”Min bestämda uppfattning är att det spelar roll för politikens utformning att de beslutande är representativa för befolkningen”, skriver Jytte Guteland (S) och lovar pressa EU-kommissionens nya ordförande att hålla sitt löfte om könsbalans bland kommissionärerna.
I dag jobbar jag min första dag efter semestern. Nytt kontor. Lägenhet med fuktskada. Flyttlådor överallt. Nya lärare och förskollärare till barnen. Inpasseringskortet kvarglömt därhemma. Allt är lite kaos. Samtidigt vet jag ju att vi snart är inne i vardagsrutinerna igen och att det kommer bli viktigt och spännande.
Den första fajten i höst handlar om vilken EU-kommission som den nyvalda ordföranden Ursula von der Leyen, ska utse. Europaparlamentet har en viktig roll, att granska de kandidater som medlemsländerna har nominerat. Det är nu vi kan pressa den kommande kommissionen på vilken riktning vi vill se för politiken. För mig och mina S-kollegor kommer det handla om båda att säkra kompetensen på de kandidater som vill bli valda, men också kräva att de står för en jämställd, socialt och ekologiskt hållbar framtid.
Den första utgångspunkten är att vi vill se en jämställd kommission. Vi har ett bättre utgångsläge än någonsin mot bakgrund av att vi för första gången inte bara en kvinna som ordförande för kommissionen, utan också en ordförande som har lovat utse en jämställd kommission. Givetvis kommer vi att pressa von der Leyen på hennes löften om detta.
Historien för EU-kommissionen är gubbig. Förra mandatperioden var endast 9 av 29 kommissionärer kvinnor. Den kvinna som under den senaste mandatperioden har innehaft EU:s högsta post är Fredrica Mogherini, i egenskap av vice ordförande för kommissionen och den höga representanten för utrikes och säkerhetspolitik.
Om man vill vara kritisk har just denna post använts som en del i att EU skall se mer jämställt ut, då kvinnor har innehaft den de senaste tio åren, men inte fått tillträde till positionerna som ordförande för kommissionen, rådet och som talman för parlamentet. Innan Mogherini satt brittiska Catherine Aston på posten. Brexit-förhandlare har också seglat upp som en tung post för tillsättning under denna period.
Traditionellt har också de manliga kommissionärerna haft tyngre portföljer. De har ansvarat för energiunionen, euron, finansiell stabilitet, sysselsättning, bättre lagstiftning, säkerhet, jordbruk samt ekonomiska och finansiella frågor. Kvinnorna har oftast tilldelats lättare portföljer, bortsett från utrikes och handel, till exempel socialpolitik, jämställdhet och digitala ekonomin.
Vi Europaparlamentariker har därför en viktig roll att inte bara fokusera på att antalet kommissionärer är jämställt, utan också kräva att van der Leyen fördelar tunga portföljer med mycket lagstiftning också till kvinnor.
Min bestämda uppfattning är att det spelar roll för politikens utformning att de beslutande är representativa för befolkningen. Det handlar inte om att vi är fundamentalt olika, det handlar om att vi bär med oss olika erfarenheter in i beslutsrummet. Det råder också delade meningar om och ifall politiken förändras med fler kvinnor i beslutande ställning, men det beror självklart på att det är svårt att särskilja hur besluten skulle se ut vid olika könsmajoritetsförhållanden.
Ofta krävs det en kritisk massa för att konservativa majoriteter och strukturer ska falla. Kvinnor har i de flesta parlament, regeringar eller för den delen EU-kommissioner nått det inflytandet. I Sverige vet vi ju att vår förhållandevis jämställda representation av politiker har gått parallellt med jämställdhetsreformer i samhället.
I Europaparlamentet är det också väldigt tydligt att kvinnliga ledamöter är kraftigt överrepresenterade i jämställdhetsutskottet (så har det alltid varit) det är kvinnliga parlamentariker som har varit mest engagerade i frågor som rör sexuella och reproduktiva rättigheter, inklusive rätten till abort och kvinnors ekonomiska självständighet.
Nu startar arbetet för kommande fem år. Jag ska använda Ursula van der Leyens egna löften och pressa henne till att först utforma ett jämställt lag, sedan en jämställd väg framåt. Jag lurar mig inte att tro att det blir lätt, men jag är övertygad om att vi ska ordentligt framåt den här gången.
