I omkring 500 städer runtom i Colombia hölls på torsdagen sociala protester inom ramen för en generalstrejk sammankallad av fler än 50 organisationer ur civilsamhället. Protesterna rör allt från nyliberala åtstramningspaket, höjda elpriser och miljöförstörelse till krav på bättre tillgång till utbidlning, efterlevnad av fredsavtal, respekt för mänskliga rättigheter inklusive hbtq-rättigheter.
Den historiska generalstrejken i Colombia kommer i kölvattnet av upproren i Chile och Bolivia, med krav på social och ekonomisk rättvisa, och har samtidigt sin egen kontext. Dagligen rapporteras mord på sociala ledare och människorättsförsvarare, kvinnor och män, urfolk och jordbrukare. Terrorn är närvarande trots det fredsavtal som slutits efter decennier av inbördeskrig och generalstrejken stöds av breda sektorer i samhället.
Bombningen i augusti av vad militären beskrivit som Farc-dissidenter – avhoppare från fredsavtalet – släckte nio barns liv. Försvarsministerns tvingades avgå och upprördheten som dådet väckt bedöms ha bidragit till den stora uppslutningen i demonstrationstågen.
Inför protesterna stängde president Ivan Duques regering gränserna och placerade ut militärer i flera städer i syfte att upprätthålla ”den allmänna ordningen”. Åtminstone 24 venezolaner utvisades, anklagade för att vilja infiltrera demonstrationerna, och omstridda razzior genomfördes mot kulturcentra och alternativmedier, rapporterar El Espectador. Och under torsdagen infördes undantagstillstånd i flera städer. Demonstrationen i huvudstaden Bogotá skingrades med tårgas när den nått fram till centrala torget Plaza Bolivar efter konfrontationer mellan maskerade personer och kravallpolis.
Tillträdande borgmästaren Claudia López berömde på Twitter Bogotábornas kreativitet i de fortsatta protesterna där företrädare för vad hon beskriver som en majoritet av medborgarna genomförde en klassisk cacerolazo, det vill säga bankade på kastruller. Lópes skriver att demonstranterna vägrade låta ”minoriteter som inte representerar dem överskugga deras fredliga manifestationer och legitima krav”.
Duques kampanj i valrörelsen 2018 vände sig emot fredsavtalet som tecknades med Farc-gerillan för tre år sedan av Duques företrädare på presidentposten Juan Manuel Santos. Kampanjen backades upp av expresidenten Álvaro Uribe, i vars regering Santos var försvarsminister. I oktober i år ställdes Uribe, som första expresident i Colombia, inför rätta anklagad för korruption och paramilitära kopplingar. En komplicerad juridisk process som ännu inte är avgjord.
Nu kräver generalstrejkens organisationskommitté ett möte med Ivan Duque för att få till stånd en dialog om orsakerna bakom protesterna med presidenten. Kommittén inväntar hans svar, men uppmanar samtidigt till beredskap på att ”utveckla nya gatuaktioner om regeringen fortsätter att försumma kraven och att tillkännage och planera regressiva reformer”.
