I slutet av januari samlades 47 kvinnorättsaktivister från Centralamerika och andra delar av Sydamerika, samt Tyskland, Frankrike och Spanien för att uppmärksamma övergrepp och förföljelse av honduranska medkämpar, samt stärka varandras kamp, i ett fyra dagar långt erfarenhetsutbyte.
Sammanlagt 52 människorättsförsvarare från 28 sociala rörelser och 13 länder reste tillsammans genom sex territorier i Honduras för att få veta mer om den kamp som bedrivs lokalt. En politisk, miljömässig, social och territoriell kamp för att politiska fångar ska friges, offentliga resurser försvaras från privatisering, för markrättigheter, rätten till ett liv fritt från våld samt respekt för hbtq-personers och migranters rättigheter.
I ett gemensamt uttalande efter de fyra dagarna, konstaterar aktivisterna att kvinnor i Honduras ”står inför ständig kontroll, övervakning, kriminalisering, godtyckliga gripanden, förtal och multipla hot mot deras liv och deras familjer av lokala aktörer, utvinningsindustrin, statsrepresentanter och statliga såväl som paramilitära säkerhetsstyrkor.
De som identifierar sig som lesbiska, bisexuella och transpersoner, liksom de som försvarar hbtq-rättigheter stigmatiseras, förföljs och vissa tvingas på flykt. Aktivisterna konstaterar att den fundamentalistiska hatpropagandan har ökat, liksom våldet.
Aktivisterna skriver att de inför rädslans politik, inför statens och andra makters förföljelse och kriminaliseringen av meningsmotståndare hämtar kraft i sina förfäders andlighet och genom att stärka banden med kreativitet och glädje för att skapa fullständiga liv: ”Detta innebär att garantera tillgången till vatten, mark, livsmedel, boende, fri rörlighet, utbildning, hälsa och säkerhet.”
”Vi inser att kvinnorättsaktivister är politiska subjekt med kraft att förändra och centrala aktörer i den demokratiska omvandling som världen behöver.”
I uttalandet uttrycker de också sitt stöd för kvinnors legitima rättvisekamp, men också en djup oro för trakasserierna, kontrollen och övervakningen av människorättsförsvararnas och de sociala rörelsernas arbete, inte minst fortsättningen på mördade urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres kamp:
”Som feministiska rörelser hedrar vi minnet av de kvinnor vars liv har stulits. Vi erkänner och omfamnar jordbrukarnas och lenca-, garífuna-, maya Ch’orti’-folkens kamp. Vi omfamnar de honduranska kvinnorättsaktivisterna och kommer att uppmärksamma, vara vaksamma och ständigt larma om repressionen, kriminaliseringen, förföljelsen och våldet som de möter.”
