”Jag välkomnar att Lars Adaktussons samröre med abortmotståndare, homofober och fascister kommer upp till ytan”, skriver Malin Björk (V) och konstaterar att han inte är ensam utan en tydlig företrädare för vad som står på spel i EU-valet den 26 maj.
Den senaste tiden har den kristdemokratiska riksdagsledamoten och utrikespolitiske talespersonen Lars Adaktusson uppmärksammats i svenska medier för sitt samröre med rent fascistiska rörelser. Tidningen ETC har avslöjat att han bland annat varit huvudtalare på ett hatmöte för abortmotståndare, högerkristna och homofober i Colombia.
Själv har jag kunnat följa Adaktussons arbete i EU-parlamentet under flera år. Här röstade han konsekvent mot alla skrivningar i betänkanden som handlar om kvinnors rättigheter och sexuellla och reproduktiva rättigheter som aborträtt och sexualundervisning.
Som enda svensk ledamot röstade han till exempel emot en skrivning som säger att ”förnekandet av livräddande sexuella och reproduktiva hälsotjänster, inklusive säker abort, utgör ett allvarligt brott mot grundläggande mänskliga rättigheter”. Han röstade också emot en skrivning som lyder: ”Sexuella och reproduktiva rättigheter inbegriper tillgång till laglig och säker abort, tillförlitliga, säkra och prismässigt överkomliga preventivmedelsrådgivning samt omfattande utbildning i sex och samlevnad.”
Adaktusson brukar försvara sig med att han röstar så eftersom han inte tycker att socialpolitik som aborträtten ska vara en fråga för EU, utan avgöras på nationell nivå. Men den ursäkten håller inte.
Det finns inget svensk parti, utom möjligtvis Liberalerna, som tycker att socialpolitik ska avgöras på EU-nivå. Ändå röstar de inte som Adaktusson om aborträtten. Dessa skrivningar handlar ju inte om lagstiftande betänkanden. Det är opinionsyttringar, inte lagstiftningsärenden.
Han röstade förstås även emot alla förbättringar av föräldraledighetsdirektivet, trots att det inte handlar om att föra över mer makt till EU, utan bara att förbättra en redan existerande EU-lagstiftning.
Utöver att rösta emot SRHR-rättigheter har Adaktusson också bjudit in den högerkristna organisationen Alliance defending freedom (ADF) som gjort sig ökänd för att ha drivit rättsfall mot rätten till abort och homosexuellas rättigheter. ADF har bland annat finansierat rättegångskostnaderna för den svenska barnmorskan Ellinor Grimmark som vägrar att utföra abortvård. Adaktusson har också bjudit in Grimmarks advokat, Ruth Nordström, till EU-parlamentet.
Men hans politiska engagemang begränsas inte till abortmotståndet och andra SRHR-rättigheter. Han är också en stark anhängare av de mest hårdföra högerpolitikerna i Israel. För ett par år sedan bjöd han till exempel in Israels tidigare utrikesminister Tzipi Livni till EU-parlamentet. Livni kom aldrig eftersom hon ställde in sin resa till Belgien. Hon är nämligen efterlyst av såväl belgisk som brittisk polis för krigsförbrytelser i samband med kriget mot Gaza 2008-2009. Det hindrar alltså inte Adaktusson från att tycka att hon är en lämplig gäst att bjuda in.
Jag välkomnar att Lars Adaktussons samröre med abortmotståndare, homofober och fascister kommer upp till ytan. Jag har konsekvent tagit fajten mot honom och hans kumpaner i snart fem år.
Det är också viktigt att påpeka att Adaktusson inte är en ensam, stollig man, utan ingår i ett globalt och mäktigt nätverk. Den etablerade högern älskar att kasta uttryck som ”extremer till höger och vänster” omkring sig, men gång på gång visar det sig att dagens extremister inte verkar inom vänstern utan inom den etablerade högerns egna politiska grupper.
Det är också detta som står på spel inför valet i maj. De etablerade högerpartierna både här hemma och i Europa har visat sig farligt snabba och villiga att anpassa sig till högerextrema och nationalkonservativa krafter vare sig det gäller rasistisk politik, kvinnofientlighet, eller antidemokratiska inslag.
Den goda nyheten är att det finns ett motgift – och det är en växande vänster. Vi kommer inte låta dem ta vårt syre och inskränka våra rättigheter. Vi kommer mota tillbaka dem med våra ”extrema” politiska förslag om jämlikhet, rättvisa, och krav på kvinnors rättigheter.
