”Indianblod – inte ett dropp till” är temat för en grupp brasilianska urfolksaktivisters rundresa genom Europa. Deras uppdrag: att väcka medvetenhet om de kränkningar som begås av Brasiliens nuvarande regering mot landets ursprungsbefolkning och natur. Sonia Guajajara, en av de mest framträdande miljöaktivisterna i Brasilien just nu, deltog i konferensen Marx 2019 – climate change and the end of capitalism, på ABF-huset den 26 oktober.

Jag träffar Sonia Guajajara dagen innan på hennes hotell. Hon hade landat samma morgonen
och skulle fortsätta till Oslo redan dagen därpå. Stockholm var tredje stoppet på resan, efter att ha deltagit i Amazonas-synoden i Vatikanen och i ett forum för hållbar konsumtion i Berlin. Totalt reste aktivistgruppen genom tolv länder i Europa där de söker kanaler för att
uppmärksamma Brasiliens miljöpolitik under presidenten Jair Bolsonaros styre.

Hela planeten hotas

Sonia Guajajara har varit politiskt aktiv i nästan 20 år och har nu en post som
styrelseledamot i den brasilianska ursprungsbefolkningens paraplyorganisation APIB, som står bakom den pågående turnén i Europa. Guajajaras arbete har uppmärksammats internationellt och hon har medverkat i FN:s människorättskommission och klimatkonferenser. Vid senaste valet blev hon historisk som första urfolkskandidat till en vice president-post i Brasilien, för det socialistiska vänsterpartiet PSOL.

Under turnén i Europa vill hon informera såväl europeiska myndigheter som allmänheten om brasilianska produkters ursprung.

– Vi vill varna för regeringens avtal för råvaror som utvinns i konfliktzoner eller
i reserverad mark, varna för att attackerna mot Amazonas inte bara hotar skogsbefolkningen i Brasilien utan hela planeten, förklarar Guajajara.

Sojabönor, kött, trä, järnmalm, sockerrör och choklad: det är de produkterna som
konsumenterna måste vara extra uppmärksamma för. Men det räcker inte med att endast
bojkotta vissa produkter, enligt Sonia Guajajara – en del av produktionskedjan är osynlig för
konsumenterna.

– Man kan, till exempel, köpa tyskt fläsk i Sverige utan att veta att grisarna matas med
brasilianska sojabönor som kommer från såna konfliktzoner, förklarar Sonia.

Konsumtion och kamp

Därför är det viktigt inte bara med importörernas samarbete, utan också att konsumenterna
tar eget ansvar att informera sig om produkternas ursprung.

– Det krävs beteendeförändring. Men affärsmännen är också positiva till att bli mer
hållbara, säger hon.

Under konferensen talar Sonia Guajajara inte bara om hållbar konsumtion utan argumenterar också för betydelsen av urfolkens kamp mot kapitalismen och klimatförändringarna.

– Vi vill lyfta fram ursprungsfolkets erfarenhet som ett annat perspektiv än
vetenskapsmännens för att förstå naturen. Våra territorier fungerar som en barriär som
stoppar en obegränsad exploatering av Brasiliens resurser, säger hon.

Hon nämner en FN-rapport som visade att 70 procent av maten i Brasilien kommer från småjordbruk.

– Hela landet får sin mat av 1 procent av jordbruksfamiljerna, som äger endast 13 procent av marken. En annan 1 procent, de stora jordbruksföretagarna, äger 46 procent av marken men bidrar inte till matproduktionen, säger hon.

— Man får välja vilken av de enprocenten man vill stödja.

Sanktionerat våld

Sedan Bolsonaros tillträde i januari har konflikterna mellan ursprungsfolket och olagliga gruvarbetare, timmerhuggare och ”landgrabbers” eskalerat i landet. Enligt en rapport från brasilianska organisationen Indigenous missionary council (Cimi) var antalet intrång i Amazonas området mellan januari och september 40 procent fler än hela året 2018, och omfattningen av utsatta territorier ökade mer än 100 procent. För några dagar sedan mördades aktivistledaren Paulo Paulino Guajajara i ett bakhåll. Han verkade som ”skogsbeskyddare”, en aktivist vars uppdrag är att undersöka och avslöja invasioner i ursprungsfolkets mark.

– Presidentens diskurs mot oss legitimerar våldet. Trots att lagarna inte har förändrats, känner sig folk på något sätt berättigade att vara våldsamma när landets största auktoritet
uppmuntrar till det, säger Sonia Guajajara.

Bolsonaro har alltid visat sig öppet fientlig mot ursprungsbefolkningen. Ett av hans mest omtalade uttalanden under valkampanj var att det inte skulle finnas ”ens en
centimeter mark för ursprungsfolket” om han blev vald.

Viktiga sanktioner

Inte bara våldet utan också förstörandet av Amazonas har ökat under Bolsonaros regering.
Avskogningen har ökat med nästan 100 procent i jämförelse med samma period förra året, och
antalet bränder med 145 procent. Situationen nådde kritiska nivåer i juli när det brasilianska
institutet för rymdforskning INPE publicerade en rapport som pekade på en ökning med
278 procent av bränderna jämfört med samma månad året innan. Avslöjandet ledde till att institutets chef avskedades.

– Bolsonaro försöker rättfärdiga sina fel och när han inte lyckas med det så försöker han
förändra informationen. Till slut sparkar han de som inte håller med honom, säger
Guajajara.

När Brasiliens miljöpolitik i augusti hamnade i rampljuset på grund av skogsbränderna i Amazonas, anklagade presidenten miljöorganisationer för att ha anlagt dem. Det ledde till att Norge och Tyskland drog tillbaka sina bidrag till Amazonas-fonden. Denna sorts sanktioner är
viktiga, enligt Guajajara, för att sätta press på regeringen och väcka uppmärksamhet kring
problemet.

Hon påminner om att även andra beslut har tagits av sittande regering som påverkar regionen och befolkningen. Till exempel flyttades Funai, myndigheten som ansvarar för urfolksfrågor, från justitieministeriet till det nya ministeriet för frågor som rör kvinnor, familj och mänskliga rättigheter, som enligt Guajajara snarare har en moralisk än juridisk ställning. Den avdelningen inom Funai som ansvarar för avgränsningen av ursprungsbefolknings mark flyttades till jordbruksministeriet, vars politiska uppdrag sedan januari är att stödja jordbruksindustrin.

Intensivt år

Som följd av alla kränkningar har 2019 varit ett intensivt år för Sonia Guajajara och
andra urfolksaktivister. Först drev de kampanjen ”Röd januari för att visa
sitt motstånd mot Bolsonaros uttalanden under kampanjen. I april campade de framför
regeringsbyggnaden i huvudstaden Brasilia för att protestera mot åtgärderna som vidtagits av den nya regeringen de första månaderna. I augusti samlades 2 000 kvinnor i Brasiliens första demonstration av urfolkskvinnor.

– Bolsonaro har förklarat krig mot vissa delar av befolkningen, särskilt mot
kvinnor.

Hon berättar att demonstrationstågets tema var ”Territorium, vår kropp, vår själ” för att uppmärksamma hur den patriarkala koloniseringen och attackerna mot naturen och mot
kvinnokropparna är sammankopplade.

– Vi kämpat för våra rättigheter sedan koloniseringen och nu fortsätter vi att kämpa mot
den här fascistiska regeringen, säger Guajajara.

Efter intervjun följer jag med på middag med Sonia och andra journalister och aktivister. Jag frågar om hennes planer för framtiden.

Tänker du delta i nästa val också och bli politiker?

– Just nu vill jag bara jobba som aktivist. Men vi drar fortfarande nytta av valkampanjen.
Vi lyckades rikta fokus mot miljöfrågorna i valdebatterna och väcka ett nytt intresse i
samhället för ursprungsbefolkningens frågor.

Jag frågar vad hon förväntar sig av framtidens politik i Brasilien. Hon pratar om vikten av att decentralisera marken och lyfta fram jordbruksfamiljernas arbete, och om behovet av en
jordbruksreform.

– Dessutom hoppas jag på en regering som respekterar mångfalden. Och en ny attityd i
samhället mot politiken. Just nu är debatten alltför polariserad, man måste förstå att det kan
finnas många olika synvinklar.

Ljus behövs

Efter maten och ett glas öl är Sonia Guajajara redo att vila upp sig inför nästa dag. Jag följer med
henne till hotellet. Hon tycker att det är kallt.

– Jag hörde att det kommer bli ännu kallare nästa vecka, säger hon.

– Inte bara kallare utan också mycket mörkare. Det är då det är som värst för mig, säger jag.

Hon ser fundersam ut. Jag undrar om hon, såsom jag, också tänker på denna period i
Brasilien som en lång vinter, och hoppas på att snart kunna se ljuset i tunneln för en brasiliansk vår.

På kvällen lägger hon ut en bild på instagram, där hon står vid en bro i centrala Stockholm
och ler mot kameran. I texten skriver hon:

”Tar mig lite tid att njuta av solljuset. Snart blir nätterna för långa, dagarna för korta och människor kommer att ses mindre och bli mer stängda och trötta tills nästa sommar. Ljus är essentiellt.”