Förvaltningsrätten i Stockholm har prövat föreningen Sveriges unga muslimers (SUM) rätt till statsbidrag. Slutsatsen: Skäl att avslå föreningens ansökan om bidrag för 2017 eller återkräva bidrag för tidigare år saknas.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) avslog i april 2018 återigen föreningen Sveriges unga muslimers (föreningen) ansökan om bidrag för 2017 och krävde tillbaka bidragen för 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016. Detta då SUM inte ansågs ”uppfylla kravet på att i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering”.
Även i december 2016 nekades SUM bidrag, då enbart för kommande föreningsåret 2017 efter att ha erhållit bidrag sedan 1993 utan anmärkningar. Beslutet överklagades och MUCF fick bakläxa även den gången, men stod likväl fast vid tidigare hållning i det nya och mer långtgående beslutet. SUM överklagade återigen beslutet får rätt igen.
Rådmannen Kerstin Andres förklarar förvaltningsrättens ställningstagande såhär:
”Domstolen har bedömt att föreningen har visat att organisationen vidtagit åtgärder mot de medlemmar och medlemsföreningar som agerat odemokratiskt och avbokat föreläsare som uttryckt odemokratiska idéer. Domstolen har inte heller funnit någon koppling till Muslimska brödraskapet. I bedömningen har domstolen också tagit hänsyn till att föreningen genomfört demokratifrämjande insatser och bedrivit ett förebyggande arbete mot extremism.”
SUM välkomnar förvaltningsrättens dom.
– Beslutet om att neka oss statsbidrag har främst påverkat våra medlemmar som består av barn och ungdomar. Vi har bland annat inte längre kunnat arrangera sommarkollo för de barn som inte har råd att åka på semester som vi brukar. Föreningsfriheten har begränsats för medlemmar och man skickar tydliga signaler till dem att de inte får delta i föreningslivet på lika villkor, säger Rashid Musai i ett pressmeddelande.
Även MUCF kommenterar domen i ett pressmeddelande:
– Vi kommer nu att analysera domen för att besluta vilka åtgärder vi ska vidta och om vi kommer att överklaga domen, säger Lotta Persson, chef för avdelningen för stöd och samverkan.
– Den rapport som låg till grund för beslutet om att neka SUM organisationsbidrag saknade källhänvisningar, något som har varit genomgående i MUCF:s bevisföring, säger
Silas Aliki, juridiskt ombud för SUM.
Aliki, som har arbetat ideellt med överklagandet, konstaterar att de ekonomiska förutsättningarna varit väldigt olika för parterna, och ifrågasätter hur bra det är för rättssäkerheten att möjlighet att söka ekonomisk rättshjälp saknas i den här typen av mål.
Flera ledarskribenter lyfter fram delar av domen som i stället bekräftar att SUM-föreningar bjudit in olämpliga föreläsare, bland dem Expressens krönikör Sofie Löwenmark. Till skillnad från förvaltningsdomstolen anser hon inte att det ska räcka att vidta åtgärder i efterhand, och hon räknar med att förvaltningsdomstolens dom kommer att överklagas.
”SUM har i regel agerat först efter medial granskning. Men det är mycket svårt att tro att man inte varit medveten om vilka föreläsare det är som föreningarna har bjudit in”, skriver Löwenmark.
