USA:s president, Donald Trump, har skrivit på en försvarsbudget för 2019 på 716 miljarder dollar. Det motsvarar mer än 100 svenska försvarsbudgetar. Förra året var budgeten 700 miljarder dollar. 2019 års budget är en av de största försvarsbudgetar som har signerats i USA.

Att USA har en så hög försvarsbudget kan inte förklaras enbart utifrån figuren Trump. Enligt experter inom detta område var Barack Obamas tre första försvarsbudgetar större – om hänsyn tas till inflationen. Det visar på ett strukturellt problem i USA. Säkerhet förstås endast utifrån ett territoriellt perspektiv och det leder till militarism och förstärker kolonialismen. Militarismen har dock ingen legitimitet. Historien visar på motsatsen.

När Donald Trump pratar stolt om att utveckla ”den mest avancerade och dödliga tekniken” ger han militarismen ett ansikte. Hur kan en person skryta om att utveckla tekniken för att döda andra mänskliga varelser på ett effektivt sätt? Det är inte bara en politisk fråga, det är också en etisk sådan.

Att den största vapentillverkaren i världen ökar sin försvarsbudget kan ge nytt liv till en trend där andra länder i sin tur agerar på liknande sätt. Denna spiral var tydlig redan i den senaste rapporten från Stockholm international peace research institute (SIPRI), som konstaterar att världens militära utgifter fortsätter att öka och i dag uppgår till 14 847 miljarder kronor, cirka 40,6 miljarder kronor dagligen. Dessa siffror visar hur stora ekonomiska intressen som finns inom vapenindustrin. Det är vapenindustrins intresse som Trump, genom att skriva under försvarsbudgeten, garanterar inte bara inom USA:s gränser utan också utanför.

Sverige är inte immunt mot denna trend. Landets överbefälhavare, Micael Bydén, har ansökt om mer pengar till försvarsmakten. Trots skogsbränder som hotar säkerheten för tusentals invånare envisas han, med en konstig logik, med att köpa militär utrustning. Enligt Svenska freds ligger miljöbudgeten för år 2018 på 9,8 miljarder medan budgeten för försvaret är 49,3 miljarder. Fördelningen av ekonomiska resurser speglar tydligt vilka prioriteringar regeringen gör.

Den militaristiska säkerhetsstrategin är maskulint kodad och säger att världsläget kräver territoriell säkerhet och att militärt våld är den bästa garanten för säkerhet. I dag upplever mänskligheten en tid med nya hot från män mot kvinnor, klimatförändringar och brist på mat, vatten och social service. Det är starka bidragande faktorer till såväl att människor tvingas på flykt som till att väpnade konflikter uppstår. Militär upprustning löser inte dessa globala säkerhetsproblem. Faktum är att USA:s ökande försvarsbudget innebär en ökad osäkerhet i världen. Ökningen är beklaglig och helt fel.

Det är en nödvändighet att ändra strategi och arbeta för mänsklig säkerhet som en central komponent i en feministisk säkerhetspolitik för att motverka orsakerna till väpnade konflikter. Feministiskt initiativ ser ett ökat behov av att bredda säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken för att bryta dagens ensidigt militära fokus med förberedelser för krig. Fokus bör istället ligga på mänsklig säkerhet.