2010 skulle komma att bli ett mörkt politiskt (val)år, men det fanns ljus i mörkret. Ett av de klarast lysande ljusen var Lina Thomsgårds initiativ Rättviseförmedlingen. Några av oss hade förmånen att följa den explosiva utvecklingen i realtid; 20 gruppmedlemmar blev till 500 medan Thomsgård gjorde en kopp kaffe. En Facebook-grupp som blev en hemsida, som blev en rörelse, ett pedagogisk verktyg, en kollektiv mobilisering och – på kort tid – en krävande, samhällsnyttig, flitig och efterfrågad institution.

Fler röster, fler perspektiv. Annan kunskap. Andra erfarenheter.

Något som har utmärkt Rättviseförmedlingen är samarbeten med Sveriges rättvise- och jämställdhetsaktörer. På kort tid var Rättviseförmedlingen med och instiftade Rättvisepriset, Isabelle-stipendiet, Tacka ja-kampanjen, A-märkt, inspirerat av Alison Bechdels bechdeltest.

Sedan kom den årliga rapporten Rättvisaren, som breddat tidigare undersökningar av kvinnors underrepresentation i medier till att rikta sökarljuset även på underrepresentationen av personer med ”utomnordisk bakgrund” – eller blicka bortom det ”vita havet”, för att citera femme-nisten Ulrika Dahl.

I samband med det kom också kritiken från en tjurig bransch som alltjämt, enligt rättviseförmedlingens egna undersökningar, tycks ha svårt att komma till rätta med en orättvisande representation. Seher Yilmaz tacklade kritiken med sakliga argument och fakta och siffror.

Rättviseförmedlingen kom också att gå på export; Till och med dåvarande amerikanska utrikesministern Hillary Clinton nåddes av nyheten och flera rättviseförmedlingar startades runt om i världen. I dag ser vi en mängd automatiserade räkneverk, både på redaktioner och i offentligheten.

Sedan starten har närmare 135 000 personer samverkat för att bredda representationen på olika områden, levererat över 50 000 tips, 700 listor och hörsammat över 1 500 efterlysningar. Ytterligare ett samarbetsprojekt, det omtalade bokstaveringsalfabetet Adam Bertil, som Rättviseförmedlingen tagit fram tillsammans med Fredrika Bremer-förbundet, kommer att pågå även efter Rättviseförmedlingen nu lämnar för nya aktörer på området.

Rättviseförmedlingen får 2018 års feministiska hedersomnämnande.

Motivering: Rättivseförmedlingen har sedan starten i mars 2010 lyckats visa att en mer rättvisande representation är möjlig – inom livets alla områden. Dess pedagogiska och kollektiva mobilisering blixtbelyste inte bara skev representation i offentligheten, utan visade också att viljan att komma till rätta med problemen var betydligt större än någon redaktör, programmakare eller festivalarrangör hade förstått. Rättviseförmedlingen förkroppsligade på många vis sin egen tes – och kunde genom sin omfattande mobilisering och professionella hantering av densamma sätta kraft bakom sin vision – ett jämlikt samhälle där fördomar inte begränsar någons framtidsutsikter.

Rättviseförmedlingen lyckades flyhänt samla såväl individer som organisationer, politiska företrädare och olika feministiska inriktningar och tillgängliggjorde såväl kunskaper som konkreta förslag till de som behövde dem, utan att fastna i en tillsynes ändlös diskussion med ovidkommande bortförklaringar. Med Rättviseförmedlingen har Sverige blivit både rikare och jämlikare, rösterna fler och kunskapen större. Rättviseförmedlingens folkbildande och breddande insats kan inte överskattas. Rättviseförmedlingen har visat att allt är möjligt – och det behöver inte ta tid. Som de själva skriver på sin hemsida, det behövs initiativ.

Tack, kära Rättis, tack alla rättviseförmedlare! Tack för de här nio åren!