I samband med det senaste årsskiftet i Brasilien önskade man ”ett gott 1964”. En sak var man säker på när 2019 började: att den före detta yrkesmilitären Jair Bolsonaros tillträde till landets presidentskap skulle innebära en resa tillbaka i tiden. En resa mot en av vår tids mörkaste perioder, Brasiliens tjugoåriga militärdiktatur.

Hans rykte som ”galning med reaktionära uttalanden” har orsakat rädsla och avsky, men samtidigt var det just denna retorik – såsom med Donald Trump i USA – som gjorde honom till president. Nu, efter en månad, har Bolsonaro redan hunnit vidta flera åtgärder som visar att de nästkommande fyra åren kommer att kräva starkt motstånd av alla utsatta minoritetsgrupper.

Jag vill ge en inblick i vad som kan förväntas när det gäller kvinnors och hbtq-personers rättigheter: Den 1 januari svärs Bolsonaro svärs in som president. En av hans allra första åtgärder är att förändra texten om landets riktlinjer för mänskliga rättigheter så att de inte längre inkluderar hbtq-personers rättigheter.

”Mänskliga rättigheter för de rätta människorna” är Bolsonaros motto. Han har en egen
uppfattning om de mänskliga rättigheternas innebörd och har visat den under hela sin kampanj
med sina reaktionära uttalanden. Till exempel sa han, under en intervju, att kvinnor bör
får sämre lön än män då de blir gravida. Det var också han som sa till en kollega i
kongressen att hon inte ens förtjänade att våldtas av honom då hon är för ful. Det var han
som sa att han hellre skulle se sin son död än homosexuell. Det var han som sa allt detta och mycket mer och därför blev han symbol för vad alla som kämpar för en rättvisare värld inte kan acceptera i en president.

Redan förra året började Bolsonaro utse sina ministrar och avisera tvivelaktiga förändringar i Brasiliens departement, såsom borttagandet av bland annat arbetsmarknads- och kulturdepartementen. Sedan januari har regeringen dessutom redan anställt 30 militärer i viktiga positioner – ett större antal än under den militära diktaturen.

Till minister för departementet för kvinnor, familjen och mänskliga rättigheter
departementet utsåg Bolsonaro Damares Alves, en konservativ pingstpastor som öppet uttrycker sig emot aborträtten och hbtq-rörelsen. I samband med tillträdet sa hon att Brasilien går in på en ny era där ”pojkar klär sig i blått och tjejer klär sig i rosa”. Att i den nya regeringen skulle ”tjejer betraktas som prinsessor och pojkar som prinsar” och att den nya regeringen kommer att sätta punkt för vad de kallar ”ideologisk indoktrinering”.

Både Damares och Bolsonaro är anhängare av den konservativa rörelsen ”opartisk skola”, som
startades i fjol och har försökt driva på ett lagförslag med samma namn i kongressen. Syftet är
att rädda de brasilianska skolorna från den ”ideologiska indoktrinering” som den
”organiserade armén av vänstermilitanter förklädda som lärare” sägs stå bakom. De vill bland annat kontrollera sexualundervisningen på skolorna och förbjuda begrepp som ”genus” och ”sexuell orientering” i klassrummen. Bolsonaro har till och med uppmanat eleverna att spela in sina lektioner för att hindra lärarna från att föra fram ”tvivelaktiga åsikter”.

Den 12 januari publicerar O Globo, en av landets största tidningar, ett förstasidesreportage om det ökade antalet mord på kvinnor i Brasilien. 33 kvinnor mördades under de första elva dagarna 2019. Brasilien förekommer i flera organisationers rapporter som ett av de sämsta länderna att vara kvinna. Enligt de senaste uppskattningarna mördas en kvinna varannan timme i Brasilien. Varje timme utsätts cirka femhundra kvinnor för någon typ av aggression. Var elfte minut utsätts en kvinna för våldtäkt.

Brasilien är också landet där flest hbtq-personer mördas. Enligt en rapport från Transgender
Europe, som publicerades 2017, svarar Brasilien för över hälften av morden på
homosexuella i världen. Antalet dödsfall är till och med högre än i länder där homosexualitet
bestraffas med döden. Brasilien är dessutom ledande i antalet mord på poliser och aktivister för mänskliga rättigheter, miljön, ursprungsbefolkning, enligt Amnesty international.

Den 15 januari skriver Bolsonaro under ett dekret som underlättar vapeninnehav.
Bolsonaro gillar att posera för porträtt med ett inbillat maskingevär i sina händer. Han gillar
också att låtsas skjuta vänsteraktivister med det när han håller tal, inför skratt och applåder från sin publik. Ett av hans starkaste löften under kampanjen var att luckra upp reglerna för vapeninnehav i Brasilien och det tog inte lång tid innan han förverkligade löftet.

Efter förändringarna behöver man inte längre bevisa ett faktiskt behov av beväpning, varje person tillåts äga ett större antal vapen och under en längre tid. En undersökning som gjordes i december förra året visade att 61 procent av Brasiliens befolkning fortfarande är emot folkbeväpningen.

Den 24 januari meddelar den öppet homosexuella kongressledamoten Jean Wyllys att han säger upp sin plats i kongressen och lämnar Brasilien efter att ha mordhotats. Nyheten om Jean Wyllys kom samtidigt en koppling avslöjades mellan en av Bolsonaros söner och den milis som verkar ligga bakom avrättningen av politikern Marielle Franco i mars förra året. Nästan ett år senare är mordet ännu inte löst.

Efter mordet på Marielle Franco hade Jean Wyllys börjat leva med ständig eskort av livvakter. ”Innan dess riktades mordhot mot mig, men konstigt nog inte mot henne, så jag trodde aldrig att de hoten skulle förverkligas och därför begärde jag inte eskort. Men efter avrättningen av henne insåg jag risken”, berättar han i intervjun där han meddelar sin avgång.

Motståndet till detta kit, som inte ens fanns, bidrog till Bolsonaro-kampanjens framgång. Jean Wyllys var den enda öppet homosexuella i den brasilianska kongressen och den främsta talespersonen för hbtq-frågor. Han är ansvarig för några lagförslag som bidrog till framsteg i genus- och jämställdhetsfrågor, till exempel João Nerys lag, som säkerställer transpersoners rätt till namnändring.

Brasilien ligger efter i genusfrågor och denna lag, som infördes nyligen, gav hbtq-personer en av de rättigheter som de nu är rädda att förlora med den nya konservativa regeringen, liksom rätten till borgerlig vigsel och rätten till särskilda hälsotjänster på offentliga sjukhus.

Att Bolsonaro längtar efter en återgång till Brasiliens mörkaste år är ingen hemlighet. Enligt presidenten var felet med diktaturen att den ”utförde tortyr utan att mörda”. Vid omröstningen i kongressen, som förverkligade kuppen mot Dilma Rousseff 2016, hyllade Bolsonaro översten Ustra, diktaturens mest fruktade militär och chef för den verksamhet som utförde tortyren mot henne.

Nu verkar Bolsonaro försöka ge demokratiska konturer till det som i själva verket är en regering med stark militär närvaro, en statschef som öppet uttrycker sig emot mänskliga rättigheter och en allt större reaktionär och konservativ andel av befolkningen som nu har större tillgång till vapen. Även om vi officiellt inte befinner oss under en ny militärdiktatur så känns jämförelsen med 1964 i praktiken rimlig på många sätt.

Omständigheterna är oroväckande för hela befolkningen men särskilt för de mest utsatta.
För kvinnor och hbtq-personer är det främsta problemet ökningen av den redan allvarliga
vardagliga utsattheten för våld i ett samhällsklimat som uppmanar till folkbeväpning och militär kontroll. Dessutom finns rädslan att förlora de rättigheter man har kämpat så hårt för att uppnå.

Den nya regeringen har under denna första månad visat att omvandlingen av vad som ses som mänskliga rättigheter kommer att prioriteras. Därför måste vi organisera ett ständigt och systematisk motstånd för att skydda utsatta gruppers integritet och rättigheter. Vi behöver internationellt stöd och uppmanar de länderna där jämlikhet och jämställdhet redan är en
självklarhet till uppmärksamhet i sina mediekanaler.