Naturskyddsföreningens nya rapport Miljöförsvarare under attack visar att människor som försvarar miljön blir alltmer utsatta. Morden på miljöförsvarare har ökat i en alarmerande takt. Varje vecka dödas tre miljöförsvarare enligt granskningen, som bland annat bygger på enkätsvar från 25 miljöorganisationer som Naturskyddföreningen samarbetar med runt om i världen. I rapporten framgår att konflikterna ofta handlar om företags exploatering av naturresurser, och att urfolk är oproportionerligt drabbade:

”Gruv-, jordbruks- och skogsindustrin står för flest konfrontationer med lokalbefolkningen, ofta urfolk, i de områden som exploateras. Detta är en skrämmande situation som Sveriges och andra länders konsumtion bidrar till genom ökad efterfrågan på produkter och råvaror från dessa länder.”

– Sveriges regering måste nu ta krafttag i frågan om miljöförsvarares utsatthet genom att stoppa ohållbara investeringar som drabbar både människor och miljö. Det behövs också lagstiftning som ålägger företag att genomföra seriösa riskanalyser innan de investerar i och verkar i högriskländer, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

– Att organisationer och människor som försvarar miljön övervakas, trakasseras och dödas är ett hot mot demokratin och ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Samtidigt är det också ett hot mot miljön. Världen behöver stå upp för miljöförsvararnas rätt att försvara allas vår framtid.

I samband med rapportlanseringen konstaterade Carmen Blanco Valer, urfolksaktivist och antirasistisk feminist, att något som saknas i rapporten är ett genusperspektiv. Hon pekade också på att även om urfolk endast utgör 5 procent av världens befolkning står de i frontlinjen för försvaret av 80 procent av planetens biologiska mångfald, och betonade att marginaliseringen och tystandet av urfolkens röster handlar om rasism. Blanco Valer lyfte fram att även i Sverige kränks samers och miljöförsvarares rättigheter när de motsätter sig olika former av exploatering.

Det fördes också en diskussion om avinvesteringar. Enligt Victor Galaz, statsvetare verksam vid Stockholm resilience center, kan det ge större möjligheter till inflytande att stanna kvar för en ägare som vill agera hållbart än att dra sig ur. Dock menade han att oavsett strategi krävs tvingande lagstiftning för att en aktörs ändrade beteende inte ska undergrävas av mindre nogräknade aktörer.

FAKTA/Rapportresultaten i korthet

• 88 procent av de tillfrågade organisationerna anger att läget för civilsamhället i deras respektive länder har blivit sämre under senare år.

• 80 procent uppger att de har svårt att genomföra sin verksamhet som planerat. De vanligaste formerna av utsatthet uppges vara övervakning (fysisk och digital), smutskastningskampanjer och dödshot.

• 24 procent uppger att anställda eller personer i organisationens målgrupp har blivit dödade till följd av det miljöarbete de bedriver.

• 52 procent uppger att de kan ge exempel där de själva eller deras målgrupper har trakasserats eller hotats av privata företag.

• 68 procent upplever att beslutsfattarna i det land som organisationen verkar betraktar miljörörelsen som ett hot.