Den 20 juli beslutar riksdagen om lagen om tillfälliga begränsningar i asylsätten ska förlängas med ytterligare två år. Den redan från början hårt kritiserade lagen mötte även i denna remissrunda stort motstånd.

– Varför förlänga en lag som haft så allvarliga konsekvenser för de som berörs när den inte ens längre behövs? säger Anna Lundberg professor på institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköping universitet och en av initiativtagarna till det remissvar från ett 60-tal migrationsforskare från olika lärosäten.

2016 begränsades rätten att få permanent uppehållstillstånd. Det är numer enbart kvotflyktingar som har den rätten. Flyktingar och de som bedöms vara speciellt skyddsbehövande beviljas enbart tillfälliga uppehållstillstånd på tre år respektive tretton månader.

Dessutom gäller hårdare försörjningskrav, begränsad rätt till familjeåterförening och anhöriginvandring samt betydligt tuffare regler för asyl av humanitära skäl.

– Förändringarna i lagstiftningen har inneburit ökad ohälsa och en ekonomiskt ohållbar situation för en del av dem som sökt skydd i Sverige visar forskningen, säger Anna Lundberg.

– De ensamkommande är särskilt drabbade eftersom de fallit mellan stolarna i olika lagstiftningar och administrativa rutiner.

Flyr till Frankrike

Tanken var att de som kom till Sverige innan 24 november 2015 inte skulle drabbas av den nya tillfälliga lagen, men så har det inte blivit för alla, enligt Anna Lundberg.

– Tidigare fick ensamkommande barn permanent uppehållstillstånd, men så är det inte längre. Inte heller för några av dem som sökte asyl före brytdatumet i november 2015 även om de skulle undantas.

I remissyttrandet beskrivs också hur ungdomarna drabbats hårt av Migrationsverkets långa handläggningstider, kontroversiella åldersbestämningar samt i många fall myndighetens passivitet i att kontrollera att de unga har ett ordnat mottagande om de avvisas från Sverige.

Många av de ensamkommande är afghaner och i rädsla för att avvisas till just Afghanistan har en del ungdomar lämnat Sverige och sökt sig till andra europeiska länder till exempel Frankrike. Sverige är ett av de europeiska länder som avslår flest ansökningar för sökande från Afghanistan.

Rekommenderar amnesti

Om lagen trots allt förlängs rekommenderar de 60-talet forskarna bland annat att permanent uppehållstillstånd beviljas vid första förlängningsansökan, att allmän ”amnesti” utlovas till de ungdomar som drabbats av långa väntetider och rättsosäkra asylutredningar.

Enligt förslagen till förlängning av den tillfälliga lagen ska även speciellt skyddsbehövande ges möjlighet till familjeåterförening.

Enligt en rapport från Röda korset har den tillfälliga lagens strängare försörjningskrav drabbat asylsökande kvinnor i högre utsträckning än män eftersom kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad och en längre etableringstid på arbetsmarknaden. Vilket bland annat beror på att nyanlända kvinnor i lägre utsträckning får ta del av insatser som har stor sannolikhet att leda till jobb. Dessutom är det många kvinnor och barn som lever kvar i hemländerna.

– Då blir de mer utsatta. Det är också en orimlig konsekvens, sade generalsekreterare Martin Ärnlöv till TT.

”De som beviljas uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter beviljas endast tillstånd i 13 månader, vilket riskerar att motverka syftet med uppehållstillstånden i den typen av ärenden. Exempelvis nekas människor i vissa fall nödvändig vård på grund av att de inte har ett tillräckligt långt uppehållstillstånd”, skriver Röda korset vidare.

Ett exempel är att det är svårt att genomföra traumabehandling av personer som inte har en stabil tillvaro. Något som ökar risken för depression och posttraumatiskt stressyndrom.

Ny översikt

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har nyligen gjort en litteraturöversikt baserad på forskning om ensamkommandes upplevelser av både hinder och möjligheter. Erfarenheterna kretsar kring sju teman.

1. Säkerhet och kontroll. Upplever av förlust och trauma i kombination med osäkerhet om framtiden innebär en brist på grundläggande trygghet.

2. Det nya landet. De unga uttrycker en stark önskan att utbilda sig och anpassa sig till det nya landet. Men de beskriver även svårigheterna med att befinna sig i en helt ny kultur och sociala och strukturella hinder som kan hämma en positiv utveckling av ex hälsa och funktionsförmåga.

3. Att hantera svårigheter. Strategier som undvikande, flykt och positivt tänkande kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som viktig för välmående och förmågan att hantera svårigheter.

4. Vardagsmiljöer. Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt.Stöd och vägledning av vuxna är betydelsefullt. Kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt.

5. Stöd och vägledning av vuxna är betydelsefullt. Kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt.

6. Socialtjänst och hälso- och sjukvård. Här varierar uppfattningarna och erfarenheterna.

7. Identitet och tillhörighet. De strävar efter att både bevara modersmålet och lära sig det nya språket. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet med tidigare erfarenheter.