Den 20 januari inledde Turkiet en omfattande flyg- och markoffensiv, under namnet Olivkvisten, mot den autonoma regionen Afrin i nordvästra Syrien. Turkiet motiverade offensiven som ett försök att hindra terrorgruppen IS/Daesh från att återuppstå i området. Men Turkiets president Erdogan talade också om att hans styrkor ska eliminera det syriskkurdiska partiet PYD, dess väpnade gren YPG och PKK som styr i den kurdiskdominerade regionen i Syrien. Turkiets pågående attack mot Afrin skedde oprovocerat och ska fördömas och stoppas av omvärlden, menar Afrinbor som har beväpnat sig för att försvara sin stad.

– Många civila har mördats i de turkiska militära attackerna. Det är inte bara civila kurder som mördas utan även assyrier, araber och turkmener. Staden Afrin består en mosaik av religiösa och etniska minoritet. Det var den fredligaste provinsen men sedan 20 januari angriper den turkiska militären Afrin. Hittills har 148 civila dödats. Många av offren är barn och kvinnor, säger befälhavaren Nasrin Abdullah till Feministiskt perspektiv under en pressträff i Sveriges riksdag.

– Inte nog med det, Turkiet vill också radera vår historia. Medvetet siktar man bomberna mot historiska monument såsom värdefulla och det unika Ain Dara-templet som är 3 000 år gammalt, säger Nasrin Abdullah med en sorgsen röst och visar mig nytagna bilder på det nästan totalt förstörda templet.

Den 38-åriga före detta journalisten Nasrin Abdullah, född och uppväxt i staden Dêrik i den syriska Kurdistan, är nog den mest kända och hyllade kurdiska ledaren i Syrien just nu. För exakt tre år sedan skapade hon, iklädd gerillakläder, stora rubriker i internationell press när hon mottogs av Frankrikes dåvarande president Francois Hollande på Elysée-palatset i Paris.

Stora demonstrationer hållits i Sverige och i Stockholm i stöd för Afrin under de senaste veckorna. Foto: Sholeh Irani

Jämställdhet som villkor

När inbördeskriget i Syrien, eller revolutionen enligt Nasrin Abdullah, började 2011 anslöt hon sig till den kurdiska gerillan Folkets försvarsenheter (YPG) och dess kvinnogren YPJ. Inom kort blev hon den högsta ledaren för YPJ, som nu har 27 000 stridande medlemmar. Jag frågar henne om jämställdheten inom hennes organisation och det kurdiska självstyret.

– Jämställdheten är mycket viktig i vår kamp i Syrien. Varannan ministerpost i vår regering innehas av en kvinna. 45 procent av YPG:s gerillastyrkor består av kvinnor. Kvinnliga befäl är självklara i hela organisationen, säger Nasrin Abdullah och fortsätter:

– Oftast frågar utländska journalister mig om det ”finns någon arbetsuppgift som en kvinnlig gerillasoldat inte kan göra? Mitt svar är alltid NEJ med stora bokstäver. Kvinnor är lika starka som männen.

– Och vi YPJ-kvinnor är mardrömmar för Daesh-terroristerna. Om en Daesh-terrorist mördas av en kvinna, tror de att han inte kommer till paradiset. Man anser helt enkelt att den mördade är oren och man ordnar inte en religiös ceremoni för den döde. När många av terroristerna dödades av kurdiska kvinnor införde Daesh ännu strängare regler för de mördade terroristerna: Daesh-terroristerna brände helt enkelt sina mördade vapenbröder.

Solidaritet i metoo-kampanjens ljus

Ni hyllades mycket i samband med belägringen av staden Kobane. Hur är den internationella solidariteten för er nu när Daesh nästan utplånats?

– Jag hade förväntat mig en större internationell solidaritet med kurderna. Vi offrar våra liv för att alla människor i världen ska känna sig trygga. Men när vi nästan förintat Daesh står vi ensamma mot Turkiet. Vår kamp handlar inte bara om oss eller kurdiska kvinnor. Vår kamp handlar om alla kvinnors rättigheter och för en tryggare värld. Därför borde vi få mera stöd från omvärlden.

Till sist, har du något att säga om #metoo-kampanjen?

– Ja, jag har följt #metoo-kamapnjen en hel del. Alla berättelser om övergrepp och våldtäkter på kvinnor i västvärlden gör mig oerhört ledsen som en medsyster. Jag trodde att jämställdheten och respekten för kvinnan hade kommit längre i västvärlden, säger Nasrin Abdullah innan hon går vidare.