Familj, personligt driv och ett brett stödsystem är avgörande faktorer i arbetslivet för barn till migranter med utomeuropeisk bakgrund. Det visar en ny avhandling av Pinar Aslan på institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.
De flesta av deltagarna i Pinar Aslans studie har en bakgrund i Mellanöstern. Hon är forskare vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet och har för sin avhandling How Do They Make It? intervjuat personer som är födda i Sverige med föräldrar som är födda i utomeuropeiska, icke-västerländska länder. De har också arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå och den övervägande delen har universitetsutbildning.
– Den övervägande delen av forskningen och samhällsdebatten har fokuserat på exkluderande och inte inkluderande mekanismer på arbetsmarknaden. Jag tycker att det är viktigt att också undersöka vad som gör att personer med utländsk bakgrund formar och realiserar sina yrkesrelaterade ambitioner, säger Pinar Aslan i ett pressmeddelande.
Ökad förståelse
Vad studien visar bland annat är att det finns en revanschlust hos deltagarna, och en vilja att kompensera för att föräldrar missgynnats socialt och ekonomisk, samtidigt som de påverkas av värderingar där barnens prestationer ses som en familjeangelägenhet.
– Många av studiens deltagare växte ändå upp med lågutbildade och långtidsarbetslösa föräldrar och i segregerade områden. Avhandlingens resultat bidrar till en ökad förståelse för hur individer kan överskrida sina föräldrars socioekonomiska position och hur personer med utländsk bakgrund kan övervinna utmaningar och hinder på arbetsmarknaden, säger Pinar Aslan.
Positiva influenser från familjen kan dock vara otillräckliga om praktiska resurser och verktyg att förverkliga ambitioner med saknas. Där kan lärare, arbetsförmedlare och socialarbetare spela en viktig roll, enligt Aslan:
– Det är viktigt att tjänstemännen visar stöd och samhörighet, men också att de förmedlar information och kunskap i relation till utbildning och arbete.
Förändrade könsroller
Tillsammans med stöd hemifrån kan det ge en större motståndskraft vid hinder på vägen, menar Aslan.
– I dag är det svårt för unga generellt att få jobb, och det gäller inte minst unga med utländsk bakgrund. Deltagarna i studien har fått anpassa sig till svårigheter på arbetsmarknaden på olika sätt. En vanlig strategi för detta är att söka sig till etniskt profilerade yrken som efterfrågat tvärkulturell kompetens. En annan är att försöka få in en fot, och sedan kämpa sig uppåt, konstaterar hon.
De intervjuade i studien har höga yrkesrelaterade ambitioner, och för att uppfylla dem generationsöverskridande förändringar när det gäller kvinnor och mäns deltagande i hemmet och på arbetsmarknaden krävts.
– Sammantaget visar studien att deltagarna haft ett enormt personligt driv som bland annat grundar sig i att utbildning och karriär värderats högt i familjen, men också att det funnits ett brett stödsystem som bidragit till att de kunnat omvandla detta driv till reella resultat.
