Varför är det viktigt att ditt parti finns representerat i EU? Vilka frågor prioriterar ditt parti under den kommande mandatperioden? Vilka drabbas mest om populisterna och högerextrema får mer makt och inflytande inom parlamentet? Det är några av frågorna vi ställde till EU-parlamentarikerna och kandidaterna i EU-valet: Jytte Guteland (S), Malin Björk (V) Soraya Post (Fi) och Bodil Valero (MP). Vi frågade också hur det går med rätten till fri abort, hbtq-rättigheter, romers rättigheter, asylrätt, klimat och försvar.

EU-parlamentsvalet, med cirka 374 miljoner röstberättigade EU-medborgare, avgörs den 26 maj. EU-valet 2019 beskrivs som det viktigaste valet sedan det första, som hölls 1979 och ett avgörande val för Europas närmaste framtid. Prognoserna tyder på att fler européer än någonsin kommer att delta.

Enligt valundersökningarna riskerar de traditionella center-vänster och center-höger partierna att förlora sin 40-åriga majoritet i parlamentet till högerpopulister och konservativa partier. EU-valet 2019 karakteriseras allt mer som valet mellan ett Europa som siktar mot demokrati och ett Europa som manipuleras av populister och högerextremister mot ett mer auktoritärt och intolerant EU bestående av ”nationer” med ”starka ledare”.

EU-fientliga högerpopulister och högerextremister har systematiskt bytt strategi och mobiliserat opinion för att ”ta över” EU-parlamentet och göra om det till sitt önskade maktcenter. I stället för att lämna EU siktar den nya vågen av högerpopulism och konservatism i Europa på att vända unionens fokus, från sociala reformer och mer jämställdhet i synnerhet, till nationalistiska, reaktionära och konservativa frågor.

Feministiska frågor, allt ifrån rätten till abort, hbtq-rättigheter, våldet mot kvinnor, lika lön, klimathoten, flyktingpolitik och motståndet mot militariseringen av migrationsfrågan, står på spel. Oron för ett nytt parlament som består av starkare extremhöger-allianser framkommer tydligt av svaren från de fyra intervjuade EU-parlamentarikerna.

Fyra EU-politiker, sju frågor

I detta nummer publicerar Feministiskt perspektiv intervjuer med EU-politiker och feminister från fyra partier: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Fyra av partiernas EU-parlamentariker, som kandiderar också i detta val, har fått sju frågor var om hoten, hoppen, kampen och visioner för Europa. Tre av de intervjuade, Jytte Guteland (S), Malin Björk (V) och Soraya Post (Fi) har regelbundet skrivit krönikor om EU-politik i Feministiskt perspektiv. Frågorna är i huvudsak relaterade till kandidaternas partipolitik och intresseområden. Detta i syfte att ge dem utrymme att belysa sina uppdrag och mål med egna ord. Tre gemensamma kortfrågor har alla fyra intervjuade svarat på.

Nedan finns länkar till rapporter och granskningar som använts som underlag för frågorna.

Asylfrågan:

– Med anledning av EU-valet har Refugees Welcome Sverige (RWS) och Flyktinggruppernas Riksråd (FARR)sammanställt en enkät som skickats ut till topp-kandidaterna från de partier som finns representerade i EU-parlamentet.

– Migration och klimat – viktigaste valfrågorna för européerna: YouGov-undersökningen

Klimat:

Inför EU-valet 2019 har Naturskyddsföreningen tagit fram rapporten “Blåslampor och bromsklossar,- granskning av de svenska EU-parlamentarikernas miljöinsatser 2014 – 2019”.

Världsnaturfonden WWF i Sveriges granskning av Europaparlamentet 2014-2019.

Ekofeminism:

Kvinnorättsorganisationen Women engage for a common future (WECF) har inför EU-valet tagit fram en mall för att rangordna partier efter deras inställning i ekofeministiska frågor, ecofeminist scorecard, med utgångspunkt från partiprogrammen. Feministen och miljöaktivisten Hanna Gunnarsson har gått igenom de svenska partiernas program och kommer fram till att Vänsterpartiet har bäst klimatpolitik, med Feministiskt initiativ i tät följd, och att Centerpartiet har bäst kemikalie- och vattenpolitik.

#EU-valet 2019:

Information om EU-valet: 26 maj 2019: Valdag och sista chansen att rösta. Vallokalerna i Sverige är öppna mellan 08.00 och 21.00. (Källa: Valmyndigheten)

Sverige i EU: Den svenska regeringens EU-politik framgår delvis i regeringsförklaringen. En skillnad mot den förra s-ledda regeringen är att arbetsmarknadsfrågor inte betonas lika tydligt. Regeringens specifika EU-prioriteringar för 2019 är ännu inte publicerade. (Källa: Europaportalen)

Nio partier ställer upp 331 kandidater till 21 platser i Europaparlamentet. Bara hälften av de nuvarande Europaparlamentarikerna är kvar till omval. Se alla listor. Svenska kandidater till EU-parlamentet 2019.

Svenska småpartier i EU-valet: De nio nuvarande svenska partierna i EU-parlamentet är inte ensamma om att ställa upp i vårens EU-val. Det gör även 76 andra partier. Europaportalen listar dem och deras kandidater.