Publiceringen av boken Edens demoner (Los demonios del Edén), 2005, där journalisten Lydia Cacho Ribeiro avslöjade existensen av ett nätverk för sexuell exploatering av barn, uppmärksammade också att företagare och offentliga tjänstemän varit delaktiga i tysta ner detta fall av pedofili.

Efter att ha publicerat sin granskning, anklagades författaren i juli samma år för ärekränkning och förtal av en av de inblandade: företagaren José Kamel Nacif Borge.

Det var i samband med den polisanmälan som Cacho Ribeiro greps den 16 december 2005, av åtminstone tio personer, däribland poliser och privata vakter, som förde henne landvägen från Quintana Roo till Puebla, en sträcka på flera timmar under vilka hon torterades.

I samband med häktningsförhandlingarna, den 14 februari 2006, rapporterade medierna om flera inspelade samtal mellan offentliga tjänstemän och företagare, om att gripa, fängsla och skrämma journalisten.

I ett av de här samtalen pratade den dåvarande guvernören i Puebla, Mario Marín Torres, och företagaren Kamel Nacif, om hur de medverkat till gripandet och tortyren av journalisten.

Den 11 april, tretton år efter samtalen som avslöjade samarbetet mellan politiker och misstänkta pedofiler för att manipulera rättsväsendet och fängsla Lydia Cacho, utfärdade en domstol i delstaten Quintana Roo en arresteringsorder mot fyra av de inblandade i tortyren.

Domstolen riktade arresteringsordern mot Pueblas tidigare guvernör, Mario Marín Torres, företagarna Kamel Nacif Borge och Hugo Adolfo Karam Beltrán samt tidigare befälhavaren Juan Sánchez Moreno.

Enligt lokala medier släpptes arresteringsordern sedan Mario Marín åter framträtt i offentligheten för att stödja Alberto Jiménez Merino, företrädare för PRI (partiet som regerade Mexiko oavbrutet i 71 år, 1929 till 2000, reds anm), och kandidat till guvernörsposten i Puebla i höstens val.

Arresteringsordern utfärdades sedan FN:s kommitté för mänskliga rättigheter ingripit genom att den 31 juli 2018 utfärda en resolution som bad den mexikanska staten att undersöka de kränkningar av mänskliga rättigheter som begåtts mot journalisten.

I oktober 2014, när Cacho Ribeiro skickade sitt fall till FN-kommittén, återaktiverades äntligen förundersökningen som under flera år varit ”vilande”. Det året utfärdades arresteringsorder mot två poliser som 2005 transporterade journalisten från Cancún till Puebla.

Leopoldo Maldonado, advokaten från yttrandefrihetsorganisationen Artikel 19, som representerar journalisten juridiskt, meddelade att tre poliser åtalats för tortyren, en dömdes, en annan är på flykt och ytterligare en greps och är häktad under pågående rättegång.

Sedan november 2018, berättade advokaten, har ytterligare tre arresteringsordrar utfärdats mot tre poliser som inte har gripits. Hittills är det mellan åtta och tio personer som ska hållas ansvariga, från poliserna som utförde våldet till de som gav order om att hon skulle gripas och torteras.

Advokaten förklarade att en arresteringsorder för tortyr inte kan preskriberas, då det handlar om en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter, och är ett brott mot mänskligheten. I det här fallet, tillade han, står det klart att ett maskineri drogs igång för att straffa journalisten för hennes publiceringar.

Politiska personligheter är vanligen förekommande förövare när det gäller journalister. Enligt rapporten Arvet efter sex decennier: Simulering och förskjutning, framtagen av Cimac, registrerades 440 fall av våld mot kvinnliga journalister från 2 december 2012 till och med 1 december 2018.

I 39,1 procent av fallen utövades våld av företrädare för staten.

Utmärkande i Lydia Cachos fall, som är det första där FN-systemet agerat i ett fall där offentliga tjänstemän utövat våld mot en kvinnlig journalist, är att FN-resolutionen även uppmanar till avkriminalisering av brotten ärekränkning och förtal i alla federala enheter.

Dessa brott återstår att upphäva, samtidigt som åtgärder för att garantera beskydd för journalister och människorättsförsvarare som är i fara behöver vidtas och uppföljningsmekanismen stärkas i fall av sexuell tortyr.

Översättning: Jenny Rönngren