Svårigheter att göra sin röst hörd för den som bor i den arktiska regionen ligger bakom inbjudan från EU-kommissionen till den första konferensen i sitt slag. Ett steg framåt i att utveckla en inkluderande arktisk policy är rapporten Arctic stakeholder forum från 2017. Den identifierar förutom utveckling av bredband i regionen att viktiga medel för hållbar utveckling är nya transportanslutningar, omställning mot förnybar energi och hållbar turism. Rapporten har använts i EU-kommissionens förslag till långsiktig EU-budget 2021-2027. EU-kommissionen föreslår bland annat att 25 procent av denna budget, motsvarande 320 miljarder euro ska användas till klimatåtgärder.

EU-kommissionen ska varje år föra dialog med urfolk i Arktis. I år tog dialogen formen av en panel under konferensen så att även andra deltagare fick ta del av urfolksperspektivet. Många stora ekonomiska intressenter som företag, stater och regionala representanter deltog i konferensen.

Urfolksperspektivet

Åsa Larsson Blind som är ordförande för Samerådet, var på plats i Bryssel.

– Vi pratade om möjligheten och behovet för urfolk att delta i konsekvensutredningar inför stora industrietableringar i ett tidigt stadie. Har vi ingen röst kan vi ju inte påverka och lyfta vårt perspektiv.

Att investera i den arktiska ekonomin anses av EU-kommissionen vara nödvändigt för att säkerställa den långsiktiga välfärden för den lokala befolkningen. Om man också ser till behovet som finns hos kommande generationer behöver man även uppmärksamma urfolkens sätt att leva. Därför skriver EU-komissionen efter mötet att lyssna på urfolk ska vara grundläggande för EU:s arktiska policy.

– Vi i Samerådet reagerar ofta på att stora ekonomiska intressen väger tungt och ser att hållbarhet, som vi ser den, får stryka på foten till förmån för hur stora företag ska kunna hämta vinst ur Arktis genom resursutvinning. Samerådet jobbar för att ställa om till en mer hållbar samhällsutveckling. Man behöver titta på vinstdelning och huruvida aktiviteter som tillåts i urfolks områden faktiskt ger något tillbaka för de som lever där.

Fungerande bredband

En stor fråga under konferensen handlade om att skapa kontakt mellan Arktis och resten av världen genom fungerande bredband. Ett snabbt och välfungerande internet kan förbättra servicen i regionen genom exempelvis distansutbildningar och e-hälsa. Men för att kunna genomföra detta krävs stora investeringar. Trots att EU-bidrag för detta är tillgängligt för medlemsländerna används det inte till sin fulla potential vilket diskuterades under konferensen.

– Fungerande uppkoppling är en viktig förutsättning för utveckling. Detta illustrerades under konferensen med en tabell som bland annat visade att det i Sverige och Finland fortfarande är stora skillnader i tillgången på bredband mellan stad och landsbygd.

Samerådet ser positivt på den process som EU-kommissionen startat genom Arctic stakeholder forum.

– Vi har upplevt en öppenhet att inkludera våra frågor i processen och vi producerade också en egen Sápmi report som inspel till den slutliga rapporten. Det är också positivt att arbetet fortsätter med denna årligt återkommande konferens som håller liv i dialogen. EU-systemet kan av många uppfattas som svårt att navigera och påverka men denna process syftar just till att lyfta in olika perspektiv från EU:s arktiska område och även lokala röster. EU-parlamentet och EU-kommissionen har i sina antagna dokument skrivit in urfolkens rätt och även behovet för ökat deltagande och detta kommer vi att följa upp. Samerna är det enda erkända* urfolket inom EU och vi känner oss därför stärkta av de uttalanden som gjorts.