”När EU nu börjat tumma på kvinnors rättigheter är det ett led i urvattningen av hbtqi-personers, muslimers och migranters rättigheter”, skriver Alice Bah Kuhnke (MP), som är förvånad att Sveriges liberala partier släppte fram kvinnofientliga krafter i den nya EU-kommissionen.
Så var vi här igen. Ännu en gång, med rätta, har debatten om huruvida kvinnor ska få fatta beslut över sina egna kroppar blossat upp. Det är inte första gången rätten till säkra och lagliga aborter hotas av kvinnofientliga krafter från EU-länder med konservativa regeringspartier. Det är också alldeles nyligen, inför EU-valet, som konservativa krafter i Sverige, med Lars Adaktusson i spetsen och högerns ytterkant i släptåg, fick sin högst relativa syn på rätten till abort granskad.
Ändå slås jag av en känsla av frustration. Måste vi en gång för alla acceptera och mobilisera utifrån det faktum att det är så här kort bit på vägen vi har kommit i kampen för alla kvinnors rätt till säkra och legala aborter?
Så sent som förra veckan stod jag i EU-parlamentet öga mot öga med en uttalad abortmotståndare. Den här gången med ingen mindre än den kroatiska Dubravka Suica, som kommer att bli ny kommissionär med ansvarsområdet ”demokrati och demografi”. I nuläget är det anmärkningsvärt få som känner till hennes politiska bakgrund som EU-parlamentariker.
Sucia har i sitt uppdrag som EU-parlamentariker för det konservativa regeringspartiet, röstat mot såväl kvinnors rättigheter som mot kvinnors rätt till abort och reproduktiva hälsa. Att en person som Suica ska leda politikutvecklingsarbetet för det högst otydliga politiska ansvarsområdet EU:s ”demokrati och demografi”, är ett hot mot i första hand kvinnors friheter och rättigheter men i slutändan mot oss alla.
När jag under EU-parlamentets utfrågning fick chansen att å den gröna gruppens vägnar ställa frågor till Suica var jag tydlig med min oro. Hur ska vi, med hennes befläckade förflutna, våga ha tillit i att hon kommer att försvara värdena i EU:s fördrag som tydligt understryker principen om jämställdhet, frihet och lika rätt?
Min oro blev inte mindre när Suica, gång på gång under tre timmar långa utfrågningen, bortförklarade sina tidigare handlingar och påstod att hennes ställningstaganden inte kommer att spela någon roll för hennes arbete som kommissionär. Vi gröna har svårt att tro att hennes värderingar plötsligt skulle ha försvunnit.
I en jämställd demokrati är säkra och legala aborter en mänsklig rättighet. En rättighet som vi gröna aldrig kompromissar bort för att locka nya väljargrupper eller behålla makten. Så är tyvärr fallet med den nya EU-kommissionen. Det är nu vi ser följderna av vilka värden som först offras, när en tydlig högerkommission, stöttad av liberaler och socialdemokrater, lägger fram en gemensam politik för Europa.
Vi gröna röstade mot Ursula von der Leyen som ny ordförande för EU-kommissionen. Vi röstade också mot Dubravka Suica som ny kommissionär med ansvar för ”demokrati och demografi”.
Jag är uppriktigt sagt orolig över att så många svenska politiker från andra partier röstade för den konservativa Ursula von der Leyen som ordförande för EU-kommissionen. Jag är också oroad över att även Centerpartiet och Liberalerna, i linje med den konservativa gruppen, röstade igenom en kommissionär som konstant motarbetat kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Att Kristdemokraterna har en historia av abortmotstånd är inga nyheter, men att Sveriges liberala partier nu backar upp konservativa abortkritiska värderingar är skrämmande.
När EU nu börjat tumma på kvinnors rättigheter är det ett led i urvattningen av hbtqi-personers, muslimers och migranters rättigheter. En sådan tillbakagång i utvecklingen kommer vi gröna aldrig vara en del av utan alltid protestera mot. Vi kommer aldrig tumma en millimeter på de grundläggande värden som definierar en modern jämställd demokrati. Den kamp som generationer av rättighetskämpar före oss, gjorde för oss, ska inte få gå till spillo på grund av politiskt alliansbyggande.
