Om EU-kommissionens förslag till budget 2017-2021 går igenom ökar Sveriges avgift med 40-55 miljarder per år enligt finansdepartementets beräkningar. Både omfattningen och inriktningen kritiseras av feministiska EU-politiker, inte minst satsningen på militär upprustning.
EU-kommissionen presenterade förra veckan sitt förslag till budget för EU 2021-2017. Förslaget omfattar drygt 13 biljoner kronor, vilket är 2 biljoner mer än nuvarande budget. Kommissionen har ett tomrum att fylla när Storbritannien lämnar EU, och även nya ansvarsområden som ska täckas.
Mer pengar ska enligt Europaportalen satsas på forskning, utveckling, försvar och gränskontroll, samtidigt som jordbruks- och sammanhållningsstöd som går till fattigare regioner i syfte att utjämna ekonomiska skillnader i unionen ska skäras ner.
Enligt det svenska finansdepartementet innebär EU-kommissionens förslag att avgiften som Sverige ska betala höjs från 40 miljarder kronor till 55 miljarder per år. Det handlar dels om att fasa ut en rabatt som Sverige haft, dels att via tullavgifter öka EU:s egna medel – pengar som per automatik går till EU. Oacceptabelt, var den omedelbara reaktionen från finansminister Magdalena Andersson (S).
Som ett led i ambitionen att öka de egna medlen föreslår kommissionen också flera nya EU-skatter. Kommissionen vill också kunna dra in stöd för EU-länder som inte följer gemensamma rättsstatsprinciper som exempelvis domstolars oberoende och pressfrihet.
Bristande insyn
Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk är kritisk både till ökningen av budgeten och innehållet i den.
– Vi behöver resurserna att lägga på välfärd hemma, inte finansiera EU-federalisternas planer på ett europeiskt kejsardöme. När vi dessutom läser vad Kommissionen faktiskt vill lägga pengarna på, nämligen i stor utsträckning säkerhetsindustrin, upprustning och Fästing Europapolitik, så är det självklart att vi måste säga nej till detta, säger Malin Björk.
Att utöka EU:s beskattningsrätt beskriver Björk som en ”vansinnigt dålig idé” som både tar inkomster från medlemsländerna och ger EU mer överstatlig makt:
– När det gäller budgeten är det också oerhört viktigt vem som kontrollerar hur och var medlen används. Med den bristande insynen och inflytandet som medborgare kan utöva på EU tycker jag det är orimligt att föreslå att EU ska få ännu mer egna medel, också ur det perspektivet.
Satsningar som behövs
Feministiskt initiativ (Fi) säger också nej till en kraftigt utökad EU-budget, och kallar satsningarna på militär utveckling och EU:s yttre gränser oacceptabla. Samtidigt ser Fi skäl att kompensera för Brexit, så att viktiga sociala program inom EU inte behöver skäras ned.
”Budgeten bör främja mänskliga rättigheter och prioritera mänsklig säkerhet. Istället för att satsa resurser på de yttre gränserna borde EU fokusera på en migrationspolitik som skapar öppna och säkra vägar till EU för alla. Vi måste även värna om den fria rörligheten inom EU.
EU-budgeten och dess prioriteringar bör hjälpa oss att nå FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt när det gäller klimatmålen och miljön”, skriver Soraya Post, EU-parlamentariker, och Martin Jordö, ekonomiskpolitisk talesperson för Fi i ett gemensamt mejlsvar.
De menar liksom Malin Björk att fokus på militär upprustning och yttre gränskontroll är fel inriktning och vill i stället att EU-budgeten ska främja jämlikhet och bekämpa fattigdom, genom större satsningar på att förbättra situationen för utsatta grupper.
Samtidigt välkomnar de förslaget att EU-budgeten ska kopplas till rättsstatsprinciper så att det blir möjligt för EU att avbryta, minska eller begränsa tillgången till EU-finansiering på ett sätt som står i proportion till på vilket sätt, hur allvarligt och i vilken omfattning rättsstatsprincipen eftersatts.
När det gäller EU:s beskattningsrätt driver Fi att Sverige ska ansluta sig till de tio länder som samarbetar för att finansiella transaktioner ska beskattas. Fi vill också se en förstärkning av arbetet mot skatteflykt och skatteplanering.
Vad behövs i de kommande förhandlingarna?
”Förhandlingarna kommer bli tuffa. EU:s medlemsländer får inte glömma att vi alla kommer att behöva hjälpas åt så att vi kan utveckla EU-samarbetet och arbetet med att förbättra livet för alla EU:s invånare. Vi behöver de antirasistiska och feministiska perspektiven i de kommande förhandlingarna och alla parter bör stå upp för och förstärka de mänskliga rättigheterna inom EU”, skriver Jordö och Post.
