På onsdagen meddelade regeringen sitt beslut att legalisera embryodonation i Sverige. Det innebär att ofrivilligt barnlösa ska kunna få hjälp inom svensk hälso- och sjukvården med assisterad befruktning då såväl ägg som spermier donerats. Regeringen föreslår också att inte bara universitetsjukhus ska kunna utföra befruktning utanför kroppen med donerade könsceller.
En av de som kämpat genom Föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar med donation (Femmis) är Elida Kindh.
– Jag är i någon form av chockartad glädje. Det här betyder framför allt att min familj ses som alla andras, lika mycket värd. Det är en legitimering av mitt barns existens, säger hon i ett pressmeddelande.
Sofia Kuno, Femmis ordförande, gläds å sina barnlängtande medlemmars vägnar, samtidigt som hon pekar på utmaningar med den aviserade lagstiftningen.
– Vi förväntar oss att regeringen ser till att ta ansvar för att säkerställa rekryteringen av donatorer. Det gäller också att landstingen verkligen förbereder sig i god tid på att ta emot den nya patientgrupp som behöver embryodonation. Vi har redan i dag problem med orimligt långa köer i inte minst Västra Götaland och detta måste omgående åtgärdas, säger hon.
Även RFSL välkomnar också möjligheten till samtidig ägg- och spermiedonation, men påpekar att den statliga utredning frågan föreslog att denna inte skulle gälla par där båda har ägg förutom då det finns medicinska skäl. Magnus Kolsjö, tillförordnad förbundsordförande för RFSL, hoppas att regeringen vidgat definitionen.
– Det är en olycklig begränsning som drabbar både kvinnliga samkönade par och par där den ena är transman och har sparat ägg som skulle kunna användas för att göra en partner gravid, menar han.
I lagrådsremissen föreslås också att det ska bli enklare att fastställa faderskap enligt svensk lag för den genetiska fadern efter surrogatmödraskap i utlandet, vad RFSL kallar värdgraviditet. Samtidigt har regeringen tidigare lämnat besked om att surrogatmödraskap ska vara fortsatt förbjudet inom svensk hälso- och sjukvård.
– Det är bra att regeringen nu lägger fram skarpa förslag som gör det enklare att fastställa föräldraskap och som underlättar för fler att få barn. Samtidigt förtjänar regeringen kritik för att de inte öppnar upp för altruistiska värdgraviditeter i Sverige, säger Magnus Kolsjö som menar att avsaknaden av möjlighet till reglerat surrogatmödraskap skapar otrygghet för barn som ändå föds på så sätt.
Reglerna om assisterad befruktning i utlandet föreslås i lagrådsremissen bli desamma för olikkönade och samkönade par. Förutsatt att behandlingen har utförts vid en behörig inrättning och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn innebär detta att den som inte fött barnet kunna bli juridisk förälder utan att behöva närståendeadoptera. RFSL hade hoppats på att regeringen skulle ge även barn som tillkommit genom heminsemination samma rätt till båda sina föräldrar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
