Bodil Valero är en av Miljöpartiets kandidater till Europaparlamentet. Stödet för Miljöpartiet ökade från 11 procent 2009 till 15,4 procent 2014. Partiet fick fyra platser i Europaparlamentet och tillhör parlamentsgruppen De gröna/Europeiska fria alliansen. Sedan 2014 har Valero varit Europaparlamentariker och arbetat med bland annat migrationspolitiken, mänskliga rättigheter och freds- och säkerhetspolitik.

Miljöpartiet har fått mycket bra betyg av Naturskyddsföreningen, Linnéa Engström som skriver krönikor hos oss, har fått det bästa betyget. Om dig står: ”Bodil Valero (MP): Har röstat mycket bra för miljön men har inte drivit några tyngre miljöpolitiska frågor”. Vad beror det på? Har du varit mer engagerad i andra frågor?

– Miljöpartiet fick i valet in fyra ledamöter och vi fördelade utskotten så att jag fick hand om migration, mänskliga rättigheter och freds- och säkerhetspolitik. Därför har jag inte arbetat direkt med tyngre miljölagstiftning som ligger i Linnéas utskott. Jag har arbetat desto mer med asyllagstiftningen.

– När det gäller klimat har jag lyft det i många debatter och i utskottets betänkanden men mer relaterat till konsekvenserna av klimatpåverkan, som krig och konflikt och klimatflyktingar, samt hur vi måste förebygga konsekvenserna genom en aktiv klimatpolitik.

Vilka frågor vill du arbeta med/prioritera i parlamentet under den kommande mandaten?

– Jag vill gärna fortsätta mitt arbete för mänskliga rättigheter och i synnerhet för minoriteter, inte bara i EU. Efter dryga 30 års erfarenhet av flyktingmottagande och migrationslagstiftning har jag skaffat en djup kunskap som är till nytta i den gröna partigruppens arbete, så jag kommer att fortsätta att prioritera även det. En tredje prioriterad fråga är klimaträttvisa och hur vi ska klara klimatutmaningen och samtidigt bidra till en rättvisare värld. Det är inte vi som drabbas värst av klimatkonsekvenserna. Det är de som bidragit minst till dem som drabbas värst.

Varför är det viktigt att ditt parti finns representerat i EU, vad hade hänt om ni inte varit med under den gångna mandatperioden eller om ni får färre mandat i det kommande valet?

– Den gröna partigruppen är den enda grupp som sätter miljö- och klimat överst på agendan och vi lyckas väldigt ofta driva igenom förbättrad miljö- och klimatlagstiftning i parlamentet. Det finns ett förtroende för oss i de här frågorna i andra partigrupper. Att Miljöpartiet finns i gruppen är också viktigt eftersom vi bidrar med perspektivet från norr. Förutsättningarna är väldigt skilda mellan södra och norra Europa och det är viktigt att lära av varandra. Miljöpartiet är mer kritiska till delar av samarbetet än många andra i gröna gruppen, därför är det viktigt att vi är så många som möjligt för att få en bra balans i gruppen.

EU-valet i år är viktigt, det är alla överens om. Det gäller att blockera högerextrema, som inte bara når framgångar utan också blivit mer enade än tidigare och säger att de vill ta makten tillsammans i EU. Vad anser du, är de mer enade och målmedvetna än tidigare, i så fall varför? Vilka verkliga hot innebär starkare mandat för partigrupperna EPP, ECR och EFD i Europaparlamentet? Vilka drabbas mest om populisterna och högerextrema får mer makt och inflytande inom parlamentet? Är Sveriges miljöpartister en viktig kraft mot främlingsfientliga strömningar i EU-parlamentet? På vilket sätt?

– De är otvivelaktigt mer enade än tidigare. Det pågår försök från ECR att ena till ENF men det ser hittills inte ut som om de lyckas helt. Vi har egentligen ingen som helst aning om vilka partigrupper som kommer att bildas till höger om EPP och inte heller om alla som nu ingår i EPP vill eller får stanna kvar. Med tanke på att högerextrema grupper växer runtom i Europa är risken att de tillsammans med EPP får en betryggande majoritet i parlamentet.

– Eftersom högerextrema och högerpopulistiska är de som oftast förnekar klimatpåverkan, anser att kvinnans plats är i köket, att aborträtten ska inskränkas, att pressfrihet och åsiktsfrihet är en fara, att homosexualitet är en sjukdom, att flyktingar ska hållas borta och att kultur ska vara mer hembygdsbetonat så är det rätt uppenbart att vi alla kommer att drabbas, och i synnerhet kvinnor.

– Det är vi miljöpartister som tillsammans med andra gröna kollegor lett arbetet i parlamentet för att kunna ”straffa” de länder i EU som inte upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, som till exempel Polen och Ungern. Jag personligen har ansvarat för att få till stånd ett nytt stödprogram som syftar till att ge stöd till civilsamhället som arbetar med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i EU, det vill säga att mota en utveckling mot alltmer auktoritära stater. Programmet röstades igenom med bred majoritet. Det behövs både piskor och morötter.

Du (och MP) har varit kritiska mot ministerrådets beslut när det gäller migrationsöverenskommelsen med Turkiet, varför? Du är gröna partigruppens förhandlare för Turkiet, vad innebär det och vad hände till slut med överenskommelsen?

– Turkietöverenskommelsen är till intet förpliktande. Den utfärdades i form av ett pressmeddelande. Överenskommelser med tredje land ska godkännas av parlamentet för att gälla. Vi gröna motsätter oss också innehållet i överenskommelsen som sätter rättssäkerheten i asylprocessen ur spel och bidrar till att människor försöker ta sig till EU på ännu farligare sätt.

– Det är jag som för Gröna gruppens räkning förhandlar fram parlamentets position när det gäller Turkiets anslutningsförhandlingar. Det är inte kopplat till överenskommelsen som sådan men jag är ständigt inkopplad i alla Turkietrelaterade frågor.

– Vi i Gröna gruppens migrationsgrupp har tagit fram en uppföljning av Turkietöverenskommelsen.

”Vi kommer fortsätta kämpa tills alla kvinnor går fria”, vad menas med detta löfte? Hur arbetar du för rätten till abort och andra frågor som stärker kvinnors rättigheter?

– Det specifika fall som citatet härrör från är El Salvador. Jag har vid två tillfällen besökt kvinnofängelset Ilopango där ett stort antal kvinnor sitter fängslade på grund av abort, missfall eller komplikationer vid förlossningen. Vid ett tillfälle tog jag med ett filmteam som sedan gjorde en dokumentär. I EU-parlamentet ordnade vi en videokonferens tillsammans med ledamöter i El Salvador och vi lyckades också få till en skarp resolution i EU-parlamentet med uppmaning till El Salvador att ändra lagstiftningen.

– El Salvador har världens striktaste abortlagstiftning som innebär att den som till exempel föder ett dödfött barn eller får missfall måste bevisa att de inte orsakat barnets död. Straffen kan bli upp till 50 år. Efter allt vårt arbete har flera kvinnor släppts ur fängelset men ett antal är kvar. Med andra ord kommer vi att fortsätta arbetet tills de alla är fria.

– I EU:s medlemsländer är abort absolut inte en självklarhet som hos oss. Det är ofta en kamp att få in skrivningar om SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, reds anm) i resolutioner och ännu svårare när det står abort i klartext. Mitt arbete i abortfrågan handlar därför till stor del om att förhindra att texter urholkas och istället att de stärks genom att skriva ändringsförslag som går i rätt riktning.

I en krönika i ETC skrev du att MP vill ha ”en tvingande mekanism som ger EU befogenhet att dra in medel från medlemsstater som inte uppfyller grundläggande demokratiska principer. Det är på tiden att EU ges de kraftfulla verktyg som behövs för att skydda europeisk demokrati”. Vill du förklara mer och om detta förslag kommer att gå igenom? Borde och kunde det ha tagits fram tidigare med tanke på utvecklingen?

– För att bli medlem i EU måste man lova att respektera medborgarnas mänskliga rättigheter men när man väl är medlem har EU inga fungerande verktyg för att ”straffa” de länder som inte sköter sig. Den så kallade atombomben, det vill säga att ta bort ett lands rösträtt i sådana situationer har nu testats men fungerar inte.

– Jag har arbetat med frågan under hela mandatperioden och det är uppenbart att det behövs både morötter och piskor. Moroten är programmet jag skrev om tidigare. En fungerande piska är att ta tillbaka EU-medel i de fall stater inte sköter sig. EU-parlamentet har även röstat för att göra det möjligt. Var det landar i slutänden kommer det att vara nästa parlament som beslutar om och det är ännu en anledning att mota de auktoritära krafterna.

Tre gemensamma frågor till samtliga intervjuade: Ja/nej

– JA

HBTQ-RÄTTIGHETER: Ska hbtq-personers rättigheter garanteras genom EU-gemensamma regleringar med sanktionsmöjligheter?

– JA

KLIMAT: Kommer EU att leva upp till Parisavtalet?

– JA – om vi inte får en högermajoritet i EU-parlamentet.