vi att fortsätta arbetet i duon Alternating currents, ett nutida svar på 1900-talets turnerande elektricitets-shower. Efter ett residens på Köttinspektionen i Uppsala spelade vi i somras på Buda i Kortrijk, Belgien, samt på Norbergfestival. Tillsammans med Kali Malone driver jag skivbolaget XKatedral, vi har under året arrangerat konserter på Fylkingen och Tropiska föreningen i Stockholm, samt släppt kassetter med flera av våra vänner och kollegor verksamma i Stockholms experimentella musikscen.

Och vad har du på gång?

– Just nu är jag i Berlin där jag haft releasefest för mitt senaste album Kontrapoetik, som släppts som ett samarbete mellan XKatedral och Berlin-baserade Portals Editions, härnäst åker jag till Luleå för att spela på Luleåbiennalen. Därefter tillbaka till Stockholm för att arbeta med Sound of Stockholm-festivalen, som är ett samarbete där flera mindre musikföreningar gått samman för att boka en större festival. Jag har medverkat i produktionsgruppen som representant för Sthlm drone society, som är en förening för långsamt utvecklande musik, även kallad drone-musik. För årets festival har vi bokat en akt som jag är väldigt spänd på att få höra live, Robert Aiki Aubrey Lowe, som använder sig av röst och modular-synth. Den 30 november arrangerar vi releasefest med XKatedral på Fylkingen med en maxad lineup, JH1.FS3, Mats Erlandsson, Zach Rowden, Sorrowing Christ + Händer som vårdar med flera. I december spelar jag live på MDT som en del av deras festival A fine collection.

– I ett lite mer långsiktigt perspektiv så kommer jag att arbeta med att skriva min masteruppsats samt komponera ett antal stycken som på olika sätt har sin utgångspunkt i den mänskliga perceptionen. Jag har även börjat ett samarbete med dansgruppen Juck, inför deras nästa föreställning som kommer att spelas på MDT i mars.

Berätta om ditt släpp!

– Arbetet med Kontrapoetik utgår från idén om motläsning som konstnärlig metod. Musiken skapades under influens av två parallella konstnärliga arbeten som kom att forma varandra. Den ena var en inbjudan av Härnösands konsthall att komponera ett stycke med utgångspunkt i material från deras arkiv, vilket gav mig tillfälle att dyka djupare in i de historiska narrativ som präglat och fortfarande präglar Västernorrland.

– För att ge några exempel: 1931 leder år av politiska stridigheter fram till sitt historiska klimax i Ådalen, när kommenderad militär öppnade eld mot ett demonstrationståg och sköt ihjäl fem strejkande arbetare. Den svenska arbetarrörelsen var stark här, och spåren av detta står att finna både i historiska artefakter och genom möten med folket som bor här och fortfarande minns.

– Om man går längre tillbaka i tiden till 1674 är Västernorrland det område där Sveriges största dokumenterade avrättning av kvinnor anklagade för häxeri utfördes. Ett minnesmärke med texten ”Tidens tro drabbar människan” har upprättats vid Häxberget, där massavrättningarna ägde rum. Sedan mitten av 1900-talet har Västernorrland avfolkats, de som bor kvar är en övergripande åldrad befolkning drabbad av nedskärningar av den gemensamma välfärden.

– Parallellt med min djupdykning i Västernorrlands historia var jag del i ett annat konstnärligt researcharbete, en satanistisk feministisk sekt som genom ceremonier och ritualer utvecklade en praktik som bygger på en motläsning av den kristna skapelseberättelsen. Termen ”satanisk feminism” är en benämning för motläsningar utförda på kristna misogyna traditioner. I dessa kontra-narrativ är Lucifer om-konceptualiserad till en feministisk allierad i kampen mot en patriarkal värld stödd av Gud och hans präster. Förtärandet av den förbjudna frukten blir en handling i uppror mot Guds och Adams tyranni.

– Dessa parallella narrativ formade skapandet av Kontrapoetik både praktiskt och konceptuellt. Delar av musiken innehåller inspelningar och material från Härnösands konsthalls och Murbergets samlingar, som i fallet Ångermanländska bilder där jag utgått från super 8-videomaterial som dokumenterar miljön under tidigt 1900-tal. Andra delar av musiken är komponerad specifikt för ceremoniella praktiker, som i fallet AVE, vilket är en tonsättning av en text av Michelle Jangmyr, en av sektens medlemmar. Källmaterial samt instrument som använts vid komponerandet av dessa stycken inkluderar Mellotron, syntes, rullbandspelare, syntetisk orgel, Buchla 200 samt fältinspelningar.

Hur skulle du själv beskriva den?

– Processerna bakom Kontrapoetik är väldigt personliga och på samma gång smärtsamma och befriande. Researchen av Västernorrlands historia handlar om ett synande av historiska händelser som varit fundamentala för platsen och i förlängningen haft stor påverkan på mig själv. Sekten arbetade med ett blottläggande av kollektiva smärtpunkter, samt ceremoniella former för legitimering av ilska.

– Sammantaget skulle Kontrapoetik kunna liknas vid en omvänd exorcism, ett synande av historiska och nuvarande maktstrukturer och en validering av de frustrationer de skapat, en nödvändig process för att kunna lämna något bakom sig och gå vidare.

Innebär ditt senaste släpp att man kommer få höra dig live oftare?

– Förhoppningsvis! Kommande spelningar är Luleåbiennalen 17 november samt MDT 1 dec.