”Genom att dela sin poesi på sociala medier har hon nått fler läsare än de flesta poeter”, skriver Christin Sandberg om Rupi Kaur, vars poesi mötts av en ambivalent kritikerkår och vars Instagramkonto har miljontals följare över hela världen.
Rupi Kaur är en indisk-kanadensisk poet, författare och konstnär. Hon fick sitt stora genombrott när hon 2014 började publicera dikter på Instagram. Med sina oftast korta illustrerade dikter har hon i dag över 3,7 miljoner följare.
Rupi Kaur skriver dikter om kärlek, sex, förlust, självhat och läkning. Men även om kvinnors erfarenheter. Och om erfarenheten av att som flykting stå mellan två världar.
Både hennes debutbok mjölk och honung (på svenska 2017) och uppföljaren solen och hennes rosor (på svenska 2018) finns översatta och utgivna på svenska på Mima förlag. De båda diktsamlingarna är illustrerade med Kaurs egna teckningar.
de har ingen aning om hur det är
att förlora sitt hem
utan att veta ifall man kommer få ett nytt
hela livet
vara delad mellan två platser
en bro mellan två länder
immigrant
Rupi Kaur är född i delstaten Punjab i Indien. Hennes familj är sikher och de kom som flyktingar till Kanada när hon var liten. Hennes mamma har tagit hand om de fyra barnen och pappan arbetat som lastbilschaufför. Föräldrarna ville att hon skulle studera för att skaffa sig ett bra arbete och slippa slita ut sig med tungt kroppsarbete, som de som immigranter i ett främmande land tvingats till.
Att hon skrev, visste de inte, förrän Kaur lade upp den första egenpublicerade boken mjölk och honung på köksbordet.
Råd från en moder
”när det gällde varande
sa hon var mjuk och hård samtidigt
du behöver vara sårbar för att leva fullt ut
men tuff för att kunna överleva”
Kaur skriver fram det många känner och upplever i sitt själsliv, men själva inte alltid lyckas sätta ord på eller på annat sätt uttrycka. Genom att dela sin poesi på sociala medier har hon nått fler läsare än de flesta poeter. Och hon för en ständig dialog med sina läsare, varav många vittnar om igenkänning.
Kritikerkåren står dock delad, är i det närmaste ambivalent. Att skriva poesi på sociala medier är väl inte seriöst? Och är inte dikterna lite väl enkla, till och med banala, emellanåt?
Eller, så är det något med innehållet som inte faller i smaken.
Redan från början stötte Kaur på motstånd, då det inte var någon som ville publicera hennes första bok. Kanske berodde det på att hennes dikter om kroppsbehåring, mensblod och övergrepp inte passade in, funderar hon själv högt i en intervju med skådespelerskan Emma Watson. Hon varnades för att inte bli tagen på allvar om hon valde att publicera själv, men ansåg att hon inte hade något att förlora.
Det visade sig bli ett lyckat beslut. Debuten, den egenpublicerade diktboken mjölk och honung (2014), tog sig snabbt in på New York times bestseller-lista och har sedan dess sålt i över 2 miljoner exemplar och översatts till fler än trettio språk.
Uppföljaren, solen och hennes rosor, som kom tre år senare och beskrivs som en hyllning till kärleken i alla dess former fick även den ett varmt mottagande av läsarna.
Och framgångarna fortsätter. Rupi Kaurs poesi blir läst, även om kritikerna emellanåt dissar henne. På svenska hittar jag dock förvånansvärt lite skrivet om denna Instagrampoet som gör fortsatt internationell succé.
jag står
på det som offrats
av miljoner kvinnor före mig
och tänker
vad kan jag göra
för att berget ska växa
så att kvinnorna som kommer efter mig
får en ännu bättre utsikt
arv
Ur fotoserien Period av Prabh Kaur och Rupi Kaur.
