Mexiko har fått sin första jämställda regering i ett val med rekordhögt valdeltagande efter en våldsam och blodig valkampanj. Men trots ökad representation har jämställdhetsfrågorna inte stått i fokus för valkampanjerna och bland kvinnor var det bara 35,4 procent som röstade på valets vinnare, Andrés Manuel López Obrador.
Det var med löftet om en fjärde transformering av Mexiko – fredlig men radikal efter självständigheten, reformationen och revolutionen – som presidentkandidaten Andrés Manuel López Obrador vann en jordskredsseger i söndagens val. Han är en veteran i den mexikanska politiken, men partiet han företräder, Morena, är nybildat.
Trots den blodiga processen fram till valet, där 19 kandidater och människor i deras närhet mördades, och med ytterligare ett mord på väljaren Jeny Torres i delstaten Tabasco på själva valdagen, var valdeltagandet med över 60 procent historiskt högt. Detta beskrivs som en triumf och det mest betydelsefulla med valet. I svårt våldsdrabbade delstaten Veracruz stod folk i kö till vallokalerna redan innan de öppnat, till skillnad mot tidigare år.
Utebliven genusagenda
För första gången får Mexiko en regering med jämställd representation, av de 17 ministrarna är 8 kvinnor. Dock var det, enligt en vallokalsundersökning från söndagseftermiddagen, endast 35,4 procent av kvinnorna som röstade på Amlo, som López Obrador kallas, jämfört med 57,2 procent av männen. Samtidigt har Claudia Sheinbaum Pardo, klimatforskare och företrädare för Morena, valts till borgmästare i Mexiko city – den andra kvinnan att nå posten.
Den feministiska nyhetsbyrån Cimac påminner om bristen på förslag när det gäller jämställdhet i såväl nya presidentens som borgmästarens valkampanjer, och den genusagenda som efterfrågades och formulerades av feministkollektiv som Las constituyentes. En agenda som garanterar ett liv fritt från våld i alla dess former, jämställdhet med substans, kvinnors politiska och medborgerliga deltagande samt ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska rättigheter. På agendan står också rätten till tid och omsorg, tillgång till rättvisa, normbrytande könsidentitet och en sekulär stat.
Enligt en granskning som Cimac har gjort hoppade 462 av de som från början ställt upp för en politisk position av valrörelsen. Av dem var nästintill hälften, 225, kvinnor. Vad det beror på går inte att säga med säkerhet i varje fall, men många av kvinnorna som talat öppet om orsakerna hänvisar till bristen på stöd från sina partier och den våldsamma kontexten.
Femsplaining
Flera FN-organ uppmanade Mexikos politiker att sätta stopp för våldet mot kvinnor och erkänna de särskilda konsekvenserna av våldet som kvinnor och flickor utsätts för med målet att utveckla politik som erbjuder effektivt beskydd. Detta bland annat genom att bekämpa fattigdom stärka kvinnor på landsbygden och de som tillhör urfolk, säkerställa tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, samt hälsovård, och en omfattande sexualundervisning genom hela skoltiden.
Två av Morenas företrädare, Olga Sánchez Cordero och Tatiana Clouthier, lanserade inför valet rapporten Femsplaining, enligt Cimac en lek med ord som vänder på ”mansplaining”, och som enligt Cimac lyfter just den typen av specialdestinerade åtgärder för kvinnors rättigheter som FN-organen efterlyser.
Frågan som många ställer nu är hur Morenas löften om satsningar på utbildning, jobb, hälsa och rättvisa ska uppfyllas. Enligt Andrés Manuel López Obrador kommer pengarna som ska inbringas via korruptionsbekämpning räcka långt. Den 1 december tillträder han presidentposten.
