I valet till EU-parlamentet, söndagen den 26 maj, kommer antalet svenska EU-parlamentariker att öka från 20 till 21. 13 andra medlemsländer delar på ytterligare 26 nya parlamentsplatser. Syftet är att uppnå en bättre proportionalitet i ländernas representation i förhållande till folkmängden. Samtidigt minskar antalet ledamöter totalt från 751 till 705 när Storbritannien lämnar EU.

Nio större partier ställer upp med 334 kandidater till Sveriges 21 platser. 4-procentspärren gäller även i EU-valet. Och valdeltagandet väntas blir rekordhögt. Drygt 70 procent av de svenska väljarna kommer troligen eller absolut säkert att rösta i årets EU-val, enligt en Sifo-undersökning beställd av nyhetssajten Europaportalen där drygt 1 500 svenskar hur de ska rösta i valet. Motsvarande siffra i förra EU-valet var 53 procent, när Europaportalen ställde samma fråga i februari 2014. Då landade valdeltagandet på 51 procent.

– Siffrorna tyder på att det är ett tydligt ökat intresse för EU-valet jämfört med 2014, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

Viljan att gå och rösta är ojämnt fördelad mellan partierna. ”Mest röstbenägna är de som lägger sina röster på Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan Sverigedemokraterna och Moderaterna ligger under genomsnittet för de som säger att de absolut kommer att rösta”, skriver Europaportalen.

Den första opinionsundersökning om det svenska EU-valet publicerades 27 februari 2019. Källa: Europaportalen/Sifo

35 procent av de tillfrågade uppger att de inte vet vilket parti de ska rösta på, och med det förväntat ökade valdeltagandet kan mycket fortfarande hända innan valdagen i maj.