I en ny utredning som överlämnades till regeringen på onsdagen föreslår särskilda utredaren Linn Pantzar särskilda straffbestämmelser om barnfridsbrott. Unizon välkomnar förslaget, men konstaterar liksom våldsforskaren Linnéa Bruno att lagstiftning inte räcker för att stärka barnens rätt.
Omkring 210 000 barn i Sverige beräknas leva i hem där det förekommer olika former av våld. Syftet med utredningsförslaget är att stärka det straffrättsliga skyddet för de barnen. Förslaget innebär att den som begår en brottslig gärning mot en närstående person ska dömas för barnfridsbrott, till högst fängelse i två år. Detta om gärningen ”bevittnas av ett barn och är ägnad att skada barnets trygghet eller tillit i förhållande till någon av dessa personer”. Utredningen föreslår också ett utökat uppdrag för särskilda företrädare för barn, och att barnen blir självständiga målsäganden med möjlighet att tillerkännas skadestånd från gärningsmannen, och inte som nu, brottsskadeersättning från staten.
Unizon, som samlar över 130 kvinno- och tjejjourer samt andra stödverksamheter som arbetar för ett samhälle fritt från våld, välkomnar utredningens förslag.
— Utredningens förslag ligger i linje med Unizons erfarenheter om vad som behöver göras för att skydda barn mot pappas eller styvpappas våld mot mamma. Ett stort steg har tagits för att erkänna barnens utsatthet, men vi vill påpeka betydelsen av att byta ut begreppet ”bevittna” mot ”uppleva”. Även barn som upplevt att våld pågår på annat sätt än att direkt se eller höra, till exempel genom att se konsekvenserna, måste uppmärksammas, säger Olga Persson, generalsekreterare för Unizon.
Utöver förslagen i utredningen efterlyser Unizon även obligatorisk utbildning för hela rättskedjan om våldets konsekvenser för både kvinnor och barn.
– Det är särskilt viktigt för att undvika att ansvaret för våldet återigen hamnar på den utsatta mamman som vi sett tendenser till i andra länder, att hon återigen görs ansvarig för det våld som pappan utsatt henne för inför barnen och att hennes omsorgsförmåga utreds men inte pappans, säger Olga Persson, som samtidigt menar att det är viktigt att barnfridsbrott beaktas i vårdnadsmål:
– Vi saknar dock ett absolut krav på vårdnadsöverflyttning när pappa mördar eller grovt misshandlar mamman. Det är ovärdigt att barn i Sverige i dag har pappor som har mördat deras mamma som vårdnadshavare.
Linnéa Bruno, våldsforskare och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, har inget emot utredningens förslag, men ser det som viktigare än ny lagstiftning att våldsutsatta blir lyssnade på.
– Vi kan ha hur många nya brottsrubriceringar och stränga straff som helst, men så länge polis och rättsväsende odlar myter om att kvinnor regelmässigt ljuger om våld, samt att vi manipulerar barn att ljuga om våld kommer barnfrid och kvinnofrid fortsätta att undergrävas.
I utredningen talas det bland annat om den våldsutsatta förälderns eventuellt nedsatta förmåga att tillvara ta barnets intressen. Linnéa Bruno har tagit del av flera domar där våldet visserligen erkänts, men där mammor förlorat vårdnad till våldsutövande pappor, då de senare bedömts ha bättre föräldraförmåga.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är skillnad mellan vårdnad, boende och umgänge. Umgänge kan också ske på olika sätt och olika ofta. Alla beslut ska tas utifrån barnets bästa. I dag tolkas det ibland som barnets bästa att tvingas bo hos eller umgås med någon som du uttryckligen är rädd för och inte vill träffa. Det är en märklig tolkning, anser jag.
Enligt Linnéa Bruno kan det, i vissa fall, vara förenligt med barnets bästa att en förälder som utövat våld är fortsatt vårdnadshavare och att barnet bor där eller ibland träffar föräldern. Förutsättningen är då att det kan ske utan tvång och på ett sätt som är tryggt för alla inblandade, utan fortsatt våld av något slag.
– Varje fall måste bedömas individuellt. Visst finns våldsutsatta som brister i sitt föräldraskap, vilket i och för sig gäller för många föräldrar, inte minst i samband med separation. Om du som våldsutsatt separerad förälder får möjlighet till återhämtning, stöd och känner att du inte behöver oroa dig för fortsatt våld stärks föräldraförmågan i de flesta fall, säger Linnéa Bruno.
Hon konstaterar återigen att lagstiftning i sig inte räcker för att åstadkomma det bästa för barnen.
– Jag hoppas att barn ska bli mer lyssnade på i och med att Barnkonventionen blir lag, men det krävs ju bra utbildning och fortbildning för alla inblandade professionella. Lagstiftningen är redan hyfsat bra som den är, vad som fattas är ofta kunskap och insikt om våld och utsatthet.
Utredningen hade också till uppgift att utreda behovet av särskild straffbestämmelse också för uppmaning till självmord. Förslaget i den delen är att den som ”den som hetsar, uppmanar eller på annat sätt utövar psykisk påverkan mot någon att begå självmord under vissa förutsättningar kunna dömas för uppmaning till självmord”. Påföljden föreslås bli maximalt fängelse två år.
Betänkandet ska nu behandlas i remiss, innan eventuella lagförslag läggs fram.
