Svenskt näringslivs röst är en av de 30 som lades ner när den historiska ILO-konventionen för att stoppa våld och trakasserier i arbetslivet antogs med stor majoritet på midsommarafton. Svenskt näringsliv är också en av tolv som röstade nej till riktlinjerna i den rekommendation som stödjer konventionen. Även arbetsgivarrepresentanter från Finland, Danmark och Tyskland röstade nej till rekommendationen, rapporterar fackliga tidningen Arbetet.
Vad som kallats #metoo-konventionen innehåller skrivelser om könsrelaterat våld, våld och trakasserier, även i de fall där förövaren är exempelvis kund, patient eller elev. Enligt arbetstagarsidans representant i förhandlingarna, TCO-juristen Lise Donovan är konventionsåtagandena inte enbart en fråga om solidaritet med de som utsätts i länder som saknar lagstiftning på området. Även det svenska regelverket behöver ses över för att leva upp till skrivningarna i konvention och tillhörande rekommendation. Både den fackliga sidan och regeringen har välkomnat konventionen, men inte Svenskt näringsliv, som anser att kraven är för höga.
– Självklart ska det inte förekomma våld och trakasserier på jobbet, någonstans i världen. Men rekommendationen innehåller ännu mer detaljerade och oklara krav för medlemsstaterna jämfört med konventionen. Det var synd att man lade ribban så högt för det ger höga trösklar för de länder som verkligen skulle behöva lagstiftning kring detta, säger Svenskt näringslivs jurist Anna Bergsten till Arbetet.
Gränsen för att konventionens skulle antas var 321 röster. 439 röstade för, 7 emot och 30, bland dem alltså Svenskt näringsliv, lade ner sina röster. Motsvarande resultat för rekommendationen som stödjer konventionen var: 397 ja-röster, 12 nej och 44 nedlagda.
Lise Donovan anser att Svenskt näringslivs ställningstagande är anmärkningsvärt. Samtidigt tror hon att Sverige kommer att ratificera den nya konventionen.
– Så snart minst två länder har ratificerat konventionen så träder den i kraft tolv månader senare. Tänk om Sverige skulle vara ett av dessa två länder, det hade gjort avtryck i hela världen, säger hon till Arbetet.
