Helgens påvebesök på Irland var det första sedan 1979 och sedan dess har landet genomgått stora förändringar och detta tros vara skälet till att relativt få sökte sökte sig till Phoenix park. Söndagens 130 000 deltagare kan jämföras med 1979 då över en miljon personer var på plats för att lyssna på dåvarande påven Johannes Paulus högmässa på samma plats. Även under påven Fransicus kortege genom huvudstaden gick det att se att det var relativt få människor på plats. Under besöket har de många sexuella övergreppen som begåtts av präster och andra inom katolska kyrkan varit i fokus, liksom övergrepp som de som skedde inom systemet av Magdalenatvätterier och mamma-och-barn-hem dit ogifta havande kvinnor ofta tvingades.
Samtidigt som högmässan hölls på söndagen genomfördes flera protester. En manifestation hölls på Sean McDermott street i Dublin, där det sista Magdalenatvätteriet i bruk låg – det stängdes först i oktober 1996. Magdalenatvätterier liksom mamma-och-barn-hem förekom under flera decennier runt om på Irland under 1900-talet och var hem dit flickor och kvinnor förvisades, ofta för att de var gravida utan att vara gifta, ibland för att de inte hade någon annanstans att ta vägen. På tvätterierna fick tvingades de arbeta hårt, och bestraffades lika hårt och ofta godtyckligt av nunnorna som drev dem. Söndagens protest som gick under namnet Stand for truth samlade tusentals, och många var kritiska till att påven under besöket hävdat att han inte kände till Magdalenatvätteriernas och mamma-och-barn-hemmens förekomst.
– Det här är det nya Irland, ett Irland som vägrar få order om hur det ska älska och visa omsorg om sin befolkning, sade Colm O’Gorman, chef för Amnesty international på Irland, som också har berättat hur han själv som tonåring utsattes för sexuella övergrepp av en präst under mer än två års tid, samt hur katolska kyrkan länge försökte mörka att övergreppen ägt rum.
Kvarlevor i avloppstank
En annan manifestation hölls i Tuam i det västra grevskapet Galway där tusen personer deltog för att minnas de många barn och foster som dog på ett hem för ogifta mödrar. På den plats i Tuam där hemmet Bon Secours Mother and Baby Home låg, ett mamma-och-barn-hem som drevs av en katolsk nunneorden tills det stängde 1961, hittades för några år sedan kvarlevorna av upp till 800 foster och barn i en omärkt massgrav.
Det var amatörhistorikern Catherine Corless som 2013 uppmärksammade det faktum att trots att hon funnit 796 dödscertifikat inte hittat platsen dessa barn begravts på och att hon misstänkte att de begravts i en gammal avloppstank. 2014 meddelade dåvarande regeringen att de tillsatte en utredning om fallet och 2017 kom presenterades en rapport om att där fanns kvarlevor från foster från vecka 35 till barn i två-treårsåldern på platsen. Catherine Carloss tackade nej till ett möte med påven under helgen, och deltog i stället i manifestationen i Tuam och sade då att manifestationen ”sände ett starkt budskap till kyrkan att människor inte kommer att glömma Tuam-barnen” samt att hon var besviken över att påve Fransicus inte refererade specifikt till Tuam-hemmet när han besökte Galway under helgen, rapporterar RTÉ.
Sedan det senaste påvebesöket på Irland 1979 har landet genomgått en rad förändringar, förändringar som resulterat i bland annat årets folkomröstning för att legalisera abort som röstades igenom med stor majoritet i maj, liksom folkomröstningen för könsneutrala äktenskap som även det röstades igenom med god marginal 2015. Sedan 1979 har antalet irländare som deltar i högmässan sjunkit kraftigt, och väntas sjunka med ytterligare en tredjedel fram till år 2030, och i vissa arbetarklassområden i Dublin är det bara omkring tre procent som går på högmässan visade en undersökning 2017. Den katolska kyrkans makt och inflytande på det irländska samhället har minskat, men driver dock fortfarande mer än 90 procent av landets grundskolor.
