Gender studies award, eller Det svenska genusforskningspriset, går i år till Diana Mulinari, professor vid genusvetenskapliga institutionen i Lund. Priset delades ut 21 mars under Genusmaraton, vid Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet och går vart tredje år till ”en person som har eller har haft stor betydelse för svensk genusforskning och som gjort ett stort bidrag till det genusvetenskapliga fältet”.
Årets motivering:
Diana Mulinaris forskning handlar om att förstå genus ur ett globalt och ett intersektionellt perspektiv. Tonvikten i hennes forskning ligger på ett feministiskt teoretiserande av ojämlikheter och social förändring. Hon har haft stor betydelse för den svenska genusforskningen på en mängd olika sätt. Bland annat har hon skrivit en mängd antologier på svenska tillsammans med andra forskare. Hon har introducerat det intersektionella perspektivet för en svensk publik. Det här med att skriva på svenska och antologier det går lite stick i stäv med det som efterfrågas för att göra karriär i akademin, där det krävs internationella publikationer helst på engelska. Hon har naturligtvis skrivit sådana också men har som sagt även skrivit flera svenska antologier. Hon har också fört en omfattande debatt i Sverige där hon har påverkat den inriktning som genusforskningen har fått.
Hennes studier belyser vilken roll kön spelar i migration och transnationella praktiker, samt vilken roll specifika välstatsmodeller spelar i skärningspunkten mellan etniska regimer och genusregimer. Hon har också utforskat genusrelationer, metaforer och symboler i den neoliberala globaliseringen med speciellt fokus på människors motstånd, samt gamla och nya former av solidaritet.
I ett uttalande på Lunds universitets hemsida kommenterar Diana Mulinari priset:
”Det känns mycket hedrande inte minst i dessa tider där etnonationalistiska hatideologier som ofta också riktar sig mot genusvetenskap, växer i stora delar av Europa och som alltmer blir mainstreamade i etablerad media. Jag uppfattar priset som en erkännande av hur grundläggande de teoretiska traditioner som jag har varit inspirerad av och arbetar med – speciellt svart och transnationell feminism men även marxistisk feminism – är för att förstå Sverige och världen. Jag uppfattar priset som en erkännande av hur nödvändig akademisk kunskap som produceras inom ramen för kritiska teoritraditioner (bland annat inom feministisk forskning) och som ifrågasätter vad som definieras som normalt, naturligt och rätt(vist) är både inom-akademiskt och i samhället generellt.”
