Ordningsvakters våld mot fyra pojkar i Kista galleria i början av januari är föremål för polisutredning. Förra veckan samlades Järvabor för ett samtal om händelsen, bland dem oroliga och besvikna mammor:
– Vi flydde krig och våld för att våra barn ska slippa våldshandlingar... Vi kom till Sverige och har sett det som vårt land, som våra barns hemland. Men våra barn behandlas som skräp, ingen bryr sig om dem.
I en fullsatt sal i Husby Folkets hus diskuterade Järvabor händelsen den 5 januari i Kista galleria där fyra pojkar misshandlades av ordningsvakter.
Frågan som mötet reflekterade över är att ”alla barn är allas barn” och i så fall varför samhället inte bryr sig om barnen i förortens rättigheter och trygghet.
Samtalet leddes av Maryam Osman, som noggrant och skickligt varvade mellan panelen och publiken och skapade en demokratisk dialog där alla fick utrymme att uttrycka sina åsikter om händelsen och sätta ord på sin oro för barnens trygghet.
Sofia Mohamed, syster till en av pojkarna, satt i panelen och berättade om händelseförloppet, sammanfattningsvis sade hon:
– Under jullovet gick min 12-åriga lillebror tillsammans med några jämnåriga och lånade ett rum på biblioteket. De var förmodligen högljudda och bibliotekspersonal kallade till ordningsvakter. Vakterna var aggressiva och pojkarna protesterade och filmade händelsen. ”Ni ska ut härifrån, ni får inte vara i gallerian”, sade vakterna. Pojkarna kände sig kränkta och frågar varför de ska gå ut när de inte har gjort något. I ett mobilfilm visas hur vakter försöker knuffa ner en av pojkarna från rulltrappan medan han frågar ”vad har jag gjort…” Ordningsvakterna knuffar bort pojkarna, ut ur gallerian, de slänger ner min bror på marken vilket ledde till att han fick en hjärnskakning.
Muad Suleiman, en av de fyra pojkarna, berättade för Nyhetsbyrån Järva att ordningsvakten tryckte ner honom på golvet och att han kunde inte andas. Nyhetsbyrån Järva, som träffade pojkarna direkt efter händelsen, skriver: ”När ordningsvakterna såg att Muad filmade var det honom de fokuserade på. Ytterligare ett videoklipp dokumenterar vad som händer. Den kvinnliga vakten brottas våldsamt med Anas, och den manliga ordningsvakten använder våld mot Muad. Han vrider pojkens arm och knuffar honom våldsamt ner på golvet. (Muad är tolv år och väger 32 kg.) När Muad försöker komma loss, sätter vakten ett knä i ryggen på honom.”
– Vi måste filma dessa händelser, lokala medier skriva och vi reagera, annars uppmärksammas inte dessa händelser, sade Leandro Schclarek Mulinari, kriminolog och en av de medverkande i panelen.
Sådana händelser tillhör enligt Mulinari vardagen. Män som rasifieras som icke-vita, unga killar, stoppas och trakasseras av vakter.
– Studier i Finland visar att unga med somalisk bakgrund riskerar stoppas av vakter tio gånger fler än finnar, unga från mellanöstern riskerar sex gånger oftare att stoppas av vakter, sade Mulinari.
Ilyas Hassan från organisationen Förorten mot våld satt i panelen och tyckte att:
– I Sverige, om du är svart, muslim och dessutom från Somalia, löper du stor risk för diskriminering på arbetsmarknaden och att utsättas för våld. Många av oss har erfarenhet av liknande händelser. Detta är inte en enskild händelse, för många av oss är detta vardagen.
I panelen: Ilyas Hassan och Emma Ström, från Förorten mot våld, Sofia Mohammad, Ola Mattsson, Rädda barnen, kriminologen Leandro Schclarek Mulinari och psykologen Erika Mattelin.
Från publiken höll många med och menade att det inte är alltid som sådana händelser filmas och då blir det ord mot ord.
Emma Ström från Förorten mot våld menade att övervåld alltid är fel och att när det drabbar barn är det farligt.
– Det är problematiskt att ingen ska få kritisera ordningsvakter och polisers arbete.
Rädda barnens Sverigechef Ola Mattsson påpekade att Rädda barnen har kontaktat flera bolag med ordningsvakter och erbjudit dem hjälp med att analysera deras verksamhet ur ett barnperspektiv. Barnombudsmannen har enligt Mattsson kritiserat avsaknaden av barnperspektiv i ordningsvakternas utbildning.
– Man nämner visserligen barnkonventionen i utbildningen men inte vad våld mot barn betyder.
I ett pressmeddelande efter händelsen i Kista föreslog Rädda barnen att ”ordningsvakters utbildning, och dess implementering, utvärderas och eventuellt förändras”. Rädda barnen vill också att ”beslutsfattare överväger ett rapporteringssystem där ordningsvakters ingripanden mot barn dokumenteras och kontinuerligt följs upp”.
Flera i publiken tyckte att det är bättre att ungdomar hänger på bibliotek än på andra ställen och att bibliotekspersonalen behöver utbildas för att handskas med barn.
Paneldeltagaren och psykologen Erika Mattelin ansåg att bibliotekspersonal kunde agera annorlunda.
– De kunde till exempel ringa hem till föräldrarna, de kan ha förebyggande strategier innan känslor tar över, de kan bygga relationer med barnen, föra dialog.
Flera i publiken kritiserade Kista galleria för att anlita ”sådana vakter” och vill diskutera en aktion från lokalbefolkningen i egenskap av konsumenter, om ledningen inte tar itu med problemet. Många påminde om att ordningsvakter får 80 timmars utbildning och att det inte gör dem lämpliga att hantera situationer där barn är inblandade.
Systern till en av de misshandlade pojkarna sade:
– Vi ställer förstås olika krav på barn och vuxna som har en yrkesroll. Två veckors utbildning för ordningsvakter med stora befogenheter är för lite.
Detta höll många i publiken med om. En som själv arbetar som ordningsvakt tyckte att 40 timmar utbildning inte är adekvat. En annan tyckte:
– Att satsa på ordningsvakter är att satsa på konfrontation, istället ska man satsa på fritidspedagoger.
Mammorna: ”Det gör ont”
Pojkarnas mammor begärde ordet, en av dem började tala:
– Vuxna vakter sitter på ett barn som väger 32 kilo. Och de skyller på oss mammor och säger till oss att vi inte har uppfostrat våra barn, men det är våra barn som utsätts för våld, får skador… Barnen får en bild av samhället att det är våld som gäller, vad händer när dessa barn blir äldre och starkare?
– Vi känner att vi inte behandlas rättvist, våra barn känner så, de tycker att ingen bryr sig om deras rättigheter… Vi kom till Sverige och har sett det som vårt land, som våra barns hemland. Men våra barn behandlas som skräp, ingen bryr sig om dem.
– Min pojke är rädd, vill inte gå ut, alla barn i området är rädda och vägrar gå ut sedan denna händelse, vi är utsatta och ingen bryr sig.
En annan av mammorna tog ordet:
– Jag har uppfostrat sex barn, fyra av dem läser på universitet och jobbar. Jag har gjort allt för att mina barn ska lyckas och sköta sig. Min lilla pojke är en bra pojke, han ville vara på biblioteket, det de gjorde mot honom gör mig ont, när jag ser på filmklippet, när vakterna drar i honom och hur mitt barn skriker: ”det gör ont”. Och vakter säger till honom: ”du har inga rättigheter”. Mitt barn ligger vaket på nätterna nu. När han sover får han mardrömmar. Mannen som slog honom går fri medan mitt barn skriker på nätterna.
– Jag vill att de personer som slog mitt barn ska åtalas. Mitt barns rättigheter ska värnas. Sådana aggressiva människor ska inte ha rätt att jobba som vakter.
Ytterligare en mamma ville berätta:
– Många barn angrips av polis och vakter när ingen lyckas filma. Vi flydde krig och våld för att våra barn ska slippa våldshandlingar… Vi är föräldrar, vi älskar våra barn, vi vill att de ska bli bra medborgare. Men vi är oroliga för våra små barn, hur ska de leva i detta samhälle. Jag är mamma till fem barn, fyra är universitetsutbildade och jobbar, men jag är orolig för den yngsta, han vill hänga med sina kompisar och vara på Kista gallerian, hur ska jag skydda mitt barn?
– Ett av mina barn är själv väktare, jag säger alltid till honom, gör inget dumt mot andra, använd inte våld. För någon vecka sedan slutade han jobb och bytte till civilkläder och åkte hem till Husby. Polisen stoppade honom i Husby och frågade: ”vad gör du här?”.
– Vad ska vi göra? Vi är medborgare i detta land, våra barn jobbar och sköter sig, ändå utsätts de för våld och trakasserier. Jag blir diskriminerad på grund av min huvudduk och hudfärg. Vi är oroliga och känner oss inte trygga.
Mammorna vill se rättvisa och att deras barn ska känna sig trygga. Många i publiken framhöll att polisanmälan ändå inte leder till åtal. Ilyas Hassan från Förorten mot våld lovade att de kommer att följa upp den polisanmälan som föräldrarna har gjort mot Securitas ordningsvakter.
Securitas vd Joachim Källsholm uttalar sig i ett pressmeddelande: ”Vi på Securitas har noggrant gått igenom allt material som kommit oss till känna via media men också den incidentrapport som biblioteket i Kista Galleria upprättat samt Kista Gallerias (vår kunds) egna videoupptagningar av händelsen. Enligt vår bedömning har de ordningsvakter som varit inblandade i incidenten inte gjort sig skyldiga till någon form av lagöverträdelse eller brott i samband med händelsen.”
Vad ska göras?
Ilyas Hassan från Förorten mot våld menade att det finns bara ett sätt att stoppa detta våld och det är genom att förortsborna organiserar sig och gör sina röster hörda. Hassan sade att ojämlikhet och dess konsekvenser ökar i Sverige och att flera liknande utredningar av våld mot barn och unga inte har lett till åtal.
– Alla är inte lika värda i det här landet. Som #metoo-rörelsen skakade samhället är det dags för oss att berätta och skaka om… Vi måste fortsätta organisera oss, belysa det som händer som ett samhällsproblem och inte acceptera sådan behandling. Vi har lika mycket rättigheter som alla andra.