Inne i Fundación Municipal de la Mujer, kommunens centrum för kvinnor och jämställdhet, i centrala Cádiz i Sydspanien är det full verksamhet. Planerna inför 8 mars är i gång. I år ska feministerna i Cádiz för första gången delta i den internationella strejken organiserad av nätverket International Womens strike.

— Vi försökte att mobilisera också under de tidigare tillfällena, men hann inte med alla förberedelser. I år är vi bättre förberedda, säger Jaqueline Arencibia Jorge.

Arencibia Jorge tillhör feministgruppen Asamblea Feminista de Cádiz. Det är den äldsta feministgruppen i Cádiz men startade trots det så sent som 2010.

– Här har det historiskt varit väldigt svårt att få ett genomslag för feminismen, berättar Margarita Ruiz Fernandez, medlem i samma feministgrupp.

Vi sätter oss ner på ett café i närheten av Jaqueline Arencibia Jorges jobb, ett hotell där hon arbetar som receptionist. Hon är skådespelare men här i Cádiz är de avlönade arbetstillfällena få.

Jaqueline Arencibia Jorge och Margarita Ruiz Fernandez är feminister aktiva i Asamblea Feminista de Cádiz. Bild: Helle Lyrstrand Larssen

Två viktiga frågor

Andalusien har drabbats hårt av den ekonomiska krisen i Spanien. 2013 var Andalusien den region i Spanien som var hårdast drabbat av arbetslöshet. Och just Cádiz toppade hela listan med hela 41,62 procent arbetslöshet, högsta siffran i Spanien vid den tidpunkten. Unga drabbades extra hårt. De senare åren har arbetslösheten sjunkit men ligger fortfarande på höga nivåer.

— Och som vanligt är det de redan utsatta, som kvinnor, som drabbas hårdast. Här finns kvinnor med höga utbildningar som inte får arbete, säger feministerna Margarita Ruiz Fernandez och Jaqueline Arencibia Jorge.

Fler kvinnor i arbete och att motverka våld mot kvinnor är därför de två viktigaste frågorna för feminister och för utvecklingen i Cádiz, berättar de. Och sedan några år tillbaka tycker de att de får gehör från stadens politiker. 2014 kom det nybildade vänsterpartiet Podemos till makten i Cádiz.

— Men även om Podemos tar fram mycket bra förslag så är det svårt att få igenom dem. De konservativa krafterna i stan blockerar flera av förslagen, tycker Arencibia Jorge och Ruiz Fernandez.

Cádiz har till störst del styrts av konservativa Partido Popolar sedan diktaturens fall efter Francos död 1975.

— De konservativa krafterna har dessutom varit sammankopplade med en stark katolsk tro och tradition här i området och den hänger ihop med patriarkatet, och det finns ett starkt motstånd mot förändring och mot feminism, säger Ruiz Fernandez.

Den större feministiska tillströmningen i Cádiz skedde under 2014, i samband med abortdebatten som pågick i landet. Efter att ha varit hårt restriktiv under diktaturen skapade socialisterna friare abortlagar under 2010. Men under 2014 debatterades en ny hårdare abortlag och 2015 gjordes inskränkningar i aborträtten.

Gensvaret på de spanska gatorna blev stort och flera feministiska grupper startades.

— Många som inte hade hörts innan, kom nu ut på gatorna och försvarade kvinnornas rätt till abort, berättar Ruiz Fernandez.

Isabel Fernandez Casaña från lärarförbundet som deltar i strejken.
Bild: Helle Lyrstrand Larssen

Löner

Vi går tillbaka till Kvinnohuset och stämningen är hög i lokalen. Det råder ingen tvekan om att spanjorskorna är taggade inför den kommande strejken och ger intryck av en stark och självsäker feministisk gemenskap. Medlemmar från samtliga av feministgrupperna i Cádiz kommer att medverka.

Det innebär att ett 20-tal feministiska grupper samt nio fackförbund kommer att delta. Isabel Fernandez Casaña representerar lärarförbundet. Hon kommer från norra Spanien men bor i Cádiz sedan åtta år. Här arbetar hon som högstadielärare. Hon har passerat de statliga proven och är nu livstidsanställd som lärare i det spanska skolsystemet. Det innebär också att hon har exakt lika mycket lön som sina manliga kollegor, liksom alla andra lärare i det spanska statliga skolsystemet.

— På ett sätt är alltså vår lag jämställd, ur den löneaspekten. Men vi vill visa att om vi kvinnor slutar att jobba så stannar allt. Vi jobbar både på arbetet och i hemmen. Det är vi som tar ut den mesta av föräldraledigheten och det är vi som tar ansvar för våra anhöriga, säger Fernandez Casaña.

Alternativ karneval

Förutom strejken den 8 mars, har grupperna också förberett en alternativ karneval i slutet av februari.

Karnevalen i Cádiz i mitten av februari är en av Spaniens största och äldsta och hela staden förbereder sig varje år i månader inför den stora bataljen om vilken satirgrupp som ska vinna stadens utmärkelse om att vara den bästa. Feministerna har kritiserat att av dem som nominerades fram till finalen i år var inte en enda kvinna. De har också kritiserat en del inslag för att vara sexistiska och våldsbejakande mot kvinnor. Därför har feministerna arrangerat en alternativ feministisk karneval en vecka senare. Under den stora karnevalen har feministerna burit ett lila band runt armen. Det ska signalera att den kvinna som blir utsatt för övergrepp under karnevalen kan söka skydd hos dessa kvinnor med det lila bandet.

Finns det inte poliser som kan skydda kvinnorna?

— Vi har goda lagar mot våld mot kvinnor här i landet, men poliserna och tjänstemännen som arbetar med frågorna har ingen utbildning i ämnet, säger Jaqueline Arencibia Jorge.

Hur är det att vara kvinna i Andalusien i dag?

Jaqueline Arencibia Jorge och Margarita Ruiz Fernandez tittar på varandra och säger:

— Hur ska vi förklara? Alltså, kvinnor här i Andalusien har alltid varit utsatta för stereotyper. Vi har betraktats som kvinnor med fladdrande klänningar och flamenco och också att vi är roliga men lata. Livet är bra, för mig personligen, som har arbete och utbildning. Men Andalusien är fattigt och krisen har slagit hårt mot redan utsatta grupper.

Vad hoppas ni för framtiden?

— Vi ser att fler och fler unga feminister börjar att intressera sig för feminism och det är ett nytt fenomen i Cádiz, med sina patriarkala, katolska och religiösa traditioner. Ungdomarna bär inte på något hopp för framtiden på grund av fattigdomen här nere. Så de har inget att förlora. Det ploppar upp nya modiga, starka feministgrupper. Det är framtiden.