Inom ramen för regeringsuppdraget att genomföra utbildningsinsatser riktade till socialtjänsten och närliggande verksamheter har Jämställdhetsmyndigheten tagit fram fem kortfilmer, som lanseras på Svenska filminstitutet i Stockholm på tisdagen.

Filmerna är utformade i samarbete med fem #metoo-upprop som inte är branschanknutna utan kopplade till särskilt utsatta livssituationer. Bakom uppropen står kvinnor i prostitution och människohandel, kvinnor med missbruksproblematik, döva och hörselskadade kvinnor, samt kvinnor med funktionsnedsättning.

– #Metoo är så mycket mer än de medierubriker som följt i dess spår. Det är viktigt att vi fortsätter att följa upp uppropen och dess krav på förändring, och dessa informationsfilmer riktade mot yrkesverksamma inom socialtjänsten är ett led i det arbetet, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Under lanseringen medverkar jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

– Såväl aktuell forskning som #metoo-uppropen visar på den enorma strukturella utmaningen vi har med mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuella trakasserier. Att alla, oavsett livssituation, får ett gott bemötande och ett likvärdigt stöd och skydd är en viktig del av arbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld, ett samhälle där alla kan delta på samma villkor, säger Lindhagen.

Feministiskt perspektiv ställde tre frågor till Katarina Björkgren, senior utredare av mäns våld mot kvinnor på Jämställdhetsmyndigheten.

Vilka förändringar, mer konkret, är det meningen att filmerna ska kunna leda till?

– Syftet med filmerna är att ge röst till uppropen så att de lever kvar och kan spridas brett. Vår förhoppning är att filmerna används för att sätta ljuset på den särskilda utsatthet det innebär att vara våldsutsatt och befinna sig i någon av de livsomständigheter som filmerna skildrar. I filmerna är det representanter för uppropen som beskriver utsattheten och ett bristfälligt bemötande av samhällets instanser. Vi vill på ett enkelt och direkt sätt tala till chefer, beslutsfattare och politiker, alltså personer med makt att förändra våra system att få till en nödvändig förändring för att alla ska få det stöd och skydd hen har rätt till vid våldsutsatthet. Vi har en lagstiftning som ska gälla lika för alla.

Filmerna har tagits fram i samarbete med berörda #metoo-upprop: #intebättreförr; #intedinhora; #utanskyddsnät; #slådövörattill och #slutvillkorat. Vilka är de viktigaste slutsatserna som myndigheten drar av samarbetet?

– Den viktigaste slutsatsen av vårt samarbete är att de som blivit utsatta och inte fått adekvat hjälp av samhället bäst kan visa på de brister som finns. Som myndighet är det sedan vår uppgift att arbeta för en förbättring med utgångspunkt i det som framkommit i vår samverkan. Genom att vår kunskap ökar får vi också större möjlighet att påtala de brister som finns i vårt system för beslutsfattare och andra.

Flera myndigheter har fått regeringsuppdrag kopplade till #metoo och Jämy har en samordande roll. Vad har åstadkommits hittills, som konsekvens av #metoo, och vad är på gång framöver?

– Jämställdhetsmyndigheten har ett särskilt uppdrag som handlar om att samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier. Barn och ungas situation ska särskilt belysas. Med anledning av det har vi inventerat och kartlagt vilka uppdrag andra myndigheter, organisationer och aktörer har fått kring sexuella trakasserier och vad de gör inom ramen för sina uppdrag. Syftet är att skapa en bättre bild av vilka aktörer som gör vad inom sakområdet, undvika dubbelarbete och hitta synergier med andra aktörer och verksamheter. Detta är avgörande för att Jämställdhetsmyndigheten ska kunna utföra uppdraget på ett effektivt sätt.

Som exempel på vad som redan gjorts nämner Björkgren dialogmöten med berörda myndigheter, civilsamhälles aktörer som aktivt arbetar för att motverka sexuella trakasserier och våld samt samordnare från fler upprop, förutom de som filmerna uppmärksammar exempelvis #nödvärn, #orosanmälan, #virivermurarna och #teknisktfel. Jämställdhetsmyndigheten har även träffat aktörer som kartlagt barn och ungas situation eller har kännedom om barns erfarenheter, som Allmänna barnhuset, Friends, BO och DO, och även samlat in material som arbetsmarknadens parter tagit fram i syfte att stödja arbetsgivarna på ett bättre sätt.

– Vi har också identifierat att det finns ett behov att tillgängliggöra information samlat. Det kan till exempel handla om vilken lagstiftning som kan bli aktuell när det handlar om sexuella trakasserier. Eller var du kan vända dig för stöd om du är barn, ungdom eller vuxen. Det kommer inom kort finnas mycket information på Jämställdhetsmyndighetens webbplats som blir ett nav för vidarelänkning till andra aktörers information och insatser samt information kring vilket stöd Jämy erbjuder.