Högstadieungdomar sextar lika mycket oavsett kön, men erfarenheten av sexting är betydligt mer negativ för flickor än pojkar. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Carolina Lunde, som lett studien, ser resultaten som delvis nedslående och kommer att utforska orsakerna i uppföljande delar av forskningsprojektet Own your body.
Drygt 1 600 svenska högstadieelever har svarat på enkätfrågor om hur de sextar och hur de upplever sexting* både utifrån att vara avsändare och mottagare. Carolina Lunde, docent i psykologi och ledare för forskningsprojektet Own your body, berättar att det funnits möjlighet att uppge om kategoriseringen pojke/flicka inte passar en, men att de i den första enkäten som presenteras nu inte fördjupat sig mer än så vad gäller könsidentitet. Detta är den första svenska studien som riktar sig till åldersgruppen 12-15 år.
Sannolikheten att en högstadieungdom sextar beror enligt studien på flera samverkande faktorer, till exempel ålder och pubertetsutveckling, men också upplevt vän- och föräldrastöd. De som tar större risker på nätet i allmänhet, till exempel genom att lämna ut sitt riktiga namn och sin adress, sextar också i betydligt högre utsträckning. Nära 15 procent hade själva skickat och drygt 30 procent hade tagit emot sexting-meddelanden. Vanligast var att sexta med en person som en är ihop med. Knappt en av tio uppgav att de sextar med personer som är helt okända för dem.
Caroline Lunde betonar att motiveringarna för att sexta är många, oavsett kön. I studien framkommer dock en stark könsdimension av sexting. Flickorna får oftare än pojkarna ta emot meddelanden och bilder från främlingar. De känner sig också mer pressade att sexta. Pojkarna i studien upplevde oftare sexting som något positivt, medan flickornas upplevelser var betydligt mer negativa.
Carolina Lunde ser detta som nedslående, att villkoren ser så olika ut beroende på kön. Samtidigt konstaterar hon att även pojkar har negativa erfarenheter och kan känna sig pressade, något som det talas mer sällan om.
Att skilda villkor för killar och tjejer när det gäller kön och sexualitet får genomslag även vid sexting, var det förväntat?
– Både ja och nej. Något naivt hoppades vi kanske på att den ”unga generationen” skulle vara mer befriade från alla normer kring kön och sexualitet, bland annat på grund av de kritiska diskussioner som förts i många olika sammanhang under senare år. Det finns också tankar, och vittnesmål, om att det kan vara lättare att experimentera, utforska och överskrida sexualitetsnormer på nätet, vilket skulle kunna tala för att villkoren vad gäller sexting skulle kunna vara mer jämlika. Vår studie visar dock att så inte verkar vara fallet, åtminstone inte i den här åldersgruppen. Det är tydligt att vi ännu har lång väg att gå.
– Tjejer upplever sina erfarenheter av sexting som mycket mer negativa i jämförelse med killar som sextat. Observera att det då handlar om att tjejer själva sextat, och inte fall då de fått sexting oombett skickat till sig, till exempel i former av dick pics eller dylikt. Jag har lite saknat det i debatten hittills, som mycket handlat om tjejer som passiva mottagare snarare än aktiva agenter när det gäller sexting. Vår data visar att tjejer och killar sextar i samma utsträckning. Vi vet ännu inte varför tjejerna som sextat tenderar att ha mer negativa erfarenheter, men en tänkbar anledning är att de riskerar bli stämplade eller skammas om de sextar.
Hur hoppas du att rapporten ska användas?
– Som ett första steg för att få fram vetenskapligt grundande kunskaper om sexting bland unga i åldersgruppen, vilka förhoppningsvis kan bidra till en mer nyanserad debatt. Jag hoppas också att olika aktörer i vuxenvärlden på allvar börjar föra en öppen dialog med unga om sexualitet och relationer på internet – och då en dialog som sträcker sig bortom förbud att sexta. I förlängningen kommer vi att lära oss mycket mer om förutsättningar och förhållanden då sexting hänger samman med en ökad risk för utsatthet. Minst lika viktigt är dock att identifiera förutsättningar och förhållanden som hänger samman med att sexting används av unga som en del i att utöva och utforska sexualitet, utifrån ett positivt perspektiv.
Projektet är flerårigt, hur kommer ni att gå vidare?
– Vi har nyligen gjort väldigt intressanta fokusgruppintervjuer med en del av de unga som deltagit i projektet, dessa kommer vi att börja analysera i höst. För att kunna svara på ovan kommer vi också att följa upp med nya enkäter riktade till samtliga de 1 600 ungdomar som deltagit i den första delstudien.
De oönskade sexting-meddelandena kan vara brottsliga, är det något som du kan kommentera utifrån studien, om de unga vet att det är ett brott och vad de kan göra i så fall?
– Det är en jätteviktig poäng, som borde höras mer. Det är något jag tror att gemene man och i synnerhet ungdomar inte vet att det är på det sättet. Vi har inte frågat om det i enkätdelen av den här studien som vi presenterar nu, däremot har vi pratat om det i intervjuer med fokusgruppen, som jag inte har analyserat ännu. Där kommer det fram att reaktionerna varierade, precis som vid intervjuerna i radion igår – någon skrattade lite åt det, en annan tyckte att det var obehagligt för det var någon hon kände och som var lite äldre.
– Det är något som samtal ofta landar i, att sexting mycket handlar om att få bilder skickade till sig som man inte bett om och plötsligt blir man överrumplad av det på nätet. Men att det faktiskt kan vara ett brott är sällan något som hörs i debatten. Vi funderar på att ta med det som en aspekt i en uppföljande studie. Det är något som borde uppmärksammas mer.
Hur har ni tänkt kring att transpersoner är en särskilt utsatt grupp, inte minst i den här åldern?
– När vi var ute på skolor var det flera som lyfte det, ungdomar med ett kritiskt förhållningssätt vilket jag tycker är skönt. Jag är mycket väl medveten om att det låter väldigt binärt när vi skriver om våra resultat. I den här första enkäten har vi frågat om man är kille eller tjej, eller om den kategoriseringen inte passar en.
– Det är ett litet gäng som angett att kategoriseringen inte passar, men eftersom vi gör statistiska analyser är det för få för att kunna rapportera fram några mönster i den gruppen. Däremot kommer vi i uppföljande studier, när de är över 15 år, börja ställa frågor som handlar mer om könsidentitet. Vi kommer också fråga mer om sexuell läggning och sexuella beteenden i större utsträckning än vad vi har gjort nu. Det har med etiska riktlinjer att göra.
