”Om en majoritet i riksdagen exempelvis tycker att invandrade personer och nationella minoriteter inte ska ha samma rättigheter som andra så går det att ändra i lagstiftningen”, konstaterar Gudrun Schyman (Fi) och argumenterar för en noga genomtänkt grundlagsändring.
Ska demokratiska beslut kunna avskaffa demokratin? Alla svarar förstås nej på den frågan men hur ser det ut i praktiken? Om det finns politiska partier i riksdagen som har en annan syn på mänskliga rättigheter, till exempel att de rättigheter vi är vana vid bara ska tillfalla ”etniska svenskar”, går det då att förändra grundlagen i den riktningen?
Ja det gör det. Och det är lätt. För lätt. Det går att använda de demokratiska verktygen för att inskränka demokratin. Vi ser skrämmande exempel på det i både Polen och Ungern och det kan också ske här. Om en majoritet i riksdagen exempelvis tycker att invandrade personer och nationella minoriteter inte ska ha samma rättigheter som andra så går det att ändra i lagstiftningen.
Det behövs bara två beslut i riksdagen. Ett efter ordinarie val och ett efter ett nytt val, som mycket väl kan vara ett extraval. Finns det en majoritet för förändringarna efter bägge valen så kan alltså 51 procent av ledamöterna besluta om att avskaffa våra grundläggande regler om mänskliga rättigheter och demokrati.
Jag lyfte den här frågan i ett avsnitt av Jan Schermans program ”Länge leve demokratin” i SVT och varnade bland annat för att det går att avskaffa demokratin med demokratiska medel. Vi har sett det i historien, vi ser det nu i flera europeiska länder och vi måste se behovet av att förebygga en liknande utveckling i Sverige, nu när vi nu har ett växande nationalistiskt parti i riksdagen. Ett parti som har som utgångspunkt att människor har olika värde.
Moderaterna har lyft frågan i en ny rapport med krav på en ny grundlagsutredning. Rapporten tar bland annat upp frågan om hur vi kan göra våra domstolar och grundlagar mer stabila mot krafter som kan hota rättsstaten och demokratin. Rapporten resonerar om möjligheten att ställa högre krav än i dag för att kunna ändra på grundlagarna. Man hänvisar till Polen och Ungern och talar om en oroande utvecklingen med länder som går i auktoritär riktning och använder regeringsmakten för att få ett starkare inflytande över domstolsväsendet eller för att inskränka fri- och rättigheter.
Med den lagstiftning vi har i Sverige i dag kan vi alltså, rent juridiskt, ganska lätt hamna i samma situation. Därför behöver vi diskutera hur vi ska stärka demokratin. Självklart är det opinionsbildande folkrörelsearbete som politiska partier och folkliga rörelser gör själva grundvaccineringen, men när vi ser att det kanske inte räcker, eller när vi ser att många politiska partier svajar i förhållande till nationalismen, till exempel genom att inte våga förbjuda nazistisk organisering, så behöver vi också se över och förändra fundamentet, det vill säga grundlagarna.
Vi kan göra som i Finland. Ska man ändra grundlagen där måste det först till ett riksdagsbeslut, därefter ett val, och när det andra beslutet ska tas måste det finnas en kvalificerad majoritet, det vill säga minst tre fjärdedelar måste rösta för förslaget. I Norge finns det en regel som säger att grundlagen helt enkelt inte får ändras i de grundläggande frågorna som statsskick och demokrati. Bara detaljer får ändras.
Grundlagar ändras inte i en hast och naturligtvis måste det till en gedigen utredning, en parlamentarisk grundlagsutredning. Här är jag för ovanlighetens skull helt överens med Moderaterna.
