Under sommaren har stödet för Feministiskt initiativ (Fi) sjunkit drastiskt. Men partiledaren Gudrun Schyman tror inte att det förändrade läget är hugget i sten.
– Det rör sig om svängningar vilka finns inom ramen för felmarginal, menar hon.
Det var i juni i år som de första tecknen på minskat stöd gick att se på Poll of polls hemsida. Under mellanvalsperioden har Fi legat stadigt i opinionsmätningarna på runt 2 procent, vilket både företrädare och anhängare tolkat som att partiet har en stabil väljarbas. I en uppdatering i början på augusti var stödet så lågt som 0,8 procent och i skrivande stund är siffran 1,0 procent. Det innebär att partiet tappat drygt två tredjedelar av stödet, om en jämför med valresultatet 2014.
Partiledaren Gudrun Schyman tror att situationen kan bero på att centrala medier mest fokuserar på riksdagspartierna.
– Vi ligger i medieskugga och har gjort det ganska länge. Det betyder att stora medier och dagstidningar inte rapporterar om det vi gör, en del har också lyft ut oss ur tabeller som redovisar läget. Vi kompenserar genom att vara ute så mycket vi kan på gator och torg och skriver artiklar för debatt.
Samtidigt växer partiet, poängterar Schyman. Fi har i dagsläget drygt hundra lokala organisationer runt om i landet och dubbelt så många grupper och listor som inför valet 2014. Det innebär att Fi nu har listor över valbara kandidater i drygt 50 kommuner och runt åtta regioner/landsting. Innan valet den 9 september ska Gudrun Schyman besöka 60 orter och hålla omkring 90 möten.
– Jag är alltså övertygad om att det kommer att vända. Vi hade ungefär samma opinionsläge vid samma tid inför valet 2014 och fick då 3,12 procent på valdagen.
Men enligt Poll of polls hade ni 2,9 procent av väljarnas röster samma tid förra året, vilket väl är en ganska stor skillnad från den procent ni ligger på i dag?
– Det är rätt olika bud när det gäller mätningarna. Det rör sig om svängningar i opinionen vilka finns inom ramen för felmarginal. Jag tror det intressanta är riktningen och vi kan konstatera att vi ännu inte lyft. Vår bästa gren är spurt och jag tror vi får till en sådan även denna gång.
Men du tror inte tappet i opinionen kan innebära att väljarna avstår från att rösta på Fi även på valdagen?
– Det som kan göra att en del tvekar är det politiska läget. Vi har under mandatperioden sett hur politiken drivit iväg mot ökad repression, ökad militarism och ökad nationalism. Mest brutalt ser vi det i den ändrade flykting- och asylpolitiken. Det jämna läget mellan blocken har utnyttjats av SD som påverkat långt in i socialdemokratin och där har MP tvingats kompromissa med flera hjärtefrågor och V har fått stå vid sidan av.
Schyman ger samtidigt en känga till partiet hon en gång ledde och menar att V trots oppositionsrollen har accepterat ”miljardrullning till det militära försvaret och återinförande av värnplikten”.
– Många känner sig osäkra och obehagliga till mods över den här utvecklingen och tar då gärna ett steg tillbaka, till något tryggare hörn. Vilket är djupt problematiskt eftersom det är nu, mer än någonsin, som det är viktigt att ta ett stort steg framåt för att förhindra en utveckling med ökad nationalism, militarism och ett auktoritärt synsätt på sociala problem. Stängda gränser och hårdare tag för inte utvecklingen framåt.
Det behöver formas en bredare koalition inom det så kallade röd-grön-rosa blocket, vilket bara blir möjligt om Fi lyckas äntra riksdagen, menar Gudrun Schyman.
– När ett parti passerar spärren faller det inte bara ut ett eller två mandat utan minst 14. Med det proportionella valsystem vi har innebär det att ett röd-grön-rosa block får en tydlig majoritet, som kan vara underlag för en socialdemokratisk regering. Då kan vi fortsätta driva en politik som handlar både om jämställdhet, jämlikhet, hållbarhet och att stärka mänskliga rättigheter.
Men om partiet hamnar under riksdagsspärren, vad innebär det för Fi och det fortsatta arbetet framöver?
– Jag är övertygad om att vi kommer få stora framgångar i valet och tror att fler och fler förstår att vi måste ta steget in i riksdagen. Politiken hänger ihop. Finns det ingen rimlig fördelning av resurserna i riksdagen kommer det heller inte att fungera regionalt eller lokalt. Har vi miljardrullning till det militära försvaret får vi inte pengar till miljöomställning. Ska vi ha stridsvagnar på Gotland saknar vi pengar till skolan. Satsar vi på amerikanska luftvärnsrobotar har vi mindre pengar till lönelyft för underbetalda kvinnor i vården och omsorgen.
– Att arbeta för kvinnors rättigheter och att stärka mänskliga rättigheter på alla plan är ett långsiktigt arbete. Det tog decennier för rösträttsrörelsen att nå sitt mål. Hade de gett upp efter halva tiden hade vi inte varit där vi är i dag. Varje byggsten är viktig, slår Schyman fast.
