En koalition av vänsterpartier mobiliserar efter växande oro i Uruguay inför det kommande valet i oktober 2019. Ett avgörande val för demokratins framtid i landet och regionen, anser Ana Valdés.
Han heter Guido Manini Rios, till för några månader sedan var han Uruguays högste befälhavare. Han avskedades av landets president sedan han vägrat att stödja de försvunnas släktingars sökande efter sina anhöriga.
Sedan sjuttiotalets diktatur har den uruguayska armén hållit en hög profil. Armén var tvungen att lämna makten till det civila samhället 1985 när en folkomröstning som ägde rum 1980 visade befolkningens missnöje med den militära diktaturen som hade tagit makten 1973.
Militärerna besegrade Tupamaros-gerillan militärt och satte ledare och medlemmar i fängelse. De tretton historiska ledarna satt tretton år i fängelset under grymma förhållanden, de var militärernas gisslan och fick ibland leva isolerade i nedgrävda hål i de olika kasernerna.
Mellan 1973 och 1985 rådde permanent undantagstillstånd i landet. Uruguay hade 6 000 politiska fångar och hundratusentals i landsflykt. Bara en bråkdel av de ansvariga militärerna har dömts och de som är dömda lever under husarrest eller i ett specialbyggt lyxfängelse där de får mat hemifrån och har tillgång till telefoner och till datorer kopplade till internet. Manini blev avsatt på grund att han anser att de fängslade militärerna är hjältar, politiska fångar de med.
Vi som har varit deras fångar och kan vittna om tortyr och övergrepp, våldtäkter och förnedring, anser att de kan inte klaga på hur demokratin behandlar dem. Det har inte varit hämnd utan rättvisa som har lett till deras dom.
I Italien den 5 juli faller nu domen för de som anklagas vara ansvariga för Plan condor, ett samarbete mellan Brasiliens, Chiles, Paraguays, Argentinas och Uruguays arméer för att bekämpa politiska dissidenter. Verktyg i denna kamp inkluderade mord, tortyr, försvinnande, fängelse och exil. Rättegången startade 2013 och avslutades efter tre år 2016. 13 uruguayska officerare gick fria. Nu har såväl offrens familjer som de anklagades advokater överklagat och nya dokument och bevis har tagits fram.
Manini Rios har nu startat ett eget politisk parti och den 30 juni fick han 50 000 röster, nästan fyra procent av alla berättigade att rösta. Brasiliens Jair Bolsonaro gratulerade och önskade honom framgång i valet i oktober 2019, där Uruguay ska rösta om landets president och riksdag.
Frente amplio, Breda fronten, en koalition av vänsterpartier där både socialdemokrater, anarkister och kommunister ingår, har haft makten i tolv år i rad, och detta gör landet ett undantag på kontinenten. Nu vill 50 000 personer tillbaka till tiden där militärerna styrde landet och där tryggheten garanterades av stridsvagnar på gatorna och angivare på alla arbetsplatser.
Vi är alla oroade och ser valet 2019 som avgörande för demokratins framtid. Manini Rios och hans väljare vill tillbaka till mörkret, vi andra vill stå i ljuset.