Hos hushåll med längre utbildning och högre lön blir den psykiska hälsan allt bättre medan det omvända gäller för dem med kort utbildning och låg lön.

– Det anmärkningsvärda är att de här skillnaderna märks redan hos mycket små barn, säger Sara Fritzell på Folkhälsomyndigheten, som hållit i kartläggningen.

Kroniskt stresspåslag

Kartläggningen visar att för vuxna har ekonomi och sysselsättning stor betydelse, men också placeringen i den sociala hierarkin. Plus kombinationer dem emellan, exempelvis inkomst, kön och sexuell orientering. De som är arbetslösa eller har ekonomiska problem löper ökad risk att drabbas av psykiska besvär.

– Kopplingen till arbetsmarknaden är viktig, men också nivåerna i ersättningssystemen och det är först nu de har börjat öka igen, säger Sara Fritzell.

– Forskning visar att det kroniska stresspåslag som ekonomiska påfrestningar innebär kan leda till exempelvis depression. Stress skapar förändringar i vår biologi som kan göra oss mer mottagliga för all sorts ohälsa. Det går i båda riktningarna; har man sämre psykisk hälsa ökar risken för sämre inkomst.

Den psykiska hälsan är ojämnt fördelad när det gäller kön, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. I vissa grupper, till exempel bland ensamstående mammor, homo- och bisexuella, de som lever på ekonomiskt bistånd och arbetslösa unga vuxna, är psykiska besvär vanligare och bland unga med funktionsnedsättning har den psykiska hälsan försämrats över tid.

– 2014 var den goda psykiska hälsan var jämnt fördelad mellan ungdomar med funktionsnedsättning och utan. Tre år senare hade det förändrats. Det är en indikator på att något håller på att ske, säger Sara Fritzell.

Betydelsen av den skärpta tillämpningen av LSS ingår inte i Folkhälsomyndighetens kartläggning.

Tydliga samband

Den ökade koncentrationen av depression och ångest, men även självmord i den lägre inkomstgruppen sticker ut. År 2011 stod den femtedel av befolkningen som har lägst inkomst för mer än 30 procent av alla fall av självrapporterad ängslan, oro eller ångest och suicid och hälften av alla psykiatriska diagnoser.

Det ställer krav på jämlik tillgång till vård oberoende av hemadress. Det finns en risk att utlandsfödda inte får den vård de har rätt till, enligt Sara Fritzell.

Barn och unga som växer upp i socioekonomiskt utsatta hushåll rapporterar mer psykosomatiska besvär än andra i samma ålder. Andra faktorer som påverkar skattad ohälsa är till exempel föräldrarnas utbildningsnivå och födelseland.

– Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet, har psykiskt sjuka föräldrar eller som flyttar ofta riskerar att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. De sambanden är väldigt tydliga, säger Sara Fritzell.

Viktigt med tidiga insatser

Ökningen av psykosomatiska besvär hos tonåringar är mer omfattande i Sverige än i andra nordiska länder. Sedan mitten av 1980-talet har andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar som rapporterar psykosomatiska besvär fördubblats. Över hälften av de 15-åriga flickorna och en tredjedel av pojkarna påvisar symptom som sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel år 2013/14.

– De yngsta pojkarna har fler och andra former av psykisk ohälsa än flickor till exempel mer neuropsykiatriska problem, flickorna däremot lider oftare av ätstörningar, nedstämdhet och ångest.

– Tidiga insatser är viktiga, det måste bli lättare att få rätt vård snabbt. Kan vi arbeta förebyggande finns det stora vinster att göra, säger Sara Fritzell. Blir besvären långvariga ökar risken för att de också blir allvarligare.

Finns det en risk att vi medikaliserar sociala problem?

– Kanske finns det en risk att vi gör det i dag, det har vi inte studerat. Men många beskriver ju hur svårt det är att få extra stöd och hjälp i skolan utan diagnos.

Folkhälsomyndigheten ger inga lösningar utan har studerat sådant som är påverkbart, sociala bestämningsfaktorer.

– När det sker stora neddragningar i välfärdssystemet så kan det öka ojämlikheten. Likaså att uppleva kränkningar, otrygga arbetsförhållanden eller att leva på ekonomiskt bistånd. Det är alla faktorer som är vanligare bland kvinnor, arbetarklass och utlandsfödda, säger Sara Fritzell.

Går att åtgärda

Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt och står nu för nära hälften av alla sjukskrivningar. Särskilt drabbade är kvinnor som arbetar inom offentlig sektor.

– Många blir sjuka på grund av sitt arbete. Det måste vi analysera mer. Egentligen vet vi nog hur en hälsofrämjande arbetsplats ser ut, men det efterlevs inte.

Myndighetens nästa uppgift är följa upp resultaten och att titta på vilka interventioner som kan fungera. Resten är i mycket politik och någon åtgärdskonsensus där finns inte.

– Det är viktigt att lyfta fram att vissa saker av det som påverkar den psykiska hälsan negativt faktiskt är sociala faktorer som arbete och ekonomi, som går att åtgärda. Ibland tycker jag att man talar om psykisk ohälsa som vore det en orkan som sveper fram över människor. Men mycket går faktiskt att göra något åt.