Startsida - Nyheter

Vad hände med rätten till heltidsarbete?

2014 var ett av statsminister Stefan Löfvens vallöften att alla anställda i offentlig verksamhet skulle ha rätt till heltid. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal har i avtal kommit överens om att gemensamt arbeta för att kommunerna ska erbjuda heltid till sina anställda. Trots det ställer få kommuner det som krav när vård och omsorg läggs ut på privata företag.

— Vi har inte krävt heltid hittills. Men nu när vi inför heltid som norm i regionen, är det den vägen vi ska gå, säger Meit Fohlin (S) Gotland till Kommunalarbetaren (KA).

KA:s enkät till kommunalråden i landets 50 största kommuner visar att en tredjedel vill ställa krav på heltid vid upphandlingar i framtiden. Men alla de tolv kommuner som har en kommunstyrelseordförande från Moderaterna (Liberalerna i ett fall) svarar nej eller vet ej på frågan om de kommer att kräva heltid i kommande upphandlingar. Av de 28 S-kommunalråden svarar nästa hälften (13) ja på samma fråga. 3 svarar nej och 12 vet ej.


Rättspraxis saknas

En tredjedel av kommunalråden säger att de inte heller i framtiden kommer att kräva heltid vid upphandlingar.

– Jag tror att där har SKL en uppgift att vara tydlig med de juridiska förutsättningarna. Om vi varit det hade det sett annorlunda ut, säger Ulf Olsson, som leder SKL:s förhandlingsdelegation, till KA.

Enligt Upphandlingsmyndigheten går det att ställa krav på heltid om kravet anses proportionerligt, det vill säga att kraven är relevanta. Detta avgörs i varje enskilt fall.

SKL:s jurister bedömer att det är lättare att ställa krav på heltid vid upphandling om kommunen eller landstinget/regionen infört heltid som norm. Men någon rättspraxis finns inte.


Politikers ansvar

Ulf Olsson som även sitter i socialdemokraternas partistyrelse, menar att både lokalpolitiker och riksdito har ansvar för att heltid blir en självklarhet.

– Det måste i praktiken verkställas lokalt, det kan ju inte verkställas någon annanstans, säger han, till KA.

De moderatstyrda kommunernas skäl till att inte erbjuda heltid är bland annat att det kan vara dyrare och mindre flexibelt för företagen. Inger Källgren Sawela, (M), i Gävle menar också att de anställda inte signalerat att de vill jobba heltid.

–  Man väljer att jobba för andra utförare av andra anledningar än krav på heltidstjänster. Det finns ju möjlighet att söka tjänst i den kommunala verksamheten om heltiden är det viktiga, säger hon till KA.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV