Sveriges arbetsmarknad är i dag en av de mest etniskt segregerade i Europa, konstaterar Länsstyrelsen i Stockholm, som nu lanserar handboken Vit, svart eller brun – handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg, den första i sitt slag, för att möjliggöra åtgärder för jämlik tillväxt.
Länsstyrelsen i Stockholm lanserade på torsdagen nya handboken Vit, svart eller brun – handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg. Den har tagits fram av Kitimbwa Sabuni, som är utbildningsledare inom ramen för projektet Vidga normen. Projektets syfte är att främja en jämlik regional tillväxt i Stockholmsregionen genom att synliggöra och motverka de skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan vita svenskar och svenskar som tillhör synliga minoriteter.
Handboken har anpassats för svenska juridiska och kulturella förhållanden och testas nu inom ett tiotal offentliga och privata organisationer som ingår i projektet, som finansieras av Europeiska socialfonden. Tanken är att de ska få verktyg för att kunna vidta aktiva åtgärder när det gäller diskriminering kopplad till hudfärg. Detta i enlighet med diskrimineringslagstiftningen, som kräver att arbetsgivare med över 25 anställda har en plan för hur de ska arbeta aktivt mot diskriminering utifrån hudfärg.
– Det är sannolikt den första handboken i sitt slag i Sverige. Den vänder sig särskilt till organisationer och företag som är beredda att arbeta aktivt mot diskriminering kopplat till hudfärg, och därmed leva upp till diskriminireringslagen. Men boken kan också läsas av alla som är nyfikna och vill lära sig mer, säger Kitimbwa Sabuni.
Forskning om diskriminering på arbetsmarknaden visar att mycket arbete återstår när det gäller synliga minoriteter. I Stockholms län tillhör 30 procent av invånarna synliga minoriteter med avseende på hudfärg, vilket innebär att de genom sin hudfärg bryter mot normen för hur en ”svensk” förväntas se ut.
I studien Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden, som Länsstyrelsen publicerade förra året jämfördes afrosvenskars situation på arbetsmarknaden med övriga svenskar. Där framgår att svenskar födda i subsahariska Afrika eller med minst en förälder född i subsahariska Afrika behöver ha en forskarutbildning för att komma upp till samma genomsnittliga disponibla inkomst som en person född i Sverige med treårig eftergymnasial utbildning.
– Hudfärg är något som oroar svenskar. Helst vill vi inte benämna det alls. Därför har den typen av arbete mot diskriminering hittills varit ovanlig, konstaterar Kitimbwa Sabuni.
