Trots att partiledarna fängslats passerade feministiska, mångnationella prokurdiska Folkens demokratiska parti (HDP) valspärren på 10 procent till parlamentet i Turkiet. En av HDP:s 68 nyvalda parlamentsledamöter är svenska medborgaren Zeynel Özen. Kurdo Baksi har intervjuat Özen för Feministiskt perspektiv.
I undantagstillståndets Turkiet röstade nästan 90 procent av de röstberättigade i söndagens president- och parlamentsval. Långt innan valmyndighetens officiella valresultat presenterats utropade sig Turkiets despotiske president Recep Tayyip Erdogan till segrare. Erdogan erhöll enligt valmyndigheten 52,5 procent medan hans huvudmotståndare, socialdemokraten Muharrem Ince, fick 31,7 procent av väljarstödet och den fängslade presidentkandidaten Selahattin Demirtas från Folkens demokratiska parti (HDP) knappt 8 procent.
Detta innebär ytterligare fem år med Turkiets sittande president. Anklagelserna om valfusk har varit många och flera valobservatörer från OSSE hindrades från att genomföra sina uppdrag. Först vid lunchtid på måndagen accepterade Erdogans huvudrival Muharrem Ince valresultatet, men definierade båda valen som orättvisa och att det förekommit valfusk:
”Nu har Erdogan fått sitt enmansvälde som kommer drabba hela Turkiet.”
I parlamentsvalet är valets stora segrare, bortsett från Erdogans AKP det mångnationella och feministiska HDP.
– Man bör komma ihåg att valen genomfördes under långt ifrån demokratiska och rättvisa villkor, säger den svenske medborgaren, aleviten och malmöiten Zeynel Özen som blev turkisk parlamentsledamot för HDP och för Istanbul.
Väntat resultat
– Jag är ledsen och glad. Jag är glad för att HDP har passerat världens högsta valspärr på 10 procent, men jag är ledsen att Erdogan har ökat sina maktbefogenheter, säger Zeynel Özen till Feministiskt perspektiv och fortsätter.
– Resultatet i president- och parlamenstvalen förvånar mig inte. Erdogan kontrollerar nästan alla medier och styr valmyndigheten, säger Özer som betonar att det förekommit valfusk.
– Jag har gått och och funderat på vilket scenario Erdogas skulle iscensätta på valnatten. Nu vet jag det. När Erdogan-regimen insåg att HDP:s väljarstöd var enomt var det omöjligt att fuska bort HDP:s röster. Därför verkställdes ett nytt scenario. Man såg till att höja det ultranationalitiska MHP:s väljarstöd. Det hela är märkligt eftersom MHP delades i två partier för ett år sedan men ändå gör MHP sitt bästa val på länge, suckar Özen i telefonen från Istanbul.
– I framför allt i de kurdiska områdena rapporteras oegentligheter och valfiffel. I till exempel staden Urfa röstade en person för alla i ett distrikt. Och många av våra valobservatörer har trakasserats och misshandlats. I stadsdelen Beylikdüzü i Istanbul blev tre av våra valobservatörer nästan lynchade av AKP-anhängare. Polisen ingrep inte. I sista stund räddade de sina liv.
Starkt stöd bland aleviter
Förklaringarna till att HDP, som i princip censurerats i statliga medier, ändå klarade spärren är många. En kan vara att många ur den förtryckta religiösa minoriteten aleviterna i år röstade på HDP.
– Aleviterna röstade i stor utsträckning på HDP. I detta val var det lätt att få aleviternas stöd. Det märkte jag under min valkampanj. De ville bli av med Erdogan. Alla som är trötta på Erdogan var förhoppningsfulla inför valet. Om HDP skulle passera världens högsta valspärr på 10 procent skulle det drabba Erdogan i parlamenstvalet. Men alla våra planer lyckades inte.
Vad vill du åstadkomma i det turkiska parlamentet?
– Nu har Erdogan all makt. Parlamentet är bara en formalitet. Det finns ingen balans mellan de lagstiftande, dömande och verkställande makterna. Det är svårt att få igenom ett lagförslag eller en reform under Erdogan-regimen och parlamentet där han har majoritet. Ändå ska jag försöka hjälpa alla som diskrimineras i Turkiet, inte minst kvinnor. Att lyfta upp situationen för minoriteter såsom aleviter, armenier, kurder är också viktigt för mig.
Vad önskar du dig av den internationella opinionen?
– Västvärlden utövar påtryckningar mot Erdogan-regimen då och då, dock ej allvarliga. Ekonomiska intressen går före de grundläggande mänskliga rättigheterna i väst. Jag hoppas att västvärlden omprövar sina ståndpunkter när det gäller Erdogan. Västvärlden vet vad som händer i kurdiska Afrin i Syrien men blundar ändå för Erdogan. Västvärlden vet att Erdogan inte verkar för ett sekulärt system, men bryr sig inte om medborgarna i Turkiet, säger Özen.