Större offentligt stöd för idrottande för äldre och byggandet av fler träningsanläggningar är två av de frågor som Riksidrottsförbundet driver inför riksdagsvalet 2018. I landet finns 20 000 ideella föreningar och 650 000 ledare men Riksidrottsförbundet vill se större satsningar för att utveckla tanken kring ett livslångt idrottande.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har träning och idrottande bland äldre ökat de senaste åren. 2017 visade SCB att medan män i takt med att de blir äldre gradvis tränar allt mindre så fortsätter kvinnor att vara aktiva – inte förrän i 85-årsåldern minskar idrottandet kraftigt bland både kvinnor och män. Under perioden 2008-2015 hade andelen personer som är 75 år eller äldre som idrottar nära fördubblats, och den största ökningen bland de som varje vecka motionerat eller idrottar var just bland de äldre.
Hälsoeffekterna av träning högt upp i åldern är stora. Bland annat kan olika former av träning motverka benskörhet som drabbar många äldre kvinnor och styrketräning kan hjälpa till att hindra utvecklingen av demens. Forskaren Teresa Liu- Ambrose vid University of British Columbia i Kanada har undersökt hur styrketräning påverkar hjärnan hos äldre. En relativt liten studie gav positiva resultat där personer som redan insjuknat i demens kunde öka sin ”exekutiva förmåga” genom att träna, det är däremot oklart om det går att förhindra att personer insjuknar i demens.
– Vi behöver mer forskning för att kunna svara på det säger hon. Men våra studier tyder på att man åtminstone kan skjuta upp demenssjukdomens utbrott genom att vara fysiskt aktiv, säger hon till SVT nyheter.
Vill se utbyggd idrott för 65+
Riksidrottsförbundet (RF) vill öka de äldres idrottande ytterligare och har inför valet i september drivit framför allt två frågor som båda rör det så kallade livslånga idrottandet, att få människor att stanna kvar inom idrotten långt efter att ungdomsåren har passerats och det kräver också satsningar på infrastruktur som tillåter fler idrottshallar- och anläggningar för att möjliggöra idrottande för fler människor längre. Enligt RF skulle ett större idrottande bland äldre människor innebära förbättrad folkhälsa, lägre kostnader för sjukvården och ökad livskvalitet för äldre människor. Därför vill RF att det offentliga stödet som utgår till RF ska utökas i syfte att bygga ut idrotten för äldre, det vill säga personer som är 65 år eller mer.
På Riksidrottsförbundets enkät om ökat stöd för idrottande för äldre svarade fyra partier, Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna ja till mer satsning på träning för äldre, medan Vänsterpartiet, Liberalerna och Centerpartiet svarade vet ej. Sverigedemokraterna svarade inte alls. Bland partierna som svarade ja på frågan lyftes just hälsan fram som skäl till att satsa på att få fler äldre att idrotta, inte minst då livslängden ökar. Vänsterpartiet svarar att de ser positivt på det men att de ännu inte har tagit ställning, Liberalerna är också positiva men menar att ett eventuellt ökat stöd måste beslutas inom ramen för en budget i helhet, och Centerpartiet skulle vilja se en bredare satsning i så fall, exempelvis också för personer med funktionsnedsättning.
Dessutom vill RF se förändringar i plan- och bygglagen för att säkerställa att kommunerna ska se över behov av ”anläggningar och idrottsmiljöer” när nya byggen planeras. Detta menar RF är särskilt viktigt då det finns ett underskott av träningsanläggningar, och menar RF, idrottsanläggningar blir ofta nerprioriterade i byggplanerna.
Fler idrottsanläggningar
I en debattartikel i Dagens samhälle förra året skrev RF:s ordförande Björn Eriksson om vikten av fler idrottsanläggningar, en fråga som också många medborgare anser är viktig: Enligt en undersökning i tre stadsdelar i Stockholm ansåg 85 procent av det var viktigt att en idrottshall fanns tillgänglig i närområdet. Björn Eriksson pekade på att idrottsrörelsen med sina tre miljoner medlemmar har stor möjlighet att bidra till samhället på en rad områden men att det förutsätter tränings- och idrottsanläggningar: ”Vi behöver planer, hallar, och skogar. Dessvärre ser vi redan i dag att idrott nedprioriteras eller glöms bort i den fysiska planeringen.”
På Riksidrottsförbundets frågor till riksdagspartierna om idrott ska läggas till i plan- och bygglagen är det bara Vänsterpartiet som svarar ja. De motiverar detta med att införandet av idrott gör det tydligt ”att kommunen vid planläggning ska ta hänsyn till att det finns lämpliga platser att utöva idrott på”. Liberalerna, Moderaterna och Miljöpartiet svarar vet ej på frågan, och Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna svarar nej. Centerpartiet vill att ett bredare perspektiv tas hänsyn till i plan- och bygglagen och Socialdemokraterna anser att det prioriterade nu är regelförenklingar för att sporra bostadsbyggandet. Däremot vill alla partier utom Centerpartiet och Moderaterna att Boverket inkluderar idrott i sin vägledning till kommunerna.
