”Snuskgubben simmar inte i ett akvarium på ett zoo. Han är en del av ett misogynt stim på framväxt i den politiska maktens ocean. Från Alabama hela vägen över Atlanten till Polen simmar politiker, främst män, för att inskränka kvinnors rätt att beslut om sina egna kroppar”, skriver Alice Bah Kuhnke (MP).
Än en gång har vi blivit påminda om att sexuella trakasserier och övergrepp inte försvinner bara för att ännu en snuskgubbe toppar nyhetssajter under 36 timmar.
Vi har också, ännu en gång, fått se hur makten förminskar och förringar sexuella övergrepp. Det är bara fulla dumbommar som tölpar sig… helt enkelt.
Är jag förvånad? Ledsen? Förskräckt? Nej inte ett dyft. Jag har inga som helst marginaler. Går numera från noll till hundra på tre sekunder.
Jag tvingar mig själv att titta på Lundgrens filmade bikt 22 gånger (för övrigt lika många gånger som Ebba Bush Thors wingman Lars Adaktusson röstat emot abort i EU-parlamentet) och inget är nytt, det enda som hörs är samma gamla bortförklaringar, ”dumbom”, ”tölpigt” och ”helt enkelt”, och jag låter varenda jäkla stavelse elda under min vrede.
Sexuella trakasserier och våld mot kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem. Problemen kräver strukturell förändring och förändring kräver makt. Är det något rösträttskämpar, Rosa Parks och demonstrerande abortförespråkarna på Irland har lärt oss, så är det att makt aldrig ges bort, den måste tas.
Så vad väntar vi på? Ska vi samlas till ännu ett torgmöte? Hjärta ännu ett instainlägg? Länka vidare just den här texten? Eller ska vi sluta att normalisera det sjuka? Låta tröstandet upphöra och istället organisera oss, kräva vår rätt och rösta bort skiten?
Snuskgubben simmar inte i ett akvarium på ett zoo. Han är en del av ett misogynt stim på framväxt i den politiska maktens ocean. Från Alabama hela vägen över Atlanten till Polen simmar politiker, främst män, för att inskränka kvinnors rätt att beslut om sina egna kroppar.
Och mitt i allt detta ska vi rösta. Vi ska välja Sveriges representanter till det parlament som har mer makt än någonsin att påverka våra barns framtid. Ingen av de borgliga kandidaterna har visat något som helst intresse för den metoogrupp som bildats i EU-parlamentet. De är också emot likabehandlingsdirektivet som skulle få slut på diskrimineringen mot hbtqi-personer.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill samarbeta med partier i Europaparlamentet som vill backa in i framtiden, tillbaka till 50-talets kvinnosyn, oavsett hur många kvinnor de har på sina valaffischer. Om deras kollegor i parlamentet får bestämma ska kvinnor enbart bidra till samhällsbyggandet genom att föda barn och stå vid spisen.
Hotet mot kvinnor, minoriteter och hbtqi-personer i Europa är på allvar. Om SD och KD blir starka i EU-valet kommer de använda sin makt för att vrida klockan tillbaka flera decennier. Det kommer vi i Miljöpartiet inte att tillåta. Vi kommer göra allt som står i vår makt för att försvara alla människors rätt till frihet och självbestämmande över sina egna liv och kroppar.
Så vem ska du lägga din röst på? På någon som tycker att mänskliga rättigheter är en nationell fråga? Eller någon som faktiskt är beredd att kämpa varje dag, i varje möte, runt varenda bord för lika allas lika rätt och ett slut på förtryck? Det är allvar nu – kvinnors rättigheter måste försvaras, också i Europa.
Elda under er vrede. Rösta grönt.
